Bloggen har ett borgerligt perspektiv och drivs av Rebecca Weidmo Uvell. Jag är inte journalist utan opinionsbildare. 

Det är en av landets största opinionsbloggar och har i genomsnitt 70 000 – 100 000 unika besökare varje månad.

Detta är en privat blogg, inte en tidning. Det finns ingen replikrätt. Allt material är gratis.

Centern – de nya alarmisterna


Jag öppnade DN i morse. Och kunde inte tro mina ögon. Där skrev Annie Lööf, en person jag hyser stor respekt för politiskt och som jag dessutom själv röstat på i senaste valet, en debattartikel. Tillsammans med ordföranden för Naturskyddsföreningen. 

Inte nog med det, artikeln är en karbonkopia på Naturskyddsföreningens eget opinionsmaterial. 

Grattis Naturskyddsföreningen för väl utfört opinionsarbetet, är det väl enda jag spontant kan säga. Stort grattis.

Nu har ni fått en av Sveriges bästa politiker att springa era ärenden. 200 miljoners-industrin röner nya framgångar. 

Rubriken på artikeln är “Gör Sverige till ett föregångsland med skarpare lagar mot kemikalier i vardagen”.

En mer passande rubrik är “Gör Sverige till ett land där Naturskyddsföreningen är myndighet”. För tyvärr är det den statusen denna NGO (non govermental organisation) har fått, trots att de är en intresseorganisation som bedriver kraftigt lobbyarbete och inget annat. 

Cynismen och alarmismen som är Naturskyddsföreningens kännetecken gör sig till känna redan genom bildvalet (även om jag vet att det är tidningen som valt bilden men skälet till bilden är texten). En nappflaska. Vi ska genast dra associationerna till små skyddslösa bebisar, som luktar så där gott och som behöver oss så där mycket. 

“Ingen ska behöva oroa sig”. 

Ironiskt nog oroar sig just mängder med småbarnsföräldrar för en massa saker just på grund av Naturskyddsföreningen och deras målgruppsselektering av barnfamiljerna, som är 1,1 miljoner personer. De har sedan flera år ägnat sig åt att sprida halvsanningar och tendentiösa påståenden utan forskningsevidens till just dessa, för att politker som Annie Lööf sedan ska kunna bekymra sig över att mängden oroliga föräldrar ökat.

Oroliga föräldrar är målet för Naturskyddsföreningens opinionsbildning. Ju mer oro de lyckats piska upp desto större sannolikhet att de kan få politiker att sprida deras budskap. Artikeln och Lööfs oror är alltså en kalkylerad konsekvens av SNF:s gedigna arbete.

Well played.  
 

Resten av artikeln är nästan som en ren copy-paste-produkt av Naturskyddsföreningens hemsida, sorgligt nog. 

Till exempel står det “giftfri vardag” på ett flertal ställen. 
 

På Naturskyddsföreningens hemsida kan du till exempel ge en gåva “för en giftfri vardag”.
 

Du  kan även boka en gratis föreläsning med rubriken “Ge barnen en giftfri vardag”
 

De har även ordnat gratis Miljöcafé med temat “En giftfri vardag, hur når vi dit?”
 

De är väldigt duktiga att sälja in sina budskap och en av de som köpt tidigare är tydligen Utbildningsradion för där fick förra ordföranden för Naturskyddsföreningen hålla hov helt i eget majestät och sprida alarm, om just giftfri vardag. 
 

Fortsätter man att läsa denna ogenerade partsinlaga från en av våra mest framgångsrika opinionsbildare är det mer “giftfri vardag” och krav att förskolor ska arbeta för detta.  
 

Som av en händelse har just Naturskyddsföreningen ett projekt om……giftfria förskolor. Grattis igen, ni får säkert ett statligt uppdrag snart likt Rättviseförmedlingen fått av Kulturdepartementet. 
 

De har faktiskt en hel uppsjö dokument just på det här temat, eftersom det är ett av deras stora projekt och har pågått sedan 2014. Något annat deras hemsida och deras opinionsbildning fokuserar mycket på är den påstådda “cocktail-effekten”, som nu alltså fått en till anhängare. Annie Lööf. 
 

I Lööfs och Naturskyddsföreningens artikel kan läsaren lätt få bilden att “cocktaileffekten” är någon sanning. Just det här är Naturskyddsföreningens specialistkompetens, att få saker som inte är fakta att låta just som obestridliga fakta, ja den enda sanningen. Men det finns ingen cocktaileffekt som är bevisad i forskningen. Det KAN finnas en men det är lika sannolikt att det inte finns eller att den som finns inte är skadlig alls.

Men den här osäkerheten är en alarmists bästa vän. 

Tidningen Fokus är en av de få som liksom jag försökt ge moteld. Står det i Lööfs artikel att  denna effekt är omdiskuterad? Givetvis inte. Så jobbar inte SNF.
 

Givetvis tar artikeln upp badankor. Detta är nämligen ingen slump utan just badankan har till och med fått bli bok, med titeln “Den onda badankan”

Badankan är de farliga kemikaliernas logotyp. 

Men det finns andra som vänder sig emot hela det här resonemanget och en sågning av just den boken går att läsa på bloggen www.barnakuten.se som drivs av två barnläkare. Till skillnad från bokens författare är alltså recensenterna barnläkare själva. 

På samma blogg kan man läsa en annan läkare, experten Agnes Wold, som också har lite att säga om det här med barn och hormonstörande ämnen. 
 

Inte ens Kemikalieinspektionen har hittat någon risk med BPA i barnartiklar. 

