Idag släppte Näringslivets Medieinstitut en granskning av Peter Letmark på DN, som uppges vara reporter men nästan uteslutande bevakar skolfrågan. Eller skolor och skolor, han skriver bara om friskolor egentligen. Negativa artiklar.
Mats Olin har gått igenom de senaste 30 artiklarna och konstaterar att det är ett ensidigt fokus. Trots att artiklarna publiceras på Nyheter och inte Opinion är nästan samtliga negativa artiklar om friskolor.
Letmark har även nyligen utkommit med en av alla i raden kritiska böcker om just friskolan, om det vänstern unisont kallar ”marknadsskolan” för att man ska få intrycket att det inte alls är dedicerade inte sällan lärare och rektorer och andra engagerade i utbildning som startar en eller två friskolor.
Här är ett axplock:
Han fick frågor från NMI om han inte har några exempel på till exempel kommunala skolor men se, frågor vill Letmark, som i övrigt efterlyser mer debatt om skolan och inte minst offentlighetsprincip från friskolor, svara på alls. Han vägrade.
En snabb genomgång om saker som hänt inom hela skolområdet senaste året och som Letmark, till förmån för ännu en kritisk artikel om den så kallade marknadsskolan, låtit bli att skriva om visar ännu tydligare ensidigheten.
Han har till exempel, apropå friskolor, uppvisat ett rätt anmärkningsvärt ointresse för alla de problem som de islamistiskt ägda friskolorna haft. Det finns en uppsjö av skandaler här och Letmark har i princip inte skrivit om något. Inga kritiska artiklar om det absurda i att ledande islamister från ta skolpengen.
Som att tidigare M-ledamoten Waberi visade sig ha förskingrat skolpengen och slussat utomlands, och gått på sexklubb i Thailand.
För en man som hatar friskolor är det här öppet mål ju, att skriva om hur muslimska maktmän satt i system att vigga staten och kommuner på skolpeng för att slussa ut ur landet. Men noll tecken i Dagens Nyheter om det.
Han har heller inte intresserat sig för att Skolinpektionen riktad särskilt tillsyn till Göteborgs kommun för att hela 32 elever inte uppfyller skolplikten, samtliga elever på olika islamistiska skolor.
De går helt enkelt inte i skolan i Sverige men är inte registrerade utflyttade, med stor sannolikhet har deras föräldrar låtit bli att anmäla deras flytt utomlands för att få bland annat barnbidraget och andra bidrag, kanske är hela familjen utflyttad.
Varför är inte detta intressant för Letmark att skriva om?
Att landets näst största kommun inte lyckas utföra sin lagstadgade skyldighet skolplikt för hela 32 stycken elever, alla med utländsk bakgrund, är alltså ingen nyhet som någon skoldebattör, inte minst Letmark tycker är intressant.
En annan stad han verkar helt ointresserad av är Stockholm. Inte en rad om att vänsterstyret i staden nu gör den största neddragningen på skolverksamheten på många år.
320 miljoner kronor i underskott trots att Socialdemokraterna presenterade sin budget med en satsning på skolan. Deras lösning? Skylla på staten och energipriser. Lärarna i Stockholm har aviserad demonstrationer och har startat ett Instagramkonto.
Antal tecken från Letmark? Noll.
En tredje fråga som han inte skrivit om är våldet i skolan. Inte ens när kulturskribenten Vesna Prekopic skrev i samma tidning om när hon som rektor för Fryshusets nya skola blev slagen av en elev.
2022 publicerades nyheten att antalet anmälning om våld och hot mot lärare mer än fördubblats 2021 jämfört med för tio år sedan och hela 800 anmälningar hade kommit in till Arbetsmiljöverket. Många av förövarna har själva kriminell bakgrund men eftersom vi har skolplikt måste även dessa gå i skolan, ett problem av dubbel natur.
Statistiken för sjukskrivningar av lärare och skolpersonal på grund av våld och hot om våld följer samma mönster, med rekordsiffran 396 under 2015 men trots att anmälningarna ökat har inte sjukskrivningarna ökat. En fråga som till exempel en skol-reporter skulle kunna undersöka vad det beror på. Har anmälningsbenägenheten för våld i skolan ökat eller har incidenterna ökat? Är det hoten som ökat och inte våldet och det är därför sjuskrivningar inte ökat? Många frågor utan svar här.
Störst risk att utsättas för våld i skolan har lärare som just arbetar i skolor i utsatta förorter, inte sällan är skolorna där kommunala. Lärare och rektorer slåss och hotas på arbetsplatser utan att samhället reagerar. Det är ett stort svek mot lärarna och mot de andra eleverna och sådana som Letmark har ett stort ansvar att lyfta en sådan här fråga. Ändå är intresset helt obefintligt.
Brå släppte en studie i år om det, som ni kan läsa här.
Skolan har en rad stora strukturella och allvarliga problem men det som intresserar vänstern och media, som Letmark är en bra representant för genom granskningen NMI gjort, är år efter år om företag tjänat några pengar och kunnat besluta om aktieutdelning.
När duktiga journalister istället skulle kunna driva debatten framåt, för barnens skulle i skolan, ägnar de sig istället åt ensidig svartmålning av skolvalet. Det är ett svek på många plan.
