Bloggen har ett borgerligt perspektiv och drivs av Rebecca Weidmo Uvell. Jag är inte journalist utan opinionsbildare. 

Det är en av landets största opinionsbloggar och har i genomsnitt 70 000 – 100 000 unika besökare varje månad.

Detta är en privat blogg, inte en tidning. Det finns ingen replikrätt. Allt material är gratis.

Fd LO-medarbetare och vänsteraktivist bakom knark-drevet

Saker är sällan en slump, det är den viktigaste erfarenheten av mitt jobb som är inne på sitt femte år. 

Varför Stefan Löfven gick ut och babblade om knarkandet i Danderyd är lite oklart. Kanske för att de lanserade någon slags strategi mot droger samtidigt eller så var det ett helt vanligt utspel för att ta bort fokus från budgetförhandlingarna som pågår. Eller så handlar det om att försöka dra igång en klassretorik. 

Men vi vet att han använde information från 2018. Då skrev SVT om en liten studie Brå gjort och de ägnade sedan ett flertal artiklar åt att sätta bilden att Danderyd var ett knark-problem.  Den första artikeln i artikelserien publicerades den 7 mars 2018, valåret. 

Då var rubriken “Ungdomar i rikare stadsdelar misstänks sällan för narkotikabruk”. 

Tesen artikeln driver är att polisen på något sätt skulle låta bli rikare ungdomar men så är det givetvis inte. De ungdomar med pengar som tar droger gör det garanterat på ett sådant sätt att det märks mindre och därmed inte drar till sig polisens uppmärksamhet. Att insinuera att polisen skulle klassmarkera fattiga ungdomar är bara trams. De åker fast oftare för att de tar droger mer öppet givetvis. 

Det står längst ner i artikeln att uppgifterna bygger på en pytteliten undersökning av ungdomar födda 1997-1998 och att den dessutom har kompletterats med enkätsvar. 

Den artikeln kompletterades på SVT med ytterligare en artikel samma dag, och sedan en rad på samma tema, av samma journalist – Bilbo Göransson. 

7 mars: Droganvändaren Peter: Inte mitt fel att knarkgängen växer

Här nämns Danderyd första gången, i meningen “det är ungefär sju gånger vanligare att Danderyds gymnasieelever tagit droger senaste månaden jämfört med Södertälje”

Jag kollade på enkäten. Och där framgår tydligt att Nynäshamn har lika stor droganvändning, ett området som inte på något sätt är ett överklassområde. Kommunen är en klassisk sosse-kommun faktiskt. 

Varför SVT valde att lyfta fram Danderyd är solklart – man ville hänga ut en rik kommun, styrd av Moderater istället för en typisk medelklassort som styrts av sossar i åratal. 

De påstår i artikeln också att det är sju gånger vanligare än i Södertälje. Tja, bland flickor. Bland pojkar är det bara 2,5 gånger vanligare. Man ville heller inte ta Botkyrka som exempel, som har många invandare och lägre inkomst för där skiljer det bara 1,5 gånger. ¨

SVT-grävet fortsatte under mars månad. Och Danderyd singlas ut i varje artikel. Inte Nynäshamn eller Solna, som också låg högt. 

27 mars: Danderydseleverna: Ecstasy och kokain är väldigt vanligt här.

27 mars: Lista: Så många unga har testat droger i din stadsdel

28 mars: Langaren: Utan innerstan skulle jag aldrig gå runt.

“Allt från 16-åringar i Danderyd till framgångsrika företagare i innerstan”.

29 mars: Polisen anklagas för diskriminering om narkotikabrott.

Även här används just Danderyd som referens nummer ett. 

Man får nästan intrycket att SVT-reporterns huvudsakliga syfte inte är drogerna utan att kampanja mot just Danderyd. Och han lyckades, för statsministern har nu använt bland annat detta som något slags bevis.

Vem är då denne Bilbo Göransson?

En vänsteraktivist såklart. 

Han var som 22-åring ansvarig för ungdomsverksamheten på LO-fackförbundet Kommunal, när han riskerade uteslutning för att han använt förbundets resurser för att göra reklam för en demonstration de avböjt att medverka i på grund av vilka som arrangerade. 

Demonstrationen var 2007 och mot den nya borgerliga regeringen. Gissningsvis ville inte Kommunal associeras med revolutionära kommunister, som arrangerade. 

Bilbos eget parti Rättvisepartiet Socialisterna hade till och med ett upprop mot att han hotades av uteslutning. 

Han fick heller varken sparken eller uteslöts utan gjorde istället karriär för tre år senare publicerades en artikel där ombudsman Bilbo Göransson mobiliserade för en kampanj mot bemanningsföretag, som arbetarrörelsen alltid hatat. 

Aktivismen fortsatte för 2011 stod han på en demonstration och krävde att arbetarrörelsen borde ockupera “Sergels torg och hela stan” i ett Youtubeklipp. 

Han var var fortfarande ombudsman 2013 och var då delaktig i Carema-drevet, som byggde på att Dagens Nyheter hittade på olika saker, vilket bevisats gång efter gång utan att de någonsin tagit ansvar. 


Men barnskötare och sedermera fackliga karriäristen Bilbo Göransson bestämde sig 2016 för att sadla om till skribent så våren 2016 började han praktisera på Dalademokraten.

Där fick har som reporter skriva “nyheter” under några månader för de artiklarna han skrivit är rakt igenom vinklade för bland annat fackets fördel. 

Sedan beslutar han sig för att börja plugga och valde då Södertörns högskola, där han bland annat deltog i KTH:s hackaton 2017 om näthat. 

Hans idé var ett slags Wikipedia för journalister för att granska media. Ironiskt nog är ju just den här artikeln en sådan granskning, av media och av vem som skrivit vad, varför och vilka källor som använts. 

Bilbo vann inte tävlingen. Men han fick träffa Peter Wolodarski och Cilla Benkö. 


Vi vet redan att Bilbo har ett särskilt intresse för förorter så därför kommer det inte som en överraskning att hans uppsats handlade just om det. 

“Forskningen har bedömt journalistiken har bedömts som oförmögen att gestalta förorten på ett adekvat sätt”.


Och det lönade sig ju för han landade ett jobb på statliga TV-bolaget SVT och hans medförfattare Ellinor Knoxborn på statlig radio Sverige Radio.

På SVT Nyheter fortsatte Bilbo sin aktivism för bara genom att läsa de ämnen han bevakat och de rubriker han satt (ja, journalister sätter sina egna rubriker, det är en gammal myt att de inte gör det. Däremot sätter debattartikelförfattare inte sina rubriker.) ser man snabbt mönstret.

Ni hittar artiklarna här, här, här, härhär och här. Det är ett urval, det finns många fler exempel. 

Numera arbetar Bilbo Göransson på P4 Uppland, där han inte verkar ges lika stort utrymme för aktivismen ännu i alla fall. 

Så här är det gång på gång när man granskar SVT och SR – de anställer vänsteraktivister och låter dem sedan bedriva kampanj i sina kanaler. 

Nu har detta lett till att vänsterregeringen med sina vänsterstödhjul fått till en debatt som osakligt målat ut Danderyd som ett knarkhål, och som grundar sig just i denna vänsteraktivists artiklar på SVT våren 2018. 

Den fd LO-medarbetaren och engagerade vänsteraktivisten skrev en serie artiklar som pekade ut just moderatstyrda Danderyd som problem nummer ett när det gäller knark.

Trots att enkäten han stödde det på visar att Nynäshamn har exakt lika stor andel. 

För att SVT-reporten privat hatar moderater. 

Och ett år senare använder landets statsminister bland annat detta som underlag för att i sin tur peka ut just Danderyd som problem nummer ett när det gäller knark. 

Det fanns ingen grund i det då och det finns ingen grund i det idag heller. Allt är en kampanj. 

Pinsamt SVT. Igen. Och igen och igen. 

……………………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Swish: 0762096244 

 

 

 

Så skapas en pamp

Jag har skrivit en bok om pampar, den är sen men den kommer ut inom kort. I boken går jag igenom pampens historia från 1970-talet och framåt, de flesta pamparna kommer från LO och arbetarrörelsen helt enkelt för att det är där de absolut flesta pamparna funnits. 

Och om ni trodde att pampen var ett historiskt fenomen tror ni fel – det finns flest pampar i avsnittet 2010-talet. Därför är det intressant att de hur en pamp blir till, i realtid. 

Får jag presentera Philip Botström?

Nuvarande SSU-ordförande som på ett helt makalöst sätt visar oss hur en nutida pamp blir till, helt frivilligt. 

Botström blev förmodligen mest känd för allmänheten när han 2017 valde att åka taxi hela vägen från Sälen och konferensen Folk & Försvar hem till Stockholm. Och lät förbundet betala. 

Han påstod att han blev tvungen att ta taxi för att vara med på ett möte dagen efter klockan 9, men han deltog sedan aldrig på mötet. 

Då var Botström 26 år gammal och hade varit SSU-ordförande i 1,5 år. Efter kritiken valde Botström att betala taxiresan privat. 

Kritiken som var då tänker kanske en vanlig människa borde gjort att herr SSU-ordförande fick sig en läxa. Men icke. För i Maktpartiet är detta inte något negativt direkt, det är bara tecken på framgång. 

Året efter taxiresan var det val och Botström valde att ställa upp som riksdagskandidat, precis som hans ungdomsförbundskollegor Joar Forsell för Folkpartiet och Magnus Ek från Centerpartiet (båda kom in). 

Margot Wallström är från samma distrikt som Botström, Värmland, så han ringde sin kompis och bad henne hjälpa honom i personvalskampanjen. Han hamnade nämligen inte på valbar plats när listorna sattes. 

Landets utrikesminister valde då att öppet stödja Botströms kampanj och var bland annat med på hans valaffischer.  I strid med distriktet, som ju valt andra namn att representera dem. 

Han kom inte in utan fick nöja sig med ca 1800 kryss (3 %). 

När skandalen kring SSU Skåne briserade påstod Botström att han “inte hade någon kännedom” om att föreningar tagits över av radikala som bråkade på möten, uttryckte sig homofobiskt, antisemitiskt, kvinnofientligt och som också var aktiva islamister. Men Botström kände visst till problemen genom flera interna rapporter. 

Han lät dem hållas så länge media inte skrev om det, först då gick han till botten med skandalen.

Varför då?

Givetvis kände partiet också till det men man ville ha hjälp av den radikala gruppen för att få röster i den muslimska radikala commuityn, där många också röstar som imamen eller annan ledare förordar. Klanröstning helt enkelt. Botström har spelat sitt eget spel väl och har många högt uppsatta vänner, som bekant. Han vill göra karriär i partiet. 

Ett år efter Botström kritiserade Wallström-kampanj kom avslöjandet att Boström fått SSU att finansiera hela sin personvalskampanj, med en kvarts miljon. 

En tio gånger så stor summa som SSU normalt dessutom går in med i kampanjer. Vad han lovat SSU Värmland eller personerna i styrelsen i gengäld vet inget men det är ju så sådant här fungerar.

Det räcker dock inte här utan det visar sig också att Botström har fler mäktiga vänner, som till exempel internrevisorn för SSU Värmland som även är kommunpolitiker i Karlstad. 

Bara 28 år och redan pamp.

Det är ändå imponerande. För det som kategoriserar en pamp är att han eller hon ger sig själv fördelar som ingen annan får – som taxiresor och personvalskampanjer – och skickar notan till någon annan. Och att personen är duktig på att bygga ett nätverk i karriären så att man lyckas med detta. 

Botström har utan tvekan med dessa meriter en lysande framtid i pamp-partiet nummer ett Socialdemokraterna. 

Där fuska och tillskansa sig fördelar inte leder till skandal och avsked utan statsrådsposter. 

För ingen har väl glömt att Ardalan Shekarabi gjorde samma sak och Lena Hallengren fuskade med medlemssiffror som SSU-are?

Ylva Johansson har inte påkommits med fusk men lyckades på ren inkompetens orsaka SKL förluster på flera hundra miljoner kronor när hon lekte företagare. Margot Wallströms alla tiotals miljoner som hon inte skattat för i Sverige ligger, om hon inte satt in dem på ett 0 ränte-konto i Sverige, någon annanstans. För hon har inga kapitalinkomster och inga pengar i några svenska bolag. 

……………………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Swish: 0762096244 

Folkpartiet i Rosenbad

Så föll de till föga, det fattigaste partiet som fortsatt ligger under spärren för att de gick till val på en borgerlig regering och nu sitter i Stefan Löfvens knä. 

Folkpartiet, med nya partiledaren Sabuni, meddelade i somras att man accepterar erbjudande från Socialdemokraterna om att ha en egen stab i regeringskansliet. 

Så jag begärde ut anställningsavtalen. 

De som fick jobben är: Joakim Rönnbäck, Anna Prucha, Sophia Metelius, Erik Scheller och Malin Strid. 


Bara lönerna motsvarar en årlig kostnad på ca 5,3 miljoner kronor inklusive sociala avgifter. Sedan har vi alla förmåner, som pension, friskvård etc samt kostnader för datorer, mobiler, program, representation, resor

Så det handlar om en summa som är det dubbla förmodligen.

Nu är “gåvan” inte betald av Stefan Löfvens parti utan av skattepengar och det är lätt att vara generös med andra människors pengar som bekant. 

Men vad har Folkpartiet lovat S i gengäld?

Det är frågan som infinner sig spontant. Hur lätt är det att inte vara lojal med den som sett till att man har en stab som man slipper betala ur egen kassa?

Det får vi kanske se redan i den här första budgeten…..

……………………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Swish: 0762096244 

Giriga SSU

Av någon obegriplig anledning slopade MUCF kravet på att ungdomsförbund ska ha en medlemsavgift (!) i våras. SSU var snabba att direkt göra det gratis för samtliga. 

Det kan de göra för att de inte är beroende av vare sig medlemsavgifter, eller offentliga bidrag. De lurar nämligen pensionärer för det, genom kombilotteriet. 

I april blev det känt att SSU är det i särklass rikaste ungdomsförbundet. 

De får 60 miljoner kronor i bidrag varje år, men då kommer 30 miljoner kronor från lotteriet. 

Det är nästan fyra gånger mer än näst intäktsdrivande ungdomsförbund, CUF. Men de tillhör det i särklass rikaste partiet så det är inte konstigt – Centern har en miljard eller så sedan de sålde ett mediehus. 

MUF har 8,4 miljoner kronor per år i intäkter. 

SSU däremot, de är kapitalister. De lever på sin aktieportfölj, förutom att sälja lotter på kredit till godtrogna pensionärer och skicka dem till Kronofogden. 

140 miljoner kronor har de sparat ihop från spelmissbruk etc och det ger förstås en ansenlig slant i kapitalinkomster varje år. 

Trots alla pengar är det stor ironi att SSU kan vara det sämsta ungdomsförbundet, för deras jobb är att locka unga väljare till moderpartiet. Bara knappt 20 % av de unga väljer S i valen och det blir sämre för varje val. Störst väljargrupp har S hos utlandsfödda bidragstagare och pensionärer. 

I våras hade SSU sin kongress, i Karlstad. 

Vad gjorde då SSU? Tog de sina kapitalinkomster och betalade kongressen ur egen ficka, som man borde om man har så mycket pengar?

Såklart inte. 

Finns det en ficka att stoppa sin hand i för att ta andra människors pengar gör SSU det först. Alltså sökte de bidrag (!) till Karlstads kommun för kongressen, för att spara några kronor från högen de tjänat på börsen. 

Så de fick 50 000 kronor av Karlstad kommuns skattebetalare. De som äger 140 miljoner, och inte behöver en spänn på många år. 

Men det finns fler syltburkar SSU stoppar sina händer i, faktiskt alla de kan hitta. De söker varje år bidrag från MUCF (deras sajt för bidrag ligger nere så jag kan inte komplettera med summor just nu) och i augusti avslöjade Expressen att ordförande Philip Botström lät sitt distrikt Värmland betala hans misslyckade personvalskampanj, för 250 000 kronor. 

Det finns ett ord för det, eller två faktiskt – girig kapitalist. 

Sug på den SSU. 

……………………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Swish: 0762096244 

Larger than life Jan

Jan Guillou har levererat ännu en av sina i bästa fall platta analyser om svensk politik, oftast dock bara en av alla dessa redan skrivna och därför gammal skåpmat i ett försök till ny kantstött förpackning. 

De rika, ett av de skojigaste temana den gamla kommunisten Guillou vet. 

I kolumnen påstår han att han utövar “negativ skatteplanering”. Han förklarar inte vad han menar med det utan låter läsaren tolka så min tolkning är att han menar att han anstränger sig för att betala så mycket skatt som möjligt. 

Längre ner i texten kommer lite mer information – utdelning. Det är att skatteplanera, alltså torde negativ skatteplanering vara att man inte tar utdelning. 

Hur Jan själv gör i sina bolag låter han bara läsaren få gissa, men först efter att ha nästa bokstaverat för oss – “JAG BETALAR SÅ MYCKET SKATT JAG KAN OCH TAR INGEN UTDELNING”.

Så jag kollade. Eftersom Jan inte har enskild firma där allt räknas som lön och man därför betalar otroligt mycket skatt utan han har enbart aktiebolag. Flera stycken. 

Han, hans fru Ann Marie Skarp och Lisa Marklund äger Piratförlaget. Eller de äger ca en tredjedel var, resterande 5 % ägs av okända, kanske har han låtit personal köpa in sig, vad vet jag. 

Det roliga är att eftersom han och Skarp lever ihop så tillfaller ju hennes eventuella utdelning det gemensamma hushållet. Alltså förfogar Jan Guillou och Ann Marie Skarp över två tredjedelar av Piratförlagets eventuella utdelningar. 

Piratförlaget ägs i sin tur av Piratföretaget Holding AB och de har tagit en rad utdelningar, som tillfallit ovanstående tre ägarbolag. 

Sedan 2010 har Piratförlaget delat ut nästan 17 miljoner kronor. Varav ca två tredjedelar gått till Jan Guillou och hustrun Ann Marie Skarp. 

Den sortens lågbeskattad inkomst som han skrev om i krönikan, med skatt på 20 %. Men tar man inte ut den som person utan behåller den i bolaget faller inte skatten ut så hur mycket har då Guillou och Skarp tagit ut ur sina respektive bolag då?

Även om skatteplanerande som synes redan genomförts i första ledet. 

Achilleus Art & Media är Guillous bolag.

Sedan 2010 har Jan tagit ut 20,2 miljoner kronor i utdelning. Han är ensam ägare.

Dessutom äger hans bolag en bostadsrätt, ett ur skattesynpunkt fördelaktigt upplägg då pengarna som bostadsrätten köpts för inte behöver betalas med som lön skattade pengar (eller utdelning).


Vidare äger bolaget konst och antikviteter för nästan 14 miljoner kronor. 

Bolaget har också lånat ut en miljon kronor till en person. Eftersom det är otroligt liten ränta just nu att låna pengar har jag svårt att se andra skäl än att lånet är räntefritt, annars finns det ingen poäng i att låna av Jan Guillou och inte banken. Eller så är personen en person som inte hade fått låna i bank. 

Skarp har tagit lite mindre utdelning från sitt bolag. Bara 3,1 miljoner sedan 2010. 

Så om det här är negativ skatteplanering undrar jag hur Jan Guillou ser på att inte ta någon utdelning utan allt i lön, att betala bostadsrätten med skattade pengar och att köpa konst och lyxföremål också på lön skattade pengar?

Jag ser nämligen ingen negativ skatteplanering. Bara helt vanlig.

Och hyckleri. 

……………………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Swish: 0762096244 

Kampanjen mot Hanif Bali

Och numera, även kampanjen mot Jan Ericson och Lars Beckman, är en kampanj mot Moderaterna och Ulf Kristersson. Illa dold dessutom. 

För om det är någon som tror något annat tror ni fel. Bali är bara medlet, inte målet, att komma åt hela Moderaterna och i förlängningen vår partiledare. 

Redan 2011 skrevs den första artikeln i media, en ledarkrönika av Agnes Arpi (ja, hon är syster till Ivar Arpi), som ondgjorde sig över tonläget. Men till skillnad från aktuell kritik som vevas runt hade åtminstone denna den goda smaken att erkänna att Twitter inte är plenisalen. 

Jag har sökt efter kritiken mot Bali, år för år, för att kunna göra en slags tidslinje. 

Nu nerlagda kalkonprojktet Politism som kostade de lägst  betalda kvinnorna i vården i Kommunal typ 10 miljoner kronor totalt, var givetvis första pajkastare i den långa raden pajer som kastats mot Bali under senare åren. 

I april 2016 skrev numera fackpolitrucken och vänsterpartisten Kawa Zolfagary, själv en ökänd hatare online innan han på grund av jobb fick lägga ner twittrandet. Han drev för övrigt hatsajten Vita kränkta män också. 