Men Lööf och hennes kompisar på SNF fortsätter i artikeln att skrämma upp föräldrar genom att varna för ämnet Bisfenol A, ni vet, det som alltså inte finns i nappflaskor. 
 

Vad gäller just Bisfenol A (BPA) kom i år den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, med en ny omfattande utvärdering av BPA. 

Slutsats?

Nuvarande exponering utgör INGEN risk för någon konsumtgrupp, vare sig vuxen eller spädbarn

Ingen risk. 
 

Men att europas största säkerhetsorganisation för livsmedel klassat BPA riskfritt bryr sig i vanlig ordning inte SNF om. De har en mycket flexibel inställning till vetenskap och fakta utan tutar bara på med sina egna fakta.

Så de fortsätter med insinuationer om att ftalater, ett av ämnena, alltså gör barn missbildade. 

Vilka är då de här undersökningarna?

Jo, de har gjorts på råttor. En av de få studier på människor har gjorts på män som jobbar just i plastindustri och därför utsätts för betydligt större doser av ftalater.

 Den visade inget samband alls.

Resten av undersökningarna som gjorts har bara gjorts på råttor. 

Det kan man bland annat läsa i SNF:s egen rapport “Rädda mannen”, där de hänvisar till just en rått-undersökning. Det ironiska med denna är att den konstaterar hur råttornas kroppar påverkades av……sojabönor. 
 

Artikeln avslutas med att Lööf och Naturskyddsföreningen nu lovar krafttag mot att minsta exponering mot ämnen som ingen kunnat bevisa är farliga. Förutom insinuerande av just sagda Naturskyddsförening. Och eftersom de vet att de inte har bevis har de alltså framgångsrikt marknadsfört och fått acceptans för “försiktighetsprincipen” – allt är farligt tills motsatsen bevisad. 

Tänk på det när någon ny teknik dyker upp, en ny matvara eller något annat kul. Det är farligt. Tills motsatsen är bevisad.

Så akta er. 
 

Slutligen vill jag återigen rikta ett stort grattis och ett ännu större fång blommor till Naturskyddsföreningen för otroligt framgångsrik opinionsbildning.

Nu när ni kan hålla en av landets borgerliga partiledare i ena handen, och Miljöpartiet som ni sedan länge håller i den andra, finns inget som kan stoppa er väg mot makten och härligheten. 

Rosenbad väntar på er. 
 

Framtidspartiet? Really?


Jag gick igenom bunten med motioner till kongressen. Men den var både dels magrare än Miljöpartietss – mycket ägnades åt föreningsältande om stadgar etc, och dels betydligt tristare. Det är liksom inte samma schvung i motionärerna i gamla sossarna som det är bland frifräsarna med fotriktiga skor, lurviga fårskinnsvästar och peace-märken (Romson har ett sådant halsband på sig jämt). 

I nästan varje motion pratas det folkrörelse. Och jag kan inte låta bli att slås av nostalgin som genomsyrar de flesta. De drömmer om ett Sverige när allas liv bestod av socialdemokratin vare sig man ville eller inte. När barnen gick i Unga Örnar, sedan SSU. Man gick ut i Folkets Park, till Folkets Hus, alla vuxna var med i LO, S och Hyresgästföreningen. När mormor dog köpte man tårtan på Domus och begravde med Fonus. Allt var socialdemokratin. Hela samhället. 

Men lite grann kul hittade jag ändå. Bäst alla alla var Birgers motion. Den är så bra att den kunnat vara med i just Miljöpartiets kongresshäfte faktiskt. 
 

Pengar att satsa på folkrörelsearbete. Här kommer det igen. 

Alla är allas barn. Hålll av varandra. Hela resan blir en upplevelse. Vi seglar till Galapagosöarna. 
 

En annan motion som kunde varit i Miljöpartiets häfte är den om rådslaget, som ni ser nedan. Socialdemokraterna borde bjuda in till ett “brett rådslag i hela landet ellan olika grupper i samhället om valfrihet, jämlikhet, solidaritet och jordens möjligheter att tillgodose våra behov”.

Och “skissa fram Framtidens folkrörelse”. Där är det igen. 
 

I en annan motion är man inne på det här med råd men av ett annat slag, och det här förslaget är just ett gammalt Miljöpartiförslag. Att någon typ av expertråd skulle runda demokratin och valen och kunna sitta som en über-alla-nivå sedan “ge råd” till riksdag och regering. Icke folkvalda personer skulle alltså styra landet, baserat på en expert……regeringen utser? Folket? Ett annat expertråd?

Som ni hör finns det en anledning varför demokratier inte har icke folkvalda expertråd som får vara med och bestämma på daglig basis. 
 

I en annan motion luftas rejält med socialism, faktiskt så nära kommunism man kan komma i socialdemokaterna tror jag.

Här nuddar man idéer som att gå ifrån marknadsekonomin “vi måste göra upp med den olyckliga tron på välfungerande marknader och konkurrensens effektivitet“. 

Och förkasta all känd forskning om detta, tydligen. 
 

Längre ner i samma motion frågar man sig om vi kanske rent av ska förstatliga alla banker. 
 

Men det är i och för sig inte så konstigt att socialismen kryper fram, eftersom socialdemokraterna de facto är ett socialistiskt parti, som det står rakt av i en motion. 
 

Vissa tycker till och med att rörelsen blivit för vit, när den borde vara betydligt mer röd. Som färgen på flaggorna. 
 

Som jag nämnde inledningsvis finns det en hel del nostalgi i motionerna. Det andas tillbakablick, paradoxalt nog samtidigt som man vill kalla sig Framtidens parti. Och vad är väl socialdemokratisk nostalgi utan Palme?
 

Tänk om S var så stora att ingen, inte en enda människa, ville missa månadens lokala möte i partiet för ALLA är där. Ja, tänk om. 
 

En motionär drömmer om museum om arbetarrörelsen. Inte bara ett utan minst ett i Sveriges storstäder, som jag utgår från är Stockholm, Göteborg och Malmö. 

Det finns en naturlig förklaring till drömmen om fornstora dag och det-var-bättre-förr-känslan som genomsyrar kongresshandlingarna – medelåldern i partiet är 60 år och nästan hälften av medlemmarna är ålderspensionärer. Bara 14 % är under 40 år. 
 

Det kan förklara varför medlemssiffrorna ser deppiga ut. Partimedlemmarna dör helt enkelt av, krasst sagt. 1991 hade man 260 000 medlemmar, 20 år senare är det 97 000 personer. 
 

Därför tycker i alla fall jag att den här loggan inte känns annat än just…..deppig. 
 

Några motionärer har lite kreativa förslag på hur man kan råda bot på detta.

Till exempel borde statliga resurser anslås för att “föreningar och organisationer” ska ge varje flykting en svensk fadder. 400 000 personer kommer inom 5 år. Detta är storleken på idén alltså

Tänk om LO och S kunde få statliga pengar och alla flyktingar inte bara kunde få en fadder utan en socialdemokratisk fadder?

Vilken dröm. Och partiet skulle då kunna värva enorma antal ännu icke-svensktalande medlemmar. Ännu våtare dröm. 

Jag förstår att idén här ändå bottnar i en fin tanke men slutsatsen blir ändå en dikeskörning rent demokratiskt. 

Det finns fler motioner som hamnar i detta demokratiunderskottsdike. Som Österåkers arbetarekommun, som i sin motion öppet erkänner att de övervakat när väljare tagit valsedlar. De skriver uttryckligen att de såg folk “ta fel” valsedlar” vilket indikerar att de medvetet stod och kollade väljare ta valsedlar.

“Våra nya vänner” syftar på invandrare gissar jag, som socialdemokratiska valarbetare alltså hjälpte att ta “rätt” valsedlar. 
 

Just det här skarvandet i val har tyvärr socialdemokraterna en känd tradition av. Det har i flera val avslöjats olika skandaler med just sossar inblandade, bland annat 2006 när invandrare fick nästan 2000 kronor skattefritt för att gå “demokratikurs” hos ABF betalat av LO, socialdemokraternas fackliga gren. 

2002 dömdes två socialdemokrater för otillbörlig påverkan vid valet. 

Även 2010 anklagades socialdemokrater för att ha “hjälpt” folk att rösta. På socialdemokraterna. 

Att många S-föreningar håller på att självdö blir tydligt när man läser motionerna som handlar om bankavgifter, för det var några stycken som handlade om samma sak. Föreningarna tycker att 450 kronor per år i kontoavgift till banken för att är så dyrt att de riskerar att gå omkull. Detta säger rätt tydligt hur många medlemmar dessa föreningar har. 

Medlemmarna är en fråga som engagerar många sossar och ett förslag är att återigen försöka få alla LO-medlemmar att gå med, som på den gamla goda tiden när ett medlemsskap i LO automatiskt innebar ett medlemsskap i S. Tvångsanslutningen togs bort 1991, sedan dök medlemssiffrorna. 
 

Men det är inte bara LO som ska engageras. Lystna blickar kastas även på tjänstemannafacken och deras medlemsskårer. Tänk om alla där också kunde bli medlemmar i S? Flera motioner föreslår därför att samarbetet mellan S och tjänstemannafacken TCO och SACO stärks. 

Idén återkommer i flera motioner. Tjänstemännen och akademikerna måste knutas närmare socialdemokraterna och alla som läst mitt inlägg om tidigare opolitiska SACOS rejäla vänstersväng och politisering ser att de redan närmat sig socialdemokraterna rent politiskt. Jag låter det vara osagt om det beror på egen vilja hos strategerna på SACO eller om det är resultatet av ett medvetet lobby-arbete från Sveavägen 68 och partihögkvarteret.
 

Här står det uttryckligen att facken ska knutas närmare. 
 

Nej, socialdemokraterna är långt ifrån ett Framtidsparti.

Det blir så tydligt när man läser deras dammiga regeringsförslag om industrikansler, innovationsråd och drömmer om ett Sverige i FN. Eller när man som sagt läser deras ombuds idéer som de presenterade på kongressen nyss och som ska representera vad kärntrupperna tycker. Inte mycket nytt under himlen utan mest suckande tillbakablickar. 

En sak är dock modern.

På förslaget om kvotering till partistyrelsen baserat på kön säger partistyrelsen: 

“……(det) vore olyckligt……riskerar att vi i nästa steg skriva in stadgarna om åldersrepresentation, etnisk bakgrund osv. Det skulle leda till detaljstyrande stadgar vilket inte gagnar något organisationsled”

Jag kunde inte vara mer enig. 
 

Sommarprojekt


Jag kommer inom kort att lansera ett kul  sommarprojekt. 

Projektet är tänkt att via nya kanaler faktiskt kunna konkurrera med och komplettera public service. 

En liten skutt försöker utmana stora draken. Lite av temat även på bloggen som ni alla vet 🙂 Jag har förberett projektet hela våren. Vi lanserar snart idén, själva projektet rullas ut första veckan i juli.  

Avslöjar mer inom kort men håll utkik!
 

