Svaret på den enkla frågan är tyvärr ”hur mycket som helst” och media kollar aldrig en bra historia, tvärtom. Handlar tipset om friskolor, något negativt givetvis, sparas inga resurser och om sedan allt visar sig vara fel införs inga rättningar. Helt fräckt mörkar media gång på gång när saker de skrivit i efterhand granskats och låtsas som det regnar. Sanningen är oviktig när man ska bedriva kampanj mot företag.
Det mest berömda fallet är Carema.
Dagens Nyheter sin vana trogen körde ut en granskning som visade sig vara helt fejk och byggda på falska uppgifter och missuppfattningar. När de blev tagna på bar gärning vägrade de trots alla bevis att backa.
Carema-drevet ledde till att bolaget tvingades att byta namn på företaget. De hängdes ut som personer som för att tjäna pengar lät gamla ha kissblöjor, trots att inkontinens är helt normalt bland äldre och inte alls handlar om personalbrist. Man byter blöjor när de är fulla, inte när de precis satts på. Precis som på bäbisar, alltså är blöjor på äldre som bor på landets samtliga äldreboenden ibland fulla med kiss, tills man byter på dem.
Dagens Nyheter skrev utan att berätta för läsarna att grunden till de interna klagomålen i själva verket handlade om en konflikt mellan Carema och bolaget Trygg Hälsa.
Någon vanvård av de äldre kunde aldrig bevisas vare sig 2011 eller senare, det var helt enkelt något DN hittade på i sin artikel och aldrig sedan dess erkänt.
Men Carema-skandalen blev något mycket större – det startade hela debatten om vinst i välfärden, där vänstern fick momentum. Ett som fortfarande varar.
På grund av Dagens Nyheter tendentiösa ”scoop” fick vänstern äntligen makten över frågan om framför allt friskolor och högern var för aningslös och/eller naiv för att se det då.
De har gjort delvis samma sak mot en friskola i Trollhättan.
Med rubriken ”Skola lär ut hästhållning utan hästar” ville Peter Letmark (DN:s stora friskolehatare) berätta för läsarna om ännu en girig skolägare.
Letmark är DN:s reporter som nästan bara skriver negativa opinionssaktiga artiklar på nyhetsplats om friskolor i syfte att dreva ner dem. Jag skrev om en granskning som gjorts om honom i det här inlägget.
I en nyligen gjord undersökning av NMI kan man också läsa hur illa det är ställt med DN:s ledarsida angående friskolor.
Som planerat spred sig rubriken som en löpeld – en hästskola utan hästar. Makalöst. Att det var fel strulade som vanligt DN i och när drevet går kollar inte kollegorna på andra tidningar heller.
En sådan här smaskig möjlighet vill ju inget som avskyr friskolor missa.
Men DN tvingades till slut ändå ändra rubriken, för den är nu: ”Naturbruksgymnasium utan djur”.
Precis som i Carema-fallet handlade dock det här egentligen om något annat – en konflikt mellan skolan och kommunen, som också ville driva och konkurrera med samma verksamhet.
En utbildning som kommunen inte ens lyckas få elever till medan friskolan till 98 % leder till jobb för de som går deras utbildning.
Det är hela affärsidén, att ha centrala lokaler och sedan får elever, inte sällan skoltrötta elever eller elever som inte vill gå teoretiska linjer för att de inte passar dem, arbetsplatsförlagt lärande där de både är på arbetsplatser men även åker till hästgård. De som vill kan även gå som lärling, vilket är ännu mer jobb och mindre tid i skolan, beroende på linje de går.
Naturbruksgymnasiet i Trollhättan ligger medvetet i centrala lokaler och så hyr de in sig på hästgårdar till den praktiska delen av utbildningen. Att skolor måste ligga långt ut på landet för att man studerar något som har med natur och djur att göra är otidsenligt, givetvis.
En hästskola med hästar, med andra ord. Eleverna fick visst exakt så mycket utbildning i stallet som utlovats och som skolan fått skolpeng till.
Samma skolpeng som dock kommunen alltså vägrade betala för att de själva ville ha alla eleverna, men misslyckades. Syftet med häst-drevet var givetvis att försöka få valet att handla om friskolor, igen. Det misslyckades.
Ett annat exempel hur vårdslösa media är med sanningen just kring friskolor är drevet om att Anders Hultins bolag köpt en våffelstuga för skolpengen.
Det låter lika förfärligt som att ha en hästskola utan hästar, eller hur?
I själva verket är Watma Nordic Leisure AB inget skolbolag utan en restaurangverksamhet, Hultin startade ett företag 2018 som han döpte till Skolvalsguiden AB som aldrig hade någon verksamhet och 2020 ändrade han både namn och inriktning på företaget.
Som man kan se för detta företags första verksamhetsår lånade man pengar av andra koncernbolag och från bank för att köpa en fastighet för 11 miljoner kronor.
Fastigheten som bolaget köpte visar sig vara den så kallade Engelska Villan i Duved, som köptes 2019 och har använts till bland annat turism och jakt. Som jag redovisat var köpet lånefinansierat, den såldes av företaget efter bara ett par år för övrigt (det kan man läsa i årsredovisningen för 2022).
Då tänkte jag börja bena ut det här med våffelstugan, som enligt bokslutet 2020 köptes då. För köptes verkligen våffelstugan av skolpengen?
Det är Lillåstugan som avses för ”Årets anskaffningar” för 5,25 Mkr.
Som man kan se i årsredovisningen ökade skulderna till kreditinstitut med 2,6 Mkr och skulder till koncernföretag med 2,9 Mkr. Och kortfristiga skulder till kreditinstitut med 420. Vilket motsvaras av hela köpet av våffelstugan.
Ändå blev rubrikerna att ”skolpeng delfinansierade våffelstugeköp”. Trots att det ju står i årsredovisningen hur finansieringen gick till, om man orkar läsa. Ingen skolpeng köpte stugan, det var lån.
Media påstår att 2,8 Mkr i koncernbidrag finansierade köpet av våffelstugan trots att hur köpet gick till går att läsa innantill i boksluten.
Den köptes 2020 och kostade 5,9 Mkr men bara 459 000 kronor kom i koncernbidrag det året stugan köptes. Den finansierades som ni och vi kan se via lån, både av andra bolag i koncernen och via bland annat bank, där fastigheten utgjorde säkerhet för lånet.
Koncernbidraget 2020 gick in för att finansiera förlusten på exakt 459 000 kronor.
Den som sålde in historien till SVT Nyheter vet förmodligen inte ens vad ett koncernbidrag är (som betecknas som bokslutsdisposition i resultaträkningen).
Gissningsvis mailade pajaserna bakom bloggen Balans SVT Nyheter, de kan nämligen verkligen inte läsa bokslut men vet att journalisterna är ännu sämre och dessutom aldrig kollar fakta om det handlar om friskolor. Öppet mål med andra ord.
Det sorgliga är att med stor sannolikhet trodde tipsarna själva på sitt scoop, som visar sig bara vara påhitt.
Koncernbidrag ett vanligt sätt att jämna ut förluster i en koncern, man får föra över pengar mellan bolag i en koncern för att på så sätt kvitta förluster och vinster och få ner skatten. Det är vaken vare sig ovanligt, konstigt eller omoraliskt utan något nästan alla koncerner använder.
Det är inte mer spektakulärt i verkligheten än att koncernbidragen från friskolorna bara finansierat just förluster i ett annat bolag i koncernen.
Och inte skolpengen utan vinsten från verksamheten. Noll kronor av koncernbidragen har gått till själva köpet av våffelstugan, utan åt att täcka upp förlusterna för att få ner skatten.
I bokslutet för 2021 kan man läsa att 1,4 Mkr kom in som koncernbidrag det året. 2022 kom det in 900 000 kronor.
Varje år av de tre åren bolaget tagit emot koncernbidrag från Watma, skolföretaget, har det motsvaras på kronan av förlusten det året i restaurangverksamheten.
Ingen krona gick till att finansiera själva köpet men journalister är ju alldeles för lata och korkade för att kolla i årsredovisningen själva istället för att gå på vad någon tipsare påstår i mail.
Media spred återigen rakt av falsk information om ett välfärdsföretag och inga rättningar införs. Någonsin.
För vad är väl sant och falsk när man kan låtsas bedriva verklig journalistik under pressetikens överinseende trots att det man håller på med är opinionsbildning baserat på redan lögner?
Hur många gånger ska media ertappas med det här egentligen undrar jag?