Här inleddes “Hanif Bali hotar demokratin”-linjen, som visat sig vara en uthållig socialdemokratisk opinionsbildningskampanj. 

Jag skrattar lika högt idag när jag läser vad vänstertrollet skriver om att han är “orolig för den hatiska tonen”. 

Detta är varför kampanjen lanserades, och fortsatt är mycket aktiv. 

När jag på allvar började twittra i samband med att jag började jobba heltid som opinionsbildare i februari 2014 låg borgerligheten hopplöst efter online. Som vanligt vaknade vi i högern för sent. Vänstern, framför allt sossarna, har alltid varit snabbt på ny teknik och även Twitter och Facebook i valet var de före oss på. Ett drygt halvår före valet och vi i högern hade kanske 30 % av Twitter. Inte mer. Det dominerades helt av folk som just trollet Zolfagary, olika SSU:are och inte minst, den största vänsterkanalen of them all – Alliansfritt Sverige. Som då var oslagbara i räckvidd och jobbade med memes och blogg och Facebook parallellt. 

Men vi var några stycken som var med och

jämnade ut oddsen inför valrörelsens slutspurt, bland annat Hanif Bali. 

Vid tidpunkten då ovanstående krönika/smutkastning publicerades hade Bali redan lyckats bättre än någon annan inom högern att engagera folk. Han hade blivit ett hot. Ett stort. 

Han blev symbolen för att vänstern förlorat online, från ett otroligt överläge är de idag sedan flera år tillbaka hopplöst efter. Vänsterns svar är att försöka få bort Bali för att sedan få bort högerns dominans online. 

Den 24 maj 2016 fick hans belackare gnugga händerna av förtjusning för första gången men av fel anledning. Han petades visserligen från sina uppdrag men för att han röstade emot partilinjen ihop med polaren Wykman. Både blev petade. 

I september samma år publicerade vänsterdebattören och generalsekreterare för Advokatsamfundet Anne Ramberg sitt ökönda blogginlägg om Bali som brun råtta. 

2017 var året då Krossa Bali-kampanjen drog igång på allvar och tidigare upphöjda vänsterdrevaren Virtanen, anställd av regerande SM-vinnare i dålig ton Aftonbladet Ledare, den 6 oktober skrev:

“För varje tweet riksdagsman Hanif Bali författat det senaste året har cirka 1000 moderater gått över till Centerpartiet”.

En ren lögn såklart men ett led i kampanjen är att överdriva Balis inflytande och makt. För paradoxalt nog är det är en förutsättning för att lyckas – om Bali framställs som otroligt ledande och viktig för M så kan man därmed ställa högre krav på honom och det blir således lättare att lyckas med sitt mål att få bort honom. 

Bara några veckor tidigare hade en annan sosse klumpat ihop Bali med Trump och rasister på en demonstration – Alex Schulman.


Året inleddes med att en av vänterns frontfigurer och den kända plagiatören Alexandra Pascalidou och Bali rök ihop. 

I februari 2017 twittrade han:


Vilket ledde till att Pascalidou, flitigt anlitad av såväl statlig radio som statlig TV, gick ut i DN och påstod att Bali mobbade henne och att han var ett hot mot yttrandefriheten (!). 

Även den andra Metoo-ade Bladet ledare-medarbetaren Ehsan Fadakar, som liksom Virtanen fick sparken från Aftonbladet samma höst, deltog. Den 4 april 2017 påstod han i en krönika att Bali delat en film på en IS-krigare från en Facebook-kanal som ägs av Russia Today, enligt Fadakar. Redan då försökte man alltså få in Ryssland i drevet. 

Den första längre intervjun med Bali gjordes i juni 2016 men en annan tidning som var tidiga var nu nerlagda Metro i juni 2017 i “En dag med Hanif Bali“.

För media har inte alltid enbart varit en nyttig idiot till kampanjen utan det har funnits en genuin nyfikenhet på ett sätt som få andra politiker fått. Han har fått flera stora intervjuer både i statlig TV (Min sanning) och i papperstidningar av olika slag. 

I Almedalen kunde Bali inte låta bli att retas lite och la upp den här tweeten:

Vänsterhatsajten Aktuellt Hokus Pokus, som jag inte länkar till av princip då ex nassen och kvinnomisshandlaren Kim Fredriksson är mäster brunmålare där, frågade om “Bali gått över den bruna gränsen”. 

I september ledde ett bråk med Henrik Arnstad att han i sin tur påstod att Bali samarbetade med nazisterna i NMR. Den första rejäla urspårningen i kampanjen mot Bali alltså. 

Den 31 oktober 2017 lyckades äntligen kampanjen få till ett drev i media, när Bali twittrade om domare och syltryggar. TT, SvD och det blev en debatt om vad Bali sa istället för om sakfrågan – att folk med skarpladdade vapen inte ens häktas utan får springa runt. 

Landets kanske mest framträdande av Självgodsliberalerna, Moa Berglöf, som fick sparken som talskrivare och numera är någon slags konsult (och centerpartist), anklagade i en av sina Anklagelse-krönikor (det är de hon lever på) att Bali är en “förkämpe för ett allt osundare politiskt debattklimat” och att han sprider konspirationsteorier. 

I krönikan efter, iklädd världens största offerkofta, anklagar hon sedan Bali för att folk påstått hotat henne och hennes familj. Det berömda svans-“argumentet” som blev allt vanligare från den perioden och framåt. 

Att kampanjen mot Bali intensifieras under andra halvan av 2017 har garanterat att göra med att han av Mediebaromtern utsågs till en av de mäktigaste på politiska Twitter i september det året. 

Ingen sosse på topplistan. Han började bli ett rejält problem.

2018 kunde inte inledas bättre för kampanjen. Det var då Bali fick ett mail från Chang Frick med mailkonversationen mellan Patrik Oksanen och UD.

Ni vet, då DN kallade Bali för någon slags rysk konspiratör?

Jag fick samma mail-logg av Frick. Oombett, precis som Bali. Han skulle kolla om det fanns något där men efter att ha pratat med folk som berättade att departementen brukar jobba så där släppte han storyn. Bali hann dock twittra och drevet drog igång. 

Den 16 mars 2018 påstod DN, utan bevis, att UD “misstänkte att Bali påverkats av främmande makt” (red,anm Ryssland).

Att medarbetaren på Nyheter Idag, Pelle Zachrisson nyss lämnat samma tidning Oksanen jobbar för – den pyttelilla Hela Hälsingland – och att dessa två inte gillade varandra var info DN struntade i, till förmån för spretiga påhittade konspirationer om Ryssland.

Det verkar som om DN tyckte det verkade mindre sannolikt att Zachrisson kommit på att begära ut loggen helt själv. Något jag gör i mitt jobb – begär ut mailloggar. Det fanns inte ens med som “tänkbart scenario” i artikeln. Trots att det är det allra mest sannolika. Och varken DN eller polisen pratade ens med Zachrisson varken då eller senare.

Texten är uppdaterad efter samtal med Zachrisson. I en tidigare version stod att de jobbat på samma arbetsplats men Oksanen bor i Uppsala och de har träffats enstaka gång.

Allt som ett led att smeta ner Bali med Ryssland. 

Socialdemokratiskt styrda UD lyckades sälja in storyn till DN att Bali på något sätt kunde vara i maskopi med Ryssland, hur absurt det än låter. 

En stor framgång för kampanjen Krossa Bali, givetvis. Den största hittills. 

Martin Aagard, vars kultursida själv konstaterats med Kreml-fjäsk av Utrikespolitiska Institutet i en rapport som kom något år senare, kunde knappt dölja förtjusningen när Bali till slut petades från partistyrelsen och försvann tillfälligt från Twitter i valrörelsen. Ironin är påtaligt att en Kreml-fjäskare anklagar Bali för detsamma. 

Varken då eller senare presenterades några som helst bevis för den “teori” som socialdemokratiska UD presenterade som sanning och DN spred. 

Givetvis var inte ryssarna inblandade. Jag fick ju samma logg av Bali och de begärde ut den för att Zachrisson ville kolla vad Oksanen höll på med. Inte märkligare än så. 

I oktober 2018 såg Bali en rolig satirbild Mjölbypartiet gjort och twittrade ut den. Bakgrunden var drevet mot Sara Skyttedal som poserade med vapen på en skyttebana och Balis svar att publicera en egen bild från en skjutbana.

Folkpartister och Centerpartister hoppade då in i kampanjen sossarna byggt upp och fört sedan 2016. 

Balis fd goda kollega Fredrik Malm var en av de första, den kniven såg inte Bali bakom ryggen. Trams om “hot mot demokratin” upprepades igen och igen. 

Media accellerade i sitt engagemang i kampanjen och Tidningsutgivarna krävde möte med Moderaternas partiledning (!) för den i mitt tycke roliga SATIR-bilden .

Stefan Löfven passade på att försöka trycka till Bali från kampanjen, mitt i förhandlingarna om makten, och gick ut i SvD och påstod att han “gått över alla gränser”. 

Tja, alla gränser för framgång för högern online, absolut. Och sossarna suger, därav Löfvens plötsliga omtanke om “tonläget”. 

Miljöpartiet, som försökte göra allt de kunde för att ta bort fokus från att de nästan åkte ur riksdagen, ville också vara med i kampanjen och krävde att Kristersson skulle sparka Bali. 

 

För det är ju det detta handlar om, fast det är så dumt. Alla riksdagsledamöter är personvalda, också, och de går inte att sparka. Det folk (läs kampanjen) menar är att partiet ska utesluta Bali så han blir politisk vilde. Sparken kan han inte få, man sparkar riksdagsledamöter vart fjärde år i våra val. 

Till och med moderata ledarsidan på SvD kände för att sparka på Bali och bidra till kampanjens framgång, märkligt nog. Jag trodde att de var smartare än att låta sig själv spelas av sossar.

En annan, påstått blå, ledarsida men som mest är ljusröd har varit ledande i kampanjen mot Bali, näst efter Aftonbladet och deras slasksajtkompisar. 

De har försökt klumpa ihop honom, och andra högerdebattörer, med Trump, alt right, nya högern, SD etc länge. 

Den som idag är Expressens torped är Tomas Nordenskiöld, före detta DI som lever på att skapa drev mot folk och rekryterades särskilt av den anledningen till Expressen – att skapa mediala folkdomstolar. Jag har tyvärr får erfara ett sådant när han jobbade på DI, det drevet varade en vecka i december 2015.

Han kan skriva vad som helst. Att han nu påstår att “trycket ökar” är bara trams. Det finns inget sådant. Det är önsketänkande av en av svensk media mest skalpjagande ohederliga journalister av den gamla skolan, ni vet den sortens som inte har några skrupler att ringa till folks barn, pressa nyblivna änkor och sådant fint snask media sysslar med. 


Att jag och Bali sedan har partikollegor som inte kan låta bli att prata i media och delta i kampanjen är olyckligt, de som står med namn och bild borde verkligen veta bättre än att göra sig till Krossa Bali-kampanjens nyttiga idioter. 

Kampanjen har nu börjat inkludera två av partiets andra mycket framgångsrika opinionsbildare online, för att de också börjar bli ett rejält problem för vänstern tack vare sitt höga engagemang online. Jan Ericsson och Lars Beckman är sedan en tid med i Kampanjen krossa Bali, i syfte att få bort samtliga tre åtminstone från Twitter, allra helst från partiet. 

Nyss skrev Schulman en av sina i raden Bali-besatta krönikor.

Vad ni än gör – gå inte på det här. 

Det är från början till slut ett spinn från Sveavägen 68. Vi är för bra online, vi i högern har tagit över och framför allt har moderaterna gjort det. De skyr inga medel för att vinna tillbaka den makten. 

De vill få bort först Bali och sedan en i taget av oss som krossar vänstern online tills de vinner igen.

För de toppade för tidigt. Nu betyder det massor att dominera digitalt. 2014, när de ledde senast, gjorde det inte det.

Det handlar bara om makt.

Jonna Sima, en av alla barn till kända journalister som fått gräddfil istället för begåvning, uttrycker det tydligt. Anställd av LO på Aftonbladet Ledare som hon är.

Hennes jobb är att driva sossarnas partilinje. De ligger i frontlinjen på att fula ut alla framgångsrika moderater online där Bali är den största nageln i ögat.

Om nu bara våra partikollegor kan behärska sin vilja att få lite tid i rampljuset för att delta i smutskastningen kommer kampanjen att till slut tröttna. 

Okej?

Be smart. 

……………………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Swish: 0762096244