Rättvise-moms?


Vissa läsare är mer uppmärksamma än andra och en av dem noterade en liten detalj på avtalet mellan Kulturdepartementet och Rättviseförmedlingen. 

Moms. 

Eller snarare bristen på moms. 
 

Det är olika regler för det här med moms beroende vad du har registrerat för typ av företag eller förening så jag inledde med att kolla vad Rättviseförmedlingen egentligen är. Enligt deras årsredovisning är det här deras organisationsnummer och kollar man sedan upp detta vidare via Ratsit hittar man en ideell förening. Utan momsregistrering. Utan F-skatt. Men man är registrerad som arbetsgivare. 
 

Tydligen tycker inte den socialdemokratiska-miljöpartistiska regeringen att det här med F-skattsedel är viktigt när det gäller leverantörer. Så här säger Skatteverket om det här med F-skatt.
 

 

“Många företag anlitar bara uppdragstagare med F-skatt”

Om man anlitar en förening eller ett företag utan F-skattsedel kan man alltså bli ansvarig för föreningens skatter och avgifter om man har otur. Den här risken är uppenbarligen Regeringskansliet berett att ta, vilket jag tycker verkar ganska märkligt. Särskilt som de som sitter i regeringen har hög svansföring när det just gäller “schyssta villkor” på arbetsmarknaden. Men okej, det är inte förbjudet att anlita bolag utan F-skattsedel. Bara oseriöst. Det handlar trots allt om skattepengar. 

Hur är det då med momsen?

För det är tydligt att Rättviseförmedlingen alltså inte betalar moms. De är en ideell förening och det här gäller för dessa enligt Skatteverkets hemsida. 
 

“….verksamheten som bedrivs får inte vara av affärsmässig karaktär”

Vad gäller då moms för ideella föreningar kan det enligt Skatteverket bara vara de föreningar som bedriver ekonomisk verksamhet som kan vara skyldiga att betala moms. Och är föreningen inte skyldig att betala inkomstskatt räknas dess verksamhet inte som ekonomisk. Nyckeln verkar ligga i det här med inkomstskatt alltså samt om man bedriver verksamhet som anses affärsmässig. 

“Med ekonomisk verksamhet menas till exempel att producera eller handla med varor och tjänster”

Tittar man då på Rättviseförmedlingens verksamhet har de alltså anställda. De är registrerade som arbetsgivare och betalar personalkostnader på över en miljon kronor 2013 enligt årsredovisningen (2014 har inte publicerats ännu).
 

En av sakerna de gjorde 2013 var att anställa en marknadschef (red.anm har han slutat redan) så de har alltså flera anställda som de betalar såväl lön som löneskatter för. Utgår jag från, jag tror inte att de anlitar svart arbetskraft nämligen. De betalar alltså löneskatter rimligtvis. 
 

Förutom uppdrag till Regeringskansliet, som måste betraktas som konsultjänst, säljer de saker via sin hemsida. Dels säljer de prylar i en webshop (2013 sålde de för över 200 000 kronor), dels säljer de workshops och föreläsningar , som inbringade 313 000 kronor. Så minst en halv miljon i försäljning alltså. 

De säljer alltså handdukar, affischer, väskor etc, säljer platsannonser som vilket rekryteringsföretag som helst och säljer även föreläsningar, som vilket annat företag som helst i föreläsningsbranschen. Dessutom är de nu även konsulter åt regeringen. Intäkterna på denna kommersiella verksamhet uppgick till 500 000 för två år sedan så gissningsvis landar summan på någonstan mellan 500 000 och 1 miljon kronor för 2014, givet hur enormt stor PR de fått på senaste tiden. 

De har otvetydigt en ekonomisk verksamhet, enligt mig. Jag undrar vad Skatteverket säger. 
 

De är faktiskt så intresserade av försäljning att de söker praktikanter med just detta fokus, som helst både har studerat ekonomi och har jobbat med sälj. Arbetsuppgifterna är att fakturera, skapa kampanjer för “finansiering” (skattepengar alltså) och utforma företagssamarbeten, det vill säga sälja saker. 
 

De bekräftar också själva i sin årsredovisning att verksamheten växt inte bara med personal utan också med omsättning och att de därför anlitat en redovisningsbyrå “i samråd med föreningens anställda projektledare”. 

De hade en ordentligt vinst förresten – nästan 300 00 kronor. Som ger en rörelsemarginal på nästan 15 %. Bra jobbat, om det inte vore så att intäkterna alltså bara till en halv miljon var försäljning och resten dina och mina skattepengar i form av diverse bidrag (och pengar från lotteriköparna i Postkodlotteriet, så de har ju frivilligt gett bort sina pengar). 

Tillbaka till det här med moms. Skatteverket har bland annat en broschyr just till ideella föreningen och i denna står det lite mer om det här med moms. 

Här står det alltså svart på vitt.

En förening som bedriver ekonomisk verksamhet, som t ex att ta fram affischer, handdukar och väskor och sälja i en webshop, sälja konsulttjänster och sälja föreläsningar och workshops, SKA betala moms. 

Ändå gör alltså Rättviseförmedlingen varken detta eller har F-skattsedel. 

Det här tycker i alla fall jag är väldigt märkligt. 

ps. Eftersom nu Rättviseförmedlingen inte betalar moms just nu ska deras uppdragsgivare enligt Skatteverket dra bort kostnaden för löneskatter. Så summan 72 000 är alltså efter detta, vilket innebär att den verkliga kostnaden är 102 000 kronor, för man ska inte betala ersättning för skatt till en uppdragsgivare om de inte har F-skatt. 
 

Hudfärg räknas


Uppdaterad 28 maj längst ner

Det är inte jag som tycker det här, min åsikt är att det inte finns något mer ointressant än just vad du är född, om du har snopp eller snippa eller vem du vill ligga med. Det är vem du är som räknas.

Men andra tycker det. Till exempel Rättviseförmedlingen. Även SVT och Kulturdepartementet och hel radda andra tycker det här.

Nyligen fick SVT en ny divisionschef – Anne Lagercrantz som gick från Ekot i Sveriges Radio. Hon sa så här om det här med bakgrund och hudfärg.

Mångfalden i SVTs chefsledning är det dock lite si så där med. För i gänget där makten över utveckling av program, redaktioner och digitala projekt finns är samtliga kvinnor.

“Tre brudar är alltid bra”. 

Mmm. Gissar att en gubbe som sagt “tre snubbar är alltid bra” hade åkt på ordentlig medial däng. Olika regler.

Den här inställningen på SVT om att räkna hudfärg är kul är inte ny, i februari i år gjorde de en uppmärksammad “räkning” av noterade bolags styrelser. Med rätta enormt kritiserad. För så här hade de alltså gjort undersökningen:

“Vi har så långt som möjligt kontrollerat vilka som har utländsk bakgrund”

“I osäkra fall har vi även kontrollerat med personerna själva”

Jag undrar hur kul exempelvis Barbara Milian Thoralfsson tyckte det var, som är en av de personerna. För enligt SVT är hon alltså främst kuban, med mörkt hår. Och kvinna.

Vi andra, inklusive SCA där hon sitter i styrelsen, tycker att hennes meritlista är prio: hon har businessexamen från Ivy League-universitetet Colombia och Duke och har under sin karriär jobbat i flera stora amerikanska och europeiska bolag, både som VD och andra seniora positioner. Nu är hon 55 år och sitter i ett flertal styrelser. Hon är norsk medborgare.

Jag hoppas hon la på luren när journalisten från SVT ringde och frågade vilken hudfärg hon har. 

Men trots det här enorma övertrampet framhärdar SVT att hudfärg räknas. Nyss sa en av deras programchefer, Helena Olsson, det här:
“Vi måste kvantifiera”. 

Räkna alltså. Räkna hudfärg.

Rättviseförmedlingen kan nu skära guld med täljkniv. För det här är deras affärsidé – att räkna folk baserat på hudfärg, kön och sexuell läggning. Allra helst använder de ordet “cis” så ofta de kan. På deras Facebook-sida kollade jag lite snabbt på de första inläggen. I tre av tre står det “cis-män” specifikt som det man vill undvika.

För er som inte är bevandrad i representativitetsvärldens spännande vokabulär är Rättviseförmedlingen snälla nog att förklara vad de menar med “cis-män”.

Det här är alltså ett annat ord än de mer populära “vit medelålders heterosexuell man”.

Och det ska man alltså INTE vara.

Det underliga i det här är hur Rättviseförmedlingen bara genom att titta på en person vet hur just denna vita man uppfattar sig vad gäller kön eller har erfarenhet av trans. Har de en särskild kompetens som gör att de kan avgöra det här? Sitter det i kläderna? Eller har de ringt och frågat, som SVT brukar göra?

Eller så har de på förhand bestämt sig för att inga vita snubbar i kostym kan ha någon annan sexuell läggning är straight. För att de är…..vita? Har kostym? Ingen vet.

Tydligt är att balans inte är deras grej. Kolla bara på loggan. Kvinnliga symbolen. Bara. Hur det här kan bli balans vet inte jag.

Men de har alltså allt att tjäna på att vi pratar så mycket hudfärg det är möjligt. För nu regnar det pengar. De har nyligen fått hela 3,2 miljoner kronor skattepengar av Vinnova för att bygga någon typ av räknare som ska räkna personer i media.

Om man räknar folk födda utomlands uppgår de med utländsk bakgrund till 15,9 % enligt SCB.

Räknar man född av två utländska föräldrar men är svensk är däremot siffran 20 %, men de här grupperna är väldigt olika för är du alltså född i Sverige är du per definition svensk. Du har vuxit upp här, gått i svensk skola, har svenska som modersmål och har inte upplevt det som gjorde att din familj flydde.

I mitt inlägg utgår jag därför ifrån siffran 15,9 %. 

De ska alltså samla in statistik till “listor”. Jag utgår från att dessa listor inte ska samlas in och fungera manuellt så med listor menar de alltså register i datorer, så kallade databaser. En kartläggning, byggt på vad folk heter, vad de jobbar med och…..vilken härkomst de har.

En annan sak Rättviseförmedlingen verkar ha glömt är PUL – Personuppgiftslagen. För enligt den får man absolut inte registrera folk hur som helst. Så här kan man läsa på Datainspektionens hemsida.

För att få bygga ett register ska alltså personen ha lämnat samtycke, frivilligt samt individuellt och specifikt för just detta register.

Det finns ett annat krux med det här registret (listan) som Rättviseförmedlingen vill bygga upp. Den är olaglig med stor sannolikhet. För enligt PUL är det förbjudet att registrera folk efter “ras eller etniskt ursprung”.

Ni vet vad som hände Polisen när de försökte registrera folk med romsk härkomst? Just det. 

Den otroligt duktiga juristen Clarence Crafoord på Centrum för Rättvisa påpekade allt det här i en artikel på SVT Opinion nyligen, där han också påminde Rättviseförmedlingen om att man har rätt att avgöra själv vilken etnicitet man har. Det kan ingen annan göra.

Förmedlingens ordförande Seher Yilmaz visar dock i sitt svar till honom att hon inte ens fattat vad han skrivit. Först påstår hon att det inte är sant.

Men sedan kommer det igen – “samla stora mängder data och utifrån dessa ta fram översiktlig statistik“. Ett register alltså. I en databas. Exakt det som alltså är…..förbjudet förmodligen.

Hon hänvisar dessutom bland annat till att högskolor och universitet samlar data om sina uppsatser etc men glömmer att man som student i samband med att man skriver en uppsats medger att universitet får lagra informationen i enlighet med PUL. Om hon och hennes “rättvise”-jägare ska få bygga en databas måste de alltså i enlighet med PUL fråga varje person om samtycke.

Lycka till med det. Jag vet vad jag kommer svara när hon hör av sig.

Eller, förresten. Eftersom jag enligt lagen har rätt att definiera mig själv tänker jag definiera mig själv som….jamaican när hon ringer. Eller dansk.

En annan grej rättvisejägarna verkar ha svårt för, förutom att räkna och det här med juridiken, är vad som är statligt och privat. För på deras hemsida kan man hitta deras verksamhetsberättelse för 2013.

Och där står det, som en liten liten not längst ner, att bidrag från statliga Ungdomsstyrelsen (MUCF) och Tillväxtverket är……privata pengar. 

Well, dessa pengar kommer alltså direkt från statsbudgeten till……de statliga myndigheter de är och varenda krona är skattepengar. 660 000 kronor närmare bestämt, eller mer än hälften av det de kallar “privata bidrag”.

Till nästa år kanske ni kan lägga in de 3,2 miljoner kronor skattepengar ni nyss fått från statliga Vinnova på kolumnen för Statliga bidrag? Bara ett litet tips i all välmening.
Okej. Vi ska tydligen ha ett samhälle där vi räknar folk efter bakgrund, hudfärg, kön och brytning. Fine. Jag är helt emot det men just för detta ögonblick tänkte jag anpassa mig.

Om vi nu ska räkna folk efter bakgrund tänker jag att vi måste reda ut hur det ser ut då. Vi har redan rett ut att befolkningen består av 15,9 % utlänningar och inte 20 % som Rättviseförmedlingen alltså tror.

Jag hittade ingen mer aktuell statistik uppdelat per land på SCB än från 2012 men den ger en bra fingervisning i alla fall. Vi är ca 9,5 miljoner invånare i Sverige idag.

  • 1,7 % av dem är finnar
  • 1,3 % irakier
  • 0,7 % polacker
  • 0,7 % jugoslaver
  • 0,7 % iranier

osv.

Bara att dela antalet med 9 500 000 och hepp, procentsats. 

Ni fattar. Om vi nu ska roa oss med hudfärgsräknarnas favoritsysselsättning tänkte jag ge mig på att dela in dem i vita och icke-vita invandrare.

Nu förstår jag att alla ni rättvisejagare myser bakom skärmen.

Om man utgår från att alla jugoslaver, bosnier och polacker är icke-vita (finns massa blonda där men de har ju i alla fall konstiga namn och eventuellt den där brytningen Helena Olsson på SVT letar efter) är de icke-vita 6,2 %.

Räknar man utom-europeiska endast handlar det om 4 %. (Polen och juggarna borta alltså, de ligger i Europa. Turkiet räknas dock in här. De har jättesvart hår).

Svarta (här räknas bara Somalia) är 0,2 % av befolkningen. Afrosvenskarna alltså.

I Miljöpartiets kongressmotioner 2015  man läsa om afrofobin, som härstammar från den afrikanska slavminoriteten från 1700-talet här i Sverige. Från tiden då vi var en stor slavnation, ni vet. Det behövdes mängder med slavar till bomullsfälten nere i Skåne. Hur som helst, dessa räknas inte in i detta material. Vad de menar är oklart men jag antar att de bland annat pratar om Fredrik Reinfeldt, för hans anfader var alltså en mulatt från en cirkus. Har han själv sagt i en intervju i alla fall. Och Fredrik och hans bröder härstammade från dessa afrikaner finns alltså inte med. Bara Somalia. 

Folk från Norden + Tyskland (de är nästan Norden och är ju här och hänger på semestrar och annat ändå mest hela tiden) utgör 3 % av befolkningen. Vita. Säkert cis allihop. De räknas alltså inte.

En annan relevant sak när vi nu delar in befokningen är att olika invandrargrupper har olika medelålder. Exempelvis är gruppen finnar närmare pensionsåldern medan somalierna är blott 30 år i snitt. Givetvis påverkar det här var man befinner sig i karriären.

Ett till litet tips till alla representativitetsivrare alltså. Ni som vill kvotera in finnar på sajten Edit kommer alltså har lite svårare att hitta folk än om ni väljer exempelvis kineser.

Om vi nu ska ta den här nya information, och utgår från att den rätta saken att göra alltså är att räkna folk efter efternamn, precis som Rättviseförmedlingen alltså fått 3,2 miljoner skattekronor att göra, tänkte jag göra exakt detta, i media. För att så här lite i förväg och manuellt testa idén.

Jag har gått in på Sveriges Radio P3:s sajt och kollat på samtliga program samt kontakt för dessa. Jag har utgått från de som har makten i detta medie, alltså producenter och programledare etc. För det är ju specifikt medial makt, bland annat, som just Rättviseförmedlingen är intresserad av. Och SVT.

Genom detta har jag fått fram följande information:

  • 56 av personerna har svenska namn och därför sätter jag dem i lådan “Vita”. 26 av dem är dessutom män så varsågod, en cis-etikett på er. Bang.
  • 30 av dem har utländska efternamn.
  • Så 34 % av de som har makt i P3 har alltså utländsk bakgrund. Mer än hälften av dessa är dessutom kvinnor. Utländska kvinnor är mer underordnade än utländska män enligt den här stränga mallen rättvisejägarna mäter allt efter

Nedan ser ni hur den mediala makten för dessa personer på P3 ser ut enligt TNS-Sifo. Kanalen har alltså ca 15 % av radiolyssnarna i Sverige. Mer än P1 har.

Om vi nu ska ha en representativ fördelning i t ex P3 ska vi alltså inte anställa fler med utländsk bakgrund utan byta ut 16 av dem till folk med mer svenska efternamn. För ska vi ha 16 % invandrare motsvaras detta av 14 %. Om man tittar på utom-europeiska, vilket är det Rättviseförmedlingen gör då alla norrmän, danskar etc ju är dessa hopplösa vita cis, är det 3 personer som borde jobba på P3 och delen av P3 som är makt. Medial makt.

Eftersom folk så ooootroligt gärna vill missuppfatta kommer här ett extra förtydligande: jag lajvar räknare. Jag vill inte att någon räknar på riktigt, varken SVT eller Rättviseförmedlingen. Men detta är viktigt att belysa praktiskt för att visa vilka konsekvenser det får. Därför gör jag de här uträkningarna. Men de kommer bli verklighet. Tyvärr. 

Om vi går vidare i media och kikar på SVTs nya satsning på ungdomar hittar vi sajten Edit.

Nöjesguidens motsvarighet i public service alltså, som är tänkt att konkurrera med alla sajter som inte lever på den aldrig sinande källan skattepengar.

De som ansvarar för det projektet är de här tio personerna:

Även här är fördelningen otroligt skev som ni ser för 60 % har utländska namn. Ingen balans, ingen representativitet alls.

Om de följt befolkningens representativitet skulle de haft 2 personer, inte 6 stycken.

Känner ni hur otrevlig stämning det börjar bli av det här? Det kryper liksom lite i skinnet. Eller hur? Men vi fortsätter ändå. 

Samma sak med de utvalda bloggarna.
För de har anlitat ett gäng unga bloggare, foton och blogg hittar ni här.

Ni ser ju själva. Helt skevt. Här finns dessutom foton som underlättar vilken låda man ska lägga varje person, eftersom det viktigaste just är namn och hur de ser ut. (Saga Becker är trans-person och räknas därför inte som vit cis utan som trans).

0,2 % av befolkningen ungefär, är somalier och den enda grupp afrosvenskar SCB klassificerar. Av Edits bloggare, av foton och namn av döma eftersom det är så Rättviseförmedlingen vill att vi klassificerar folk, är 62 % afrosvenskar av dessa.

Räknandet är alltså inlett, även i liten skala och utan någon typ av register. Det är nämligen inte tillåtet.

“Räknar man inte kommer man inte framåt” som Rättviseförmedlingen själva säger.

Räkna ska man även göra på Kulturdepartementet för här har vår kulturminister nyss, utan upphandling, anlitat just Rättviseförmedlingen att räkna blond och svart hår, snippa eller snopp, nordisk eller annat efternamn och så vidare. Julafton för dem alltså.

Vi skattebetalare får betala. Igen. Lite så kallade “privata bidrag” till alltså i deras resultaträkning.

Jag har fått ut avtalet från Kulturdepartementet. 72 000 kronor tar de för nöjet att räkna och sammanställa till en lista efter tips på Facebook-gruppen. Ni vet, där varje inlägg innehåller ordet “cis-man” som i “allt annat utom vita snubbar”.

Beställare av uppdraget är kulturminister Bah Kuhnke.

Ni vet, hon som gärna pratar med journalister om att olla saker och fläckar på snoppen?

Ser ni hur sjukt det här är nu?

Att bunta ihop folk efter namn, utseende, hudfärg, sexuell läggning eller kön. Som om dessa yttre icke valbara attribut säger någon om dig som person. Som om dessa saker gör att personer har något gemensamt.

Jag vill se ett samhälle där det inte spelar någon roll alls vad du heter eller hur du ser ut. Utan ett samhälle som helt är en meritokrati. Där bara kompetens och personlighet spelar någon roll.

Ändå har vi  2015 snart statligt finansierade hudfärgsräknare i en app-store nära dig. 

Slutligen: skäms på er borgerliga politiker inklusive partiledarna i M och C, som hejar på det här.

Uppdatering 28 maj: 

På grund av tidsbrist glömde jag ta med den här dumpen, på Rättviseförmedlarnas egen så kallade “representativitet”

Borde de inte skriva ut vem som är vit och icke-vit, vem som är cis och trans, bög, flata, handikappad etc, nu när det är så viktigt undrar jag? Hur ska man annars kunna veta?

Men kan ju alltid räkna efternamn. 

Tomtar


Miljöpartiet har äntligen kongress.

Ni som läser bloggen och artiklar jag skriver vet att jag har ett särskilt gott öga till våra gröna vänner och deras kongresser brukar bjuda på en alldeles särskild form av underhållning.

2015 års motioner har inte gjort mig besviken. För jag gått igenom alla 164 sidor och hittat lite mumsbitar här och där.

Så häng med in i tomtarnas värld.

De inleder starkt med en motion om statlig kontroll av vilka frågor man ska få ställa. Motionärerna vill förbjuda företag och organisationer att utan statlig kontroll köpa opinionsbundersökningar för att försäkra sig om…….rätt svar?

Stor humor också att partiet som har en……hrm…relativ syn på det här med vetenskap använder det som argument. De har också uppvisat stor skicklighet i ämnet ledande frågor själva, bland annat på valsedlarna för omröstning av trängselskatter i Stockholm.

De är också bekymrade över Feministiskt Initiativs kassa möjligheter att komma in i riksdagen och vill att man skapar ett “Andra chansen” i valet.

En motionär tycker att Vattenfall ska vara med och satsa på solkraft i Sahara. Förslaget har jag inga synpunkter på, däremot vill jag att ni kolla på partistyrelsens svar.

“Att politiskt tala om hur och peka ut särskilda lösningar kan begränsa teknikutvecklingen”

Någon som kommer ihåg kolkraften i Tyskland?

Sin vana trogen som Prussiluskapartiet nr 1 vore inte en kongress komplett utan minst några förslag på olika förbud och pålagar på livsstil. Som här, där Partille tycker att det ska införas skatt särskilt på läsk.

Sverige ska tydligen bli en Fair-trade nation om MP får bestämma. Denna av LO ägda “rättviseorganisation” jag skrivit i tidigare inlägg om, som har som främsta syfte att jobba för LOs definition av villkor på arbetsmarknaden.

Tidigt i kongresshandlingarna flyger fredsduvan in.

Vi ska skapa ett Fredsuniversitet.

Inrätta ett särskilt Fredsdepartement.

Fixa en särskild Fredsenhet på UD. Sist jag kollade är bland annat UDs hela “affärsidé” just att lösa saker utan väpnad konflikt. Så kallad “diplomati”.

När de är klara med alla fredsprojekt finns det vissa motionärer som är mer inriktade på verkligheten av försvar och vill införa en ny typ av värnplikt. Genom lite olika konspirationsteorier.

“Det är inte uteslutet att parter inom Sverige arbetat för att totalt rasera det tidigare försvaret för att ställa politiker och befolkning inför fullbordat faktum och därmed pressa in Sverige i Nato”

Inga små anklagelser som luftas av partiet som gjort sig känt för bland annat fokus på chemtrails utsläppta av CIA.

En annan motionär uttrycker stor tveksamhet kring om Ryssland över huvudtaget finns i Ukraina.

Debatten om Rättviseförmedlingen sysslar med rättvisa eller raskvotering rasar just nu, bland annat bistådd av undertecknad i en krönika i Dagens Samhälle i veckan. MP älskar det här sättet att dela in människor och en motionär vill skapa en “mångfaldskommitté” för att folk med just utomeuropeisk bakgrund ska få bättre positioner.

Det här med vita män, eller rättare sagt, vita heterosexuella medelålders män som deras partiledare ondgjorde sig över i Almedalen bland annat, får också fokus. Ett förslag är att helt förbjuda dessa att jobba med jämställdhet.

En motion handlar om stigfinnare. Såklart, en sådan finns väl i alla partier.

Lite prat om den här enorma statusen Sverige hade som slavnation på 1800-talet finns också med.

Ingen har missat MPs engagemang för fri invandring. Eller, de har aldrig lagt en sådan motion i riksdagen i och för sig. Men de låtsas det. En motionär tycker att bevisbördan vid asyl ska flyttas till Migrationsverket.

En av deras bästa vänner är som ni vet Naturskyddsföreningen så för att fortsätta sprida deras myter om kemikalier vill en motionär att det skapas regionala “kemikaliekontor”.

En annan vill att vi helt förbjuder, inte bara tillverkning av bensinbilar (hej då Volvo) utan helt sonika förbjuder ALL försäljning om 15 år. Den där flygturen Reinfeldt tog över Sveriges åkrar och skogar har ingen i MP tagit.

För ingen i Miljöpartiet flyger. Helst. Om det inte är mellan Arlanda och Bromma då men det kan nog inte betraktas som det nöjesflyg den här motionären hänvisar till. Även om det verkar kul. Han tycker att det måste bli tråkigare att flyga och vill att alla flygplatser därför ställer tråkiga frågor. Att alla säkerhetskontrollanter blir av Miljöpartiet utsedda små ideologiska vakthundar.

Men det bästa kapitlet av dem alla är det om ekonomi. Som vanligt. Miljöpartiet är ett fantastiskt exempel på total ekonomisk oförståelse. År efter år.

Den här motionen om ett nytt ekonomiskt system är så otroligt bra att jag inte kunde göra annat än att ta med den i sin helhet. Här finns alla godbitarna, som basinkomst fast de som jobbar måste förstås tjäna liiite mer, de som inte jobbar måste utbilda sig (för att……vara lediga?) och “ingen ska kunna blockera systemet genom att ackumulera för mycket pengar”.

Det finns förstås fler motioner som propagerar för basinkomst. Här är den andra.

Och här är den tredje.

Givetvis kan inte en MP-kongress genomföras utan diskussion om det här med tillväxt. Och “vi har bara ett jordklot!”

En motionär tycker vi ska förbjuda privata banker, förstatliga hela bankväsendet och sätta räntorna i en fond.

Barnen måste tidigt indoktrineras i det här så vad är då bättre än att införa en “rädda världen”-utbildning redan på dagis, för 1-5 åringar.
Sammanfattningsvis kan man väl säga att ingen blev förvånad över att det jobbar en hög tjänsteman i regeringen åt Miljöpartiet som dömts för just ha köpt och rökt roliga svampar.