Jag gick igenom bunten med motioner till kongressen. Men den var både dels magrare än Miljöpartietss - mycket ägnades åt föreningsältande om stadgar etc, och dels betydligt tristare. Det är liksom inte samma schvung i motionärerna i gamla sossarna som det är bland frifräsarna med fotriktiga skor, lurviga fårskinnsvästar och peace-märken (Romson har ett sådant halsband på sig jämt). I nästan varje motion pratas det folkrörelse. Och jag kan inte låta bli att slås av nostalgin som genomsyrar de flesta. De drömmer om ett Sverige när allas liv bestod av socialdemokratin vare sig man ville eller inte. När barnen gick i Unga Örnar, sedan SSU. Man gick ut i Folkets Park, till Folkets Hus, alla vuxna var med i LO,...
Det här inlägget är låst
För att läsa resten av det behöver du prenumerera via Patreon och betala minst 45 kr (plus moms)per månad. Om du ser detta meddelande trots att du stöttar mig via Patreon så beror det på att du inte är inloggad. Logga in och försök på nytt! Genom att prenumerera stöttar du mitt arbete med att granska makten. Du bidrar till att jag kan nå ännu fler läsare och skapa ännu bättre innehåll. Tack!
To view this content, you must be a member of Rebecca's Patreon at %%currency_sign_front%%1%%currency_sign_behind%% or more