Bloggen har ett borgerligt perspektiv och drivs av Rebecca Weidmo Uvell. Jag är inte journalist utan opinionsbildare. 

Det är en av landets största opinionsbloggar och har i genomsnitt 70 000 – 100 000 unika besökare varje månad.

Detta är en privat blogg, inte en tidning. Det finns ingen replikrätt. Allt material är gratis.

Med handen i bistånds-burken


I tider av humanism, när människor skänker pengar till olika hjälporganisationer och biståndet är viktigare än någonsin, finns det anledning att titta närmare på hur vårt bistånd fungerar. 

Ett ställe där våra skattepengar verkar få åka runt fritt utan någon koll är Utrikesdepartementet och den del som hanterar biståndet.

De fick svidande kritik för något år sedan av en före detta revisionsdirektör, som sa att de har så dålig koll att de inte borde få hantera pengar. Skarpa ord från en granskare alltså. 
 

Även biståndsorganet SIDA har regelbundet fått kritik, senast 2013 kritiserade Riksrevisionsverket deras biståndshantering. Brist på insyn och att många miljoner hamnar i bankernas kassor på grund av dålig valutväxling och annat var en del av kritiken. 
 

En av de organisationer som får sina pengar av UD är biståndsorganisationen IDEA. Den startades i mitten av 90-talet av den socialdemokratiska regeringen, på inititativ av ambassadören Bengt Säve-Söderbergh. Han har varit anställd på SIDA, jobbat på UD, jobbat på det som nu heter Olof Palmes internationella center och dessutom varit politiskt sekreterare. För socialdemokraterna. 
 

IDEA är förkortningen för The International Institute for Democracy och Electoral Assistance och är en så kallad “intergovermental organization” vilket innebär att den finansieras av flera länder. Den ska bland annat granska korruption och val. 
 

Men bara några år efter att IDEA var på plats och Bengt Säve-Söderbergh dess första generalsekreterare (givetvis) hamnade de i blåsväder. De beskylldes för otroligt höga ersättningar på oklara grunder samt en massa andra förmåner. Söderbergh fick därefter sluta och gå tillbaka till UD, vilket man kan läsa i före detta Slöseriombudsmannen Martin Borgs blogginlägg från 2012 då han gick igenom en del av turerna.

Stormen föranledde att Moderaten Henrik Järrel ställde en fråga till dåvarande utrikesminister Anna Lindh i riksdagen. 
&nbsnbsp;

Även SVT rapporterade om skandalerna, som föranledde inte bara att han fick sluta utan han fick pension samtidigt som han jobbade på UD. Förutom sin lön på 53 000 kronor fick han under 10 år en skattefri inkomst på 35 000 kronor i pension. Han hade högre lön som chef på IDEA än statsministern hade. 
 

För fiffigt nog såg Säve-Söderbergh till att organisationen när den bildades betraktades som samma typ av internationella organisation som FN och därmed också fick samma förmåner. Bland annat skattefrihet och immunitet. Anställda på IDEA kan alltså inte åtalas oavsett vad de gör.

De fick även gratis lokaler. Saker som de ville få men inte fick var subventionerad barnomsorg, gratis skola etc enligt regeringens Värdlandsutredning 2006. Säve-Söderbergh blev alltså kompenserad, ur biståndsbudgeten, för att han när han gick tillbaka till UD inte längre fick skattefri inkomst. Rimligt. 
 

Gratis hyra fick IDEA av Stockholm Stad och det socialdemokratiska finansborgarrådet Mats Hulth, som förnekade att det skulle ha något alls att göra med att IDEA startades och drevs av sossar i en intervju med Aftonbladet.

Lokalen de erbjöds? På Strömsborg, ett stenkast från slottet, Rosenbad och riksdagen. En mycket central adress alltså. 
 

Skälet till varför just IDEA skulle få gratis hyra som enligt Finanstidningen kostade 10 miljoner per år (i 90-talets penningsvärde)?

“Många internationella organisationer bjuds på hyran”.

Men han kunde inte ge några exempel. 

Långt in på 2000-talet lyckades Stockholm Stad omförhandla avtalet så att det numera är regeringen (andra skattepengar alltså) som betalar hyran för IDEA. 2012  gjordes en renovering för 8 miljoner kronor. Det kan man läsa via ett tjänsteutlåtande från Stockholm stad 29-10-2012 och som jag hittat via Insyn Sverige, en mycket bra tjänst som samlar offentlig information. 
 

Om man räknar ut hur mycket skattebetalarna betalat för IDEAs lokaler, pengar staden kunnat få in via en privat hyresgäst, är vi 1995-2015 uppe i hisnande 114 miljoner kronor. Bara i hyra som vi skattebetalare subventionerat.  

2400 kr/kv x 2000 = 4,8 Mkr per år. 3300 kr/kv x 2000 = 6,6 Mkr per år (från 2007). Snittkostnad: (4,8 Mkr + 6,6 Mkr)/2 = 5,7 Mkr/år i snitt. 20 års hyra ger 114 Mkr.

Vilka har suttit i styrelsen?

Från Sverige – mestadels socialdemokrater. Förstås. Margot Wallström (utrikesminister) och Lena Hjelm Wallén (fd utrikesminsiter, nu ordförande för Olof Palme Internationella Cente, . Nu sitter Pierre Schori där (fd biståndsminister).
 

Den korrumperande historien som IDEA har hindrade inte den borgerliga regeringen från att förnya avtalet med IDEA 2011. 
 

Bara ett år senare, 2012,  stormade det igen kring IDEA. Då kom det fram att chefer bott på lyxhotell trots att organisationen hade tillgång till lägenheter. Då frös dåvarande biståndsminister Gunilla Carlsson bidraget. 
 

Men tydligen fick de behålla sitt bidrag. Så att de kunde satsa lite mer på sig själva. För 2014 skrev SIDAs tidning Omvärlden om att dåvarande chefen Vidar Helgesen inte bara tjänade 120 000 kronor per månad skattefritt utan också fick räntor och amorteringar på sin bostadsrätt betalade av biståndspengar. Bostadsrätten sålde han sedan och tjänade 3,7 miljoner kronor på. 
 

2015 var det dags igen. Då konstaterade återigen tidningen Omvärlden att IDEAs chef tjänade mest, den nuvarande Yves Leterne. Han tjänar 133 200 kronor per månad. Skattefritt. Sveriges statsminister tjänar 160 000 per månad, som han betalar skatt på sedan.
 

5 maj i år gick IDEAs tidigare kommunikationschef Susan Wood ut som “whistleblower” och avslöjade vänskapskorruption, där konsulter fått 126 000 euro (1,1 Mkr) för en intervjubok som inte har något med verksamhetens uppgift att göra. En bok som redan innan kostat skattebetalarna 660 000 euro till författarna (5,9 Mkr). 

 

Så nu måste UD, igen, granska IDEA. Hur många gånger ska detta behövas innan man drar in bidragen permanent? 
 

Bara 2013 fick de 92, 2 miljoner kronor enligt SIDA, varav ett kärnstöd på 48,9 miljoner kronor. 2015 fick de ett kärnstöd på 42,6 miljoner. 

Ni förstår vilka enorma mängder skattepengar de konsumerat på 20 år? Först hyror på 114 miljoner kronor i subvention, sedan deras anställda som inte betalat skatt här och därmed inte bidragit till samhället alls och dessutom 50-100 miljoner kronor i biståndspengar per år. Det handlar alltså om miljardbelopp denna genomkorrupta socialdemokratiska institution tagit emot under tjugo år. 
 

Det ironiska är att IDEAs idé är att just jobba mot korruption. 

Eller som det står i IDEAs årsredovisning från 2013 då Vidar Helgesson var chef:

“When money is not regulated carefully in politics, it is a major challenge to democracy”.
 

Årsredovisningen kan man hitta på SIDAs hemsida Openaid som förra regeringen öppnade för att öka transperensen, ett mycket bra initiativ. Där kan man bland annat läsa hur mycket skatt dessa skattefri-fräsare som jobbar på IDEA fick tillbaka på skatten. Eftersom de inte betalar skatt får de nämligen tillbaka den, och som tidigare beskrivits sätts den direkt in som pension. Nästan 9 miljoner skattekronor blev det 2013. 
 

Jag letar för övrigt efter den där boken de gjorde och som vi betalat över 7 miljoner kronor för. Den fanns inte som bok att beställda utan bara nerladdningsbar som PDF via deras hemsida. Den finns inte heller att köpa i någon av de svenska online-bokhandlarna. Så mycket för den dyra lanseringen. 
 

Yves Leterme, som i förordet skriver att han är stolt och tror att denna bok kommer bli värdefull för politiska ledare och medborgare undrar jag lite grann vad han nu tycker. Tror han fortfarande det?

Formeln verkar enkel. 

Ha makten i landet och i staden. Starta en biståndsorganisation med internationell status så att din lön blir skattefri och se till att få jobbet själv. Och dessutom immunitet så att ingen av er kan åtalas för något brott. Sedan är det bara att köra. 

Få gratis hyra av din kompis som styr staden, sedan se till att regeringen tar över notan och dessutom renoverar. Använd pengarna till landets högsta löner för cheferna, låt skattebetalarna betala amorteringar och räntor till deras bostäder, låt dem på lyxhotell och anlita bara dina egna vänner som konsulter. Och se till att du hela tiden har en mäktig socialdemokrat i styrelsen för att se till att det inte blir knas om du granskas. 

Och lura skattebetalarna år efter år på enorma belopp.

Du vet att ingen någonsin skulle lägga ner dig. Du är ju en biståndsorganisation. 

 

Landstinget och särintresset


I Stockholms läns landsting styr som bekant Alliansen men även oppositionen har arvoderade landstingsråd. Och en av dessa heltidsarvoderade oppositionslandstingsrådstjänsterna har miljöpartisten Susanne Nordling. 

I den rollen är hon med och fattar viktiga beslut om sjukvården i hela länet. Det är mycket pengar, 53 miljarder är budgeten till sjukvården och 9 miljarder för lokaltrafiken som också sköts av landstinget.

Nordling brinner extra mycket för kroniskt sjuka. 
 

Men samtidigt som hon är heltidsarvoderad politiker med ett arvode på 97 000 kronor per månad har Susanne Nordling aktiva egna företag – inom vårdbranschen. Nordling är nämligen så kallad naturläkare, vilket är ett annat ord för homeopat. Ingen riktig läkare alltså. Men hon sysslar med vård. 
 

Alternativ medicin är något Miljöpartister vurmat för länge, framför allt att Vidarkliniken, som har statligt stöd, ska få ökade befogenheter etc. Nordling har själv tagit upp just Vidarkliniken på ett av SLL:s möten. 
 

Det är just det här. När man har en högt uppsatt politiker inom vård som själv har ett mycket stort intresse att en del av vården gynnas på olika sätt och dessutom äger två företag inom branschen, hur kan man vara säker på vilka intressen hon företräder? Stockholmarnas eller sina egna? Apropå debatten som vänstern håller liv i nu, om karenser för politiker på väg ut ur politiken. 

Vad gör vi med politiker som idag jobbar med ett område de har intressen i, där de redan är stake-holders?

Redan 2005, långt innan hon blev oppositionslandstingsråd, var hon inblandad i att just alternativmedicin utreddes för SLL: 
 

Miljöpartiet i Skåne har till exempel detta som politiskt förslag – att alla i vården ska utbildas inom alternativmedicin. Kommer Nordling driva på för sådant även här kan man till exempel undra. 

Vad är då alternativ medicin? På sajten som heter just det kan man hitta en massa roliga behandlingar. Till exempel Bachs blomstermedicin: 

Det är det särskilda vibrationsmönstren i blommor man alltså vill åt. 

Eller denna tyska (vad annars?) metod: Baunscheidt-metoden som går ut på att en homeopat, helst tysk (allra helst en tysk med mustasch), slår dig med en hammare bestående av nålar. 
 

När man bankat färdigt kan man gå vidare med “integrative primal terapi” som helt enkelt går ut på att du försöker födas på nytt genom dramatisk musik, gruppterapi och så lite sovande (drömmande).
 

Man kan också köra bönerådgivning.  Det går helt enkelt ut på att…..be kort och gott. 
 

Radiestesi är ett krångligt namn och innebär att man tar blod, hår etc, lägger det på ett papper med ett diagram och sedan håller en slagruta ovanför (pinne med klyka ungefär) och ser vad som händer. 

En massa problem kan också lösas genom att man helt enkelt skickar ut fler joner i luften, helst negativa joner (som om det inte finns för mycket negativitet i världen redan). Det gör man med en jonisator, som någon byggde 1930. Detta här kan bota lite allt möjligt, bland annat tumörer och högt blodtryck. 
 

Andra saker man kan hitta på homeopatiska sajter är läkemedel. Till exempel öronljus, man stoppar dem i öronen och tänder helt enkelt på. Vem inte ha ljus i öronen för 95 kronor?
 

Andra läkemedel verka bestå av en obehadlig ingrediens och sedan en massa socker. Notera att de alltså är registrerade hos Läkemedelsverket. 

En medicin är kaffe och socker. Varför man nu ska äta de som piller och inte istället dricka en kopp kaffe med socker är högst oklart. 

Det är sådant här Nordling sysslar med som naturläkare och i sitt företag. Och hon har alltså länge drivit på för att öka alternativmedicinens roll i sjukvården, senast för ett år sedan bara. 

Långt innan det och under lång tid var hon lobbyist för just alternativmedicinen
 

Trots att det gång på gång finns forskningsevidens på att det inte fungerar, senast en studie från Australien. Det har en placeboeffekt, inget annat. 
 

Är det rimligt att en av våra högsta politiker, som kostar nästan 100 000 kronor per månad där budgeten är 63 miljarder inte bara var utan är lobbyist och dessutom har stora egenintressen inom den sektor hon ansvarar för?

Skulle vi tillåta att ett borgarråd i Stockholm samtidigt äga några friskolor eller fria förskolor och kommer direkt från Friskolornas Riksförbund? Absolut inte. 

Jag tycker de som skriker på karantän borde rikta sina blickar hit istället för att försöka göra halmgubbar varje gång en borgerlig politiker får ett jobb.

Det är när du HAR en politisk position du kan gynna särintressen. 

Som Susanne Nordling nu har chansen att göra, med lön från dig och mig. I tre år till. 

Tack Miljöpartiet. 
 

Så surfar Fairtrade systemet


Fairtrade är alltså gamla Rättvisemärkt, en märkning för produkter som ägs av LO och Svenska Kyrkan gemensamt men som i allra högsta grad är en aktiv del av arbetarrörelsens opinionsbildning. Från början var det bara en lokal märkning här i Sverige som LO ägde, sedan kopplade man det till Fairtrade och bytte namn men det är alltså samma sak fortfarande. Annan kostym bara.

Detta skrev jag om i ett inlägg för knappt ett år sedan. 

Men frågan om Fairtrade har akutaliserats i och med den nya regeringen. Per Bolund, som tydligen också är Konsumentminister (!) berättade i en intervju att Sverige ska bli en Fairtrade Nation. I höst ska han bjuda in civilsamhället och näringslivet – vilka som åsyftas här är dock mycket oklart – för att diskutera möjligheten.

Här ser ni beviset för att vi har en Konsumentminister.

Att Miljöpartiet länge velat detta är ingen nyhet. Att socialdemokraterna vill detta kommer inte heller som någon nyhet, givet vad jag vet om Fairtrade. För i förlängningen gynnar detta sossarna, och LO.

Jag ska strax förklara varför.

Men först ska vi reda ut vad Fairtrade-nation i praktiken innebär. Inget land har hittills blivit det men Skottland och Wales har hittills uppnått detta mål. De är som bekant delar av Storbrittanien men med visst självstyre.

Först och främst ska all statlig verksamhet, det vill säga inte bara riksdag och regering utan dessutom alla statliga myndigheter och företag använda sig av rättvisemärkta produkter. Men de förbinder sig också att “erkänna rättvis handels roll i utvecklingspolitiken”. Staten ska opinionsbilda för Fairtrade. Mycket smart av Fairtrade att kräva detta.

Redan den 3 oktober 2014 förutspådde debattören Diana Van i Svensk Tidskrift att detta skulle komma, och i samma artikel konstaterar hon att nästa krav för att bli Fairtrade nation är att alla kommuner blir så kallade “Fairtrade cities“. Alla kommmuner i hela Sverige alltså. Då måste kommunen själv välja Fairtrade-märkt men också se till att det lokala näringslivet erbjuder en viss andel rättvisemärkt.

Några kommuner av de 70 som hittills certifierat sig, och alltså betalat massa pengar direkt eller indirekt till Fairtrade AB är Norrköping, Västerås,  Sundbyberg och Karlstad.

Slutar det där? Nej, 75 % av befokningen ska välja dessa produkter varje år.

Hur minister Bolund tänkt sig detta är oklart. Det framgår kanske på mötet han tänkt att ha. Jag ser verkligen fram emot att få telefonsamtalet från Miljöpartiet eller telemarketingsäljaren på uppdrag från regeringen att jag från och med nu måste köpa rättvisemärkt vare sig jag vill eller inte.

Som alla kan se kommer det här kosta pengar. Mycket pengar. Skribenten Maria Eriksson, som i somras skrev för Svenska Dagbladet, konstaterade att bara kaffet kommer kosta skattebetalarna 20 miljoner kronor extra per år. Då har vi inte ens börjat med bananerna.

Många hundratals miljoner kommer alltså slängas iväg på denna märkning, i en tid då landet skriker efter bostäder, har problem med skolan och så vidare. Rimligt. 

Och de mesta pengarna kommer inte bönderna till del, de går till Fairtrade själva för kostnaden för licensen betalar givetvis konsumenterna samt till återförsäljarna, enligt forskaren vid Göteborgs Universitet Dick Durevall. Mycket smart.

Dessutom kräver Fairtrade att varje kommun ska ha en styrgrupp om de vill certificeras. Ytterligare skattepengar som bränns iväg alltså.  Här kan ni läsa handboken för dessa styrgrupper.

Men försäljningen ökar. Mycket. Bara under 2014 ökade den totala försäljningen av Fairtradeprodukter med 37 %. Faktum är att försäljningen ökat varje år sedan 2010 med minst 17 % per år.

Diagrammet kommer från www.expertvalet.se

Ska Sverige bli Fairtrade-nation kommer försäljningen explodera så jag förstår varför de nu gnuggar händerna av förtjusning. På framför allt på Fairtrade, där socialdemokraten Magadelena Streijffert är generalsekreterare. De har enligt hemsidan hela 20 anställda, men de är inte så vidare tydliga med att vissa jobbar i bolaget Fair Trade Sverige AB och andra i föreningen Fair Trade. Men även på LO. Ännu ett av regeringen sanktionerat förslag som syftar till att ge LO mer makt. Och pengar.

För detta är en mycket finurlig konstruktion. 

LO äger alltså Fairtrade Sverige AB tillsammans med Svenska kyrkan. Företaget säljer märkningen av produkter och VD är Morgan Zerne. Streijffert leder föreningens verksamhet. Och föreningen, den jobbar uteslutande med opinionsbildning. För att företaget Fairtrade ska kunna tjäna mer pengar. Men också för att bilda opinion för facket LO de ägs av.

“Schyssta villkor” är de villkor som LO definierar som schyssta. Fairtrades affärsidé är alltså att bilda opinion för det som LO gillar, via märkning på produkter.

Det här är Fairtrades medlemsorganisationer. Ser ni något mönster? En massa fackförbund.
Och givetvis kompisarna ABF, Coop, LO etc.

Det står också uttryckligen i Fairtrade Sveriges årsredovisning för 2014 att föreningens syfte är att öka utbud och efterfrågan på Fairtrademärkta produkter i Sverige. De betalar därför mediainvesteringar (med licenspengarna) och betalar “vissa tjänster”.
Så här funkar det alltså:

LO och SAP (socialdemokratiska arbetarpartiet) är olika grenar på trädet Arbetarrörelsen. SAP bildades ur LO. LO äger Fairtrade, för att bilda opinion för deras uppfattning om villkor på arbetsmarkanden. För att få mest ut av skattebetalarna har de valt att separera licensförsäljningen från opinionsbildningen, för har man en ideell förening istället kan man få skattebetalarnas pengar.

Föreningen Fairtrade omsätter 6 miljoner per år, varav 5 miljoner kommer från skatt.

Pengarna använder sedan föreningen för att:

1) få fler konsumenter att köpa Fairtrade-produkter. Ju högre efterfrågan desto fler som vill köpa licens. Ju fler som köper licens, desto mer intäkter till FÖRETAGET Fairtrade AB.
2) Öka antalet licensierade produkter.
3) Bilda arbetsmarknads-opinion ur ett fackligt perspekt, vilket är uppdraget från ägaren.

Ju bättre föreningen lyckas, där bränselt är mina och dina pengar, desto mer pengar tjänar företaget. Och så går det runt runt på det här sättet. Varje år söker föreningen nya sätt att kräma ur skattebetalarna pengar för att kunna fortsätta bilda opinion för LO och för sitt eget företags resultat räkning. Under en snygg flagga av godhet.

Otroligt smart. 

Facket använder alltså marknadamekanismerna “utbud och efterfrågan” på ett mycket proffsigt sätt för att tjäna pengar. Och har via uppdelningen i en förening – där det jobbar en hel del människor från olika delar av arbetarrörelsen som LO, fackförbunden, ABF etc – och ett bolag kan de maximera intäkterna från skattebetalarna.

Bilden är hämtad från deras verksamhetsberättelse för 2013.

Bidragen kommer från olika ställen olika år. 2012 fick de till exempel 400 00 kronor från min favoritmyndighet MUCF (fd Ungdomsstyrelsen).

Varför inte licenspengarna kan gå till deras opinionsbildning är ju tydligt – de vill inte. De vill hellre lägga dessa pengarna på hög. Varför betala för något du kan få gratis liksom, det fattar jag.

Men det är givetvis helt orimligt.

Fairtrade ska inte få en enda spänn av dina och mina pengar så länge bolaget drar in pengar.

Förresten inte alls, LO kan betala sin egen opinionsbildning med egna pengar. Som ni såg i förra blogginlägget har de en hel del deg.

Företaget Fairtrade Sverige AB omsatte 2014 över 22 miljoner kronor. Resultatet blev 3,1 miljoner kronor, det vill säga halva föreningens omsättning.

Vad gjorde då Fairtrade AB med dessa pengar nu när de inte köpte opinionsbildning av föreningen utan lät andra betala det?

De sparade de pengarna. Faktum är att företaget Fairtrade har samlade tillgångar på över 30 miljoner kronor.

Och som man säger: the only way is up.

För nu har de alltså av sina ägares allra bästa vänner, socialdemokraterna, men levererat av Miljöpartiet fått en sådan här:

Om regeringen ska tvinga alla kommuner att blir Fairtrade cities kommer omsättningen i LO-företaget Fairtrade AB slå genom taket.

Och värdet av den opinionsbildning nu LO får helt gratis av S och MP för sina “schyssta villkor” (även kallat “inte skitvillkor” och “inte skitliv”) går inte ens att värdera i pengar.

LO har nämligen inte monopol på definition vad ett bra villkor är på arbetsmarknaden. Även om de vill ha det. 

Vill du verkligen bidra till en bättre värld och inte bara sponsra LO:s kassa ska du hålla dig helt borta från allt vad Fairtrade heter och istället kämpa för frihandel. Det finns en märkning för det: Freetrade.

Garanterat LO-fritt. 

 

Arbetarrörelsen och påverkan


En väl underhållen myt hela arbetarrörelsen vårdar öm likt en nyfödd bebis är att näringslivet lägger otroligt mycket mer pengar på opinionsbildning.

Det här är inte sant och jag ska bevisa varför. 

Arbetarrörelsen består av Socialdemokraterna, LO, samtliga LO-förbund och en rad olika organisationer och företag. Inga andra partier har en lobbyorganisation i sin partistyrelse och som stor finansiär förutom SAP. Nej, Moderaterna tar inte ens emot en enda krona från juridisk person enligt stadgarna så föreningar etc är uteslutna. 

Nedan kan ni se denna opinionsbildning in action, den som syftar till att underhålla myten. Kawa Zolfagary skrev detta på sin Facebook i veckan, han är anställd av fackförbundet Kommunal samt skriver på bloggen Genusfolket som är en del av Politism. Han är alltså en av dessa opinionsbildare som ingår i den jättesumma ni nedan kommer hitta. 

Han kallar det “samhällsinformation”.

 

Så här kommer min samhällsinformation:

Det är ett otroligt stort och komplicerat nät av aktörer som byggts upp under alla dessa långa och många decennier socialdemokraterna hade makten. För makten framför allt – det har den socialdemokratiska regeringen direkt bevisat genom att den enda politik de lagt fram syftar till att stärka LO (dvs sig själva i förlängningen, bortom parlament). Inte mindre än 4 förslag har lagts för att stärka LO:s makt genom offentliga upphandlingar. Ingen kan någonsin anklaga SAP för att vara dumma. Eller LO. 
 

LO är paraplyorganisation för 14 olika fackförbund som totalt har 1,3 miljoner medlemmar, som sjunker stadigt varje år sedan minst ett decennium tillbaka. Varje fackförbund har egna kommunikationsavdelningar som alla jobbar delvis med opinionsbildning. Centralt arbetar det 6 personer på LO Kommunikation. Dessutom arbetar 19 personer med utredningar och som ekonomer. 

Men det är inte bara där LO arbetar med opinionsbildning. De har en rad separata varumärken som de finansierar helt eller delvis, ibland ihop med vissa fackförbund, andra med SAP. 
 

  • Politism
  • Skiftet
  • Opinionsverket
  • Tankesmedjan Tiden
  • Arena-gruppen
  • Katalys

Desstuom äger de Fair Trade, som jobbar med opinionsbildning för fackliga villkor. PRO utger sig vara opolitiska men har aldrig haft en ordförande som inte kommer från LO eller S och även idag är både kansli och styrelse fullproppat med aktiva socialdemokrater. 

Arena-gruppen är en rätt stor historia och har många olika delar som tillsammans alla syftar till att bilda opinion. 
 

De består av en rad aktiebolag och det är via deras respektive årsredovisningar jag hittat summorna. Arena-gruppen finansieras i huvudsak av dels LO och deras fackförbund, dels till dem närstående organisationer som facket TCO, Hyresgästföreningen, Folkets Hus, ABF etc.

Arbetarrörelsen har även en hel uppsjö med tidningar. 

Dels har LO en egen tidning – Arbetet (tidigare LO-tidningen), som enbart sysslar med opinionsbildning. Dels har alla fackförbunden medlemstidningar som informerar om fackliga verksamheten men också bildar opinion, framför allt i valrörelsen. 

LO har beslutat att 5 medlemstidningar ska bilda LO Mediehus och i våras anställdes VD. Mediehuset består av Kommunalarbetaren, SEKO-tidningen, Arbetet, Handelsnytt, och Fastighetsfolket och beräknas omsätta 100 miljoner kronor per år samt ha 900 000 prenumeranter. Syftet är just att satsa mer på grävande, rapporter och opinionsbildning. 

Dessutom äger LO Aftonbladet Ledare. Tankesmedjan Tiden, som finansieras av SAP och LO gemensamt, har också en tidning – Magasinet Tiden. Magasinet Arena ges ut av Arena-gruppen, liksom webbtidningen Dagens Arena. Aktuellt i Politken är SAPs egen tidning, liksom Stockholmstidningen. Dessutom har de SSU-tidningen Tvärdraget, men den har jag valt att inte ta med. 

Totalt har arbetarrörelsen 1 800 000 prenumeranter. Plus Aftonbladet Ledare. 

Dessa kan de framför allt mobilisera i valrörelsen, då alla tidningar har betydligt mer opinionsmaterial än annars. 
 

Vad blir då totala summan arbetarrörelsen har till sitt förfogande ett icke valår för opinionsbildning?

En enorm summa pengar. 

350 miljoner kronor per år.

Så nästa gång någon från LO, S eller deras närstående/ägda organisationer och varumärken hävdar att näringslivet lägger mest pengar, när de försöker ta underdog-rollen, tänk på den summan. Tänk också på att ett företag inte är homogent. Alla möjliga människor med alla möjliga politiska åsikter är företagare, bland annat en del i LOs branscher. 

Arbetarrörelsen däremot är extermt homogen. Den består av socialdemokrater, och säkert en och annan vänsterpartist. 

 

Beräkning: schablon för lön per person – 35 kkr/mån exkl sociala, vilket är genomsnittslön 2014 enligt Sveriges Kommunikatörer. Lönekostnaden/år har sedan tagits gånger 3 för att beräkna total budget. Vidare har utredare och ekonomer beräknats lägga 50 % av tiden på opinionsbildning. Fair Trade är föreningens omsättning per år, som utgörs av bidrag. Fair Trade AB är inte medräknat. Politism har för närvarande en burnrate på 14 Mkr per år men givet att en del kostnader är tagna redan (totalt 14 Mkr) beräknar jag att de måste få in hälften för att nå break even. Omsättningen är alltså 7 Mkr per år. LO Mediehus beräknas lägga 20 % av sina resurser på opinionsbildning totalt sett, därav siffran 20 Mkr. Stoppafusket.se har jag utgått från årsredovisningen för förra året för grundaren, vilket var 300 000 kr. 

Är debatten dum?


Det är det många som undrar.

Senast i raden krönikören Per T Ohlsson, som skrivit för Sydsvenskan sedan Danmark förlorade Skåne ungefär. 

Nu ger han sig in i meta-debatten om migration. Och har gör det på sättet som har blivit hans signum: han skrider in på opinionsarenan långt efter de allra flesta,  och först upprepar det andra skrivit tidigare, sedan levererar “sanningen” inslagen i lite-bättre-moral-än-de-flesta-papper. Kom det några nya vinklar eller nya åsikter? Nix.

Istället rycker han först ut till sina kollegors försvar:
 

Jag väljer att inte en kommentera haveristen Ekström eller Larsmos och Svensson attacker på andra skribenter och grunda analyser av det politiska läget.

Jag vill inte bidra ytterligare till den här fördumningen de med frenesi håller liv i. Som har blivit deras claime to fame i den havererade debatten. 

Tesen: SD ska normaliseras och därför har “delar av borgerligheten”, dominerat av dessa icke namngivna liberala opinonsbildare gemensamt bestämt sig för att göra just detta från deras respektive tidningsredaktioner. Det andas konspirationsteori. 

Rubriken artikeln har är “Förenklingar och fördomar får större svängrum, inte minst i sociala medier“. Intressant nog finns inte Per T själv på Twitter. Han kanske gömmer sig bakom en pseudonym eller bakom Sydsvenskans konto men diskutera själv i eget namn verkar han inte göra. Trots detta vet han rätt mycket om debatten i sociala medier tycker jag. 

Saker blir inte mer rätt för att fler säger dem. 

Och det pågår ingen normalisering av SD.

Det som pågår på bland annat vissa ledande borgerliga ledarsidor och framför allt i de borgerliga partierna är att de efter decennier håller på att skaffa sig en uppfattning om politikområdena “Integration” och “Migration”. Två områden som borde betraktas på samma sätt vi betraktar andra områden inom politiken, som Skola och Försvar till exempel. Ett område som kostar pengar, som har problem, utmaningar men också fördelar. Och som vi måste kunna diskutera utan att direkt slänga ur oss saker som enbart syftar till posering och positionering. En fördumning. 

Jag tycker att den där artikeln är ytterligare en positionering. Ett poserande. Ett emotionellt utbrott likt den långa raden av likadana artiklar med samma innehåll som publicerats senaste året. 

Men han har rätt i några saker, till exempel att grejen med SD är att de inte gillar mångkultur. De vill inte att kulturer och religioner blandas för mycket och den svenska kulturen hotas av invandring, framför allt en hög sådan. Mångkultur är dåligt, ergo är invandring dåligt och roten till det mesta dåliga i samhället. 

Den här synen är de helt ensamma om i svensk politik och enligt mig är det här både fel och dumt. Det går utmärkt att blanda kulturer. Se på USA, där har man dessutom kunnat förena ett extremt multikulturellt samhälle och världens alla religioner med en rätt stor nationalism, eller patriotism som de kallar det men är samma sak. I Sverige är nationalism bara förnippat med galna rasister. Tyvärr kan jag tycka, för det är inte samma sak men har blivit det för att vissa idioter nu äger begreppet. Det går som sagt utmärkt för den som vill att tycka svenska traditioner, flaggan och så vidare är superviktiga och samtidigt gilla mångkultur. 

Mångkultur och invandring har bidragit till massa positivt. En sak som är så tydlig är ökad kunskap om och ökad tolerans för just andra kulturer och religioner. Svenskarna är betydligt mer toleranta idag än för 20 år sedan. Eller ta det här med maten. Utan invandring hade vi kanske fortfarande kryddat vår mat enbart med salt och vitpeppar. Det var till exempel invandrarna som tog med sig först vitlöken och olivoljan, sedan en uppsjö av smaker, maträtter och kryddor. Vi var ett gastronomiskt u-land bara på 80-talet, då Kina-krogen och pizzerian var enda smakutflykterna. Några av de många fördelar som finns, jag har inte plats att rada upp samtliga.

Konflikten mellan svenskt kultur och mångkultur finns inte. 

Inte heller har svenskarna blivit mer rasistiska. Det är en myt. 

Vi är inte mindre svenska nu med en befolkning på 15-20 % invandrare utan firar fortfarande midsommar, sjunger “Den blomstertid”, äter sill i tid och otid och skrämmer nyanlända med lucia. Svenska flaggan är fortfarande svensk, vi har fortfarande ledigt på första maj (varför då, den borde Alliansen avskaffat förresten). Det bor bara fler personer här med andra högtider, religioner etc. 

Men det är också den här unika synen i svensk politik som är ett av många skäl varför SD aldrig kommer att ingå i en regering. Så fort man närmar sig migrationsdebatten som den är nu kommer frågan “tycker du att SD ska samarbeta med Alliansen eller ingå i regeringen”? Senast idag på min Facebook kom den, direkt nästan. 

Nej. En borgerlig regering ska inte ha SD i regeringen eller ha något uttryckligt samarbete.

Utöver detta behöver inte svensk borgerlighet SD för att kunna regera i den bemärkelsen att man måste ha etablerad budgetsamarbete för att kunna bilda regering. SD har uttryckligen sagt att de kommer fälla “varje regeringen som ökar invandringen samt ger MP inflytande”. Inte fälla alla regeringar som inte minskar invandringen, de är nämligen inte dumma på det sättet. De skulle därför aldrig fälla en Alliansbudget om alternativet är en S + MP-regering, vilket det är. Vidare är de just nu sakpolitiskt något mer borgerliga än sossar och förändringen pågår inom partiet att bli mer borgerligt, det är tydligt. Att Alliansen tar över makten och sedan får igenom den politik SD sympatiserar med i riksdagen precis som det var 2010-2014 är därför inte märligt och kräver inget formellt samarbete, varken då eller i framtiden. 

Men givet att de nu alltså sitter i riksdagen tycker jag givetvis att ju mer borgerliga dessa 13 % av makten är desto bättre. Man får spela med de kort man har och just nu har de 13 % av makten i landet. En utveckling inom SD att bli mer borgerliga är något jag tycker är bra. 

Nu när alla socialliberaler och resten av vänstern fått svar på denna enda viktiga fråga kan vi alltså gå vidare. 

Är det något parti som anpassat sin invandringspolitik är det just SD – de har blivit mindre radikala. För bara 8 år sedan ville de i princip stänga gränserna direkt, några år tidigare ville de dessutom att folk skulle “uppmuntras att åka hem igen”. Nu har de värnandet av asylrätt och har skärpning av asylregler på hemsidan. Och massa tugg om mångkultur förstås. Vissa säger att de bara är en front tills de får makt över invandringspolitiken. Det återstår alltså att se. Ingen vet. 

Efter att debatten om migration varit så låst att ens ett samtal om musik och mat på Twitter med någon från SD genererat uthängningsartiklar i nationell press har den äntligen öppnat upp sig och såväl borgerliga partier som liberala skribenter börjat skaffa sig en uppfattning. Reella politiska förslag. Detta är mycket bra. 

Vad händer då?

Jo, någon typ av skampåledebatt har inletts. Det är detta som föranlett att ett gäng “fina” folkpartister – lite godare än genomsnittssvensken – gjort gemensam sak med hela den samlade twitter-vänstern och i artikel efter artikel gett sig på framför allt de liberala skribenterna såväl osakligt som i rena personangrepp. Kraftuttycket är “gynna mörka krafter och flörta med främlingsfientlighet” men yttrar sig i sin mildare form som “normalisering av SD”. Potejto potato.

De fina folkpartisterna har dragit på sig sin godhetscape och fladdrar ut från sina små lokalredaktioner i jakt på ära, berömmelse, klick och ryggdunkningar från Politism, Aftonbladet Ledare och Henrik Arnstad. Man beskyller andra liberaler för att inte vara liberala. 

Till er vill jag bara säga: ja, debatten är dum. För NI fördummar den. 

Den hade kunnat handla om sakfrågan: att vi har otroligt dålig integration, med massa olika samhällsproblem som följd som även orsakar individer massa dåligt. Invandrare är överrepresenterade i en massa tråkig statistik: socialbidrag, kriminalitet (ex är de fem gånger vanligare att de döms för våldtäkt än en svensk), arbetslöshet, ofullständiga betyg, trångboddhet etc. Problemen går dessutom tyvärr i arv till hög grad, till de som föds här. 

Skoldebatten har i flera år handlat just om problemen i svenska skolan och där är det inga andra än lärarfacken och en och annan lärare som då och då försöker få lite balans och lyfta de bra sakerna. Men i migrationsdebatten ska vi alltså inte alls försöka lösa problemen utan låtsas som att de inte finns. 

För oss som gillar mångkultur, som försvarar den fria rörligheten, är det av absoluta nöd att försöka fixa problemen om vi ska fortsatt ha ett samhälle som är fritt och öppet. Dit folk kan komma och jobba. Och att vi tar ett moraliskt ansvar för att hjälpa människor i nöd. 

Istället slänger olika “liberala” opinionsbildare bort spaltmeter efter spaltmeter på rent ut sagt trams. Pompöst skitsnack som bara syftar till att tala om vad de själva står i förhållande till SD. Som om ingen vet det. Som om någon därför bryr sig det minsta om vad diverse “liberala” skribenter tar avstånd från respektive hyllar på en meta-nivå. 

Folk – läsarna, väljarna, de som i grunden bestämmer i den representativa demokratin – vill inte ha en meta-debatt. De vill att de problem vi har med integrationen löser sig, på samma sätt de vill att problemen i skolan också löser sig. 

Och de har som sagt fel i sak: jag upprepar, det pågår ingen anpassning till SD och deras mångkulturhat. Moderaterna till exempel, hade 2008 detta i sitt integrationspolitiska program: 
 

Känner ni igen förslagen?

I princip samtliga är de förslag såväl borgerliga partier som olika borgerliga liberala ledarskribenter fört fram. Moderaternas intergrationsförslag från 2008. 

Den klokaste personen jag vet inom politik och opinionsbildning brukar säga: 

“Det är skillnad på att ha rätt och få rätt”

Jag vill att SD ska ha så lite som möjligt att säga till om i riksdagen, helst åka ut. Även om det senare inte verkar sannolikt på mycket länge. Alltså handlar de ti huvudsak om att stoppa flödet till partiet och sedan få dem att minska. För de får makt av väljare. Inte från Gud. Väljare är påverkbara. All politik går ut på att övertyga väljare att rösta just på ditt parti och för att få flest röster måste man hela tiden ta väljare från andra partier. 

Rätt här är alltså att SD ska få så lite makt som möjligt. 

Hur lyckas vi med det då? Ja, till att börja med kan vi sluta att kalla de vi vill ska sluta rösta på dem för fascister. En bra start. 

– Du din jävla rasist. Din bruna fascist, jag hör minsanna stöveltrampet.
– Eh, ok.
– Och nu ska du inte rösta på SD utan på oss. 
– Fuck off

Vi har inte över 1 miljon rasister i det här landet. Vi har en massa väljare vars tålamod med en samlad politikerkår som vägrar prata än mindre lösa de integrationsproblem vi har är slut. De andra partierna får faktiskt skylla sig själv här. Massa människor som har kompisar som är invandrare, vars barn har kompisar som är invandrare, som gillar ett mångkulturellt Sverige men som också ser problem som ignoreras år efter år. Som har en gammal mamma de oroar sig för inte kommer få någon bra äldrevård samtidigt som det tar 8 år för hälften av flyktingarna att ens få sitt första jobb. Invandrare som jobbar och betalar skatt själva och som ser själva hur vissa hela folkgrupper inte ens jobbar mer än till 20 % efter 20 år i landet, och som nu lägger sina sympatier på det enda partiet de hör ens pratar om problemen de ser. 

Jag vill få rätt. Det är långt mycket viktigare än att ha rätt. 

Rätt här får vi genom att lyssna och hitta en borgerlig väg i den snåriga integrationspolitiken som gör att vi både löser problemen OCH försvarar det mångkulturella samhället, den fria rörligheten. Det går utmärkt att göra båda två samtidigt, de är inte ömsesidigt uteslutande nämligen trots att vissa liberaler vill göra gällande det. 

De som hävdar att “öppenhet”, detta floskelbingoord, bara är synonymt med den egna uppfattningen som består av 100 % ideologi och 0 % praktik. 

Men de har missat att politik är praktik. 

Medan de är upptagna med leken “vem är finast liberal?” står nämligen en massa kommuner utan tolkar, socialsekreterare, speciallärare, psykologer, vårdplatser, tandläkare, bostäder etc och undrar hur det här ska fixa sig allt medan kön av nyanlända växer för varje vecka. Detta händer just nu. 

Då är lösningen på just deras problem inte avskaffande av LAS. För det kommer inte hända med en socialdemokratisk regering. Faktiskt verkar ingenting hända med just denna socialdemokratiska regering. 

Den omedelbara lösningen är att andra utgifter får stå tillbaka och resurserna in just där. Den långsiktiga lösningen är andra saker. 

Det är till exempel idiotiskt att skicka hem folk som har jobb och betalar skatt alldeles oavsett skäl, som vi håller på med nu. Lika idiotiskt är det att inte verkställa de asylavslag som ges. Illegala invandrare ska utvisas, inte få en massa rättigheter som exvis Göteborgs kommun håller på att införa där illegala invandrare med barn ska ges rätt till socialbidrag. Pengar som alltså då ges till någon som fått utnyttja den asylrätt vi har, fått rättslig prövning två gånger men fått avslag och därmed inte får asyl, istället för att gå till de som beviljats asyl. Resurserna är ändliga. 

LO kommer bli tvungen att gå med på lägre minimilöner, annars kommer sektorn med svarta jobb växa då en stor grupp invandrare som kommit och som är på väg bara har högst gymnasieutbildning, varav en hel del endast grundskola. Ska vi integrera dem i svenska samhället måste vi ha fler enkla jobb och jobben måste ha lägre lön. 

Listan kan göra lång. 

Men svaret på frågan: hur löser vi de omedelbara integrationsproblemen kan aldrig någonsin vara “förändra hela samhället”, som avskaffa LAS och den generella välfärdsstaten är. Det är ett kocko goddag yxskaft-svar. 

Det är också kocko av dessa “liberaler” att istället för att diskutera sakpolitik enbart prata ideologi och vissa gör knappt det ens utan är istället ensidigt fokuserade på att ta andra liberala skribenters skalper i jakt på ytterligare bekräftelserus från godhetsarmén. 

Ja, debatten är verkligen dum. Och det är ert fel. 

Ps. Jag kallar mig inte längre liberal. Det begreppet har fulats ner av olika låtsasliberaler med mer åsikter som rimmar med S och MP än med något borgerligt parti. 

Jag är borgerlig. 
 

Det här är Göteborg


Man får de politiker man förtjänar. Vart fjärde år får man nämligen välja dem. 

Varför Göteborg VARJE val väljer samma gäng är obegripligt men man får som sagt vad man förtjänar. 

En stad som döper en bassäng till Pöl Harbour förtjänar i och för sig allt den kan få men det är ett annat inlägg. 

Nu har den röd-grön-rosa röran i Göteborg gjort sin budget. 

Eftersom det är S, V, MP och FI som gjort budgeten inleds den med vissa av den postmoderna vänstern favoritfrågor. Bland annat jämställdhet. Göteborg ska börja tillämpa könsuppdelad statistik och kartläggningar för att “strukturer måste synliggöras och mannens roll problematiseras”. Göteborgsk jämställdhet handlar alltså inte om jämställdhet mellan könen man och kvinna utan hur männen kan problematiseras. Ursäkta, mannens roll ska det vara. 
 

Den här inställningen finns det lite olika kommunala tillämpningar på. Till exempel ska ett högre löneindex gå till “icke mansdominerade verksamheter”. Brandkåren och andra mansdominerade verksamheter kan alltså se sig blåsta 2015/2016.

Även de kvinnor som jobbar i mansdominerade verksamheter har alltså dragit nitlotten här. 
 

Staden tänker också försöka kvotera in män på sommarjobb på kvinnodominerade yrken och kvinnor i mansdominerade. Snopp och snippa har alltså företräde som kompetensbedömning än CV. 

En annan konsekvens på detta är att skolorna nu måste erbjuda kurser i feministiskt självförsvar. 

Vad feministiskt självförsvar kan man till exempel lästa på Ung Vänsters hemsida
 

Självförsvar med fokus på det sexualiserade våldet. Det är givetvis inte dåligt att man fokuserar på det men varför inte fokusera på självförsvar generellt? För den absoluta majoriteten av misshandelsoffer är män enligt statistiken
 

En annan sak Göteborg nu kommer göra att utreda om så kallade “papperslösa” ska ha rätt till socialbidrag.

Papperslösa är ett annat ord för illegal invandrare – en person som fått sin asylrätt prövad två gånger och nekats för att personen inte kvalificerar sig för att få asyl enligt de regler riksdagen satt upp. Det kan exempelvis vara en person från land vi inte beviljar asyl ifrån, exempelvis Balkan-länderna. Eller en person som påstått vara från ett land med asylrätt bevisats inte vara därifrån med hjälp av tolkar etc från Migrationsverket, en person som är internationellt efterlyst etc. Eller en helt vanligt person som av något annat skäl nekats asyl.

Det parti som styr Göteborg styr även landet just nu. Om asylrätten är fel borde socialdemokraterna se till att asylreglerna ändras, inte ge de som fått avslag olika typer av bidrag. Det urholkar rättssäkerheten för systemet. 

Göteborgs stad gillar inte friskolor, det har varit mer än tydligt länge. I budgeten är den enda positiva meningen om friskolor den första nedan, att det fria skolvalet varit “positivt för många individer”. Resten av såväl stycke som budget handlar om hur dålig friskolor är: överetablering, kostnader, ökad skolsegregation etc.

De tänker utnyttja de kommunala veto de fått av den socialdemokratiska/miljöpartistiska regeringen och skriver nu uttryckligen att inga skolor som har aktieutdelning kommer få etablera sig. Det ironiska är att de största koncernerna, exempelvis Kunskapsskolan och AcadeMedia aldrig har någon utdelning. Gissningvis kommer det här inte spela någon roll i praktiken. 
 

Det ska bli intressant att se om majoriteten tänker applicera den här regeln på Lernia, det aktiebolag som säljer bland annat Komvux och SFI åt Göteborgs kommun och som hade en aktieutdelning på 235 miljoner 2014. Företaget ägs av staten men är alltså ett aktiebolag precis som alla privata bolag och som jag skrev ett helt inlägg om nyligen
 

Det finns tydligen något som heter “miljömåltider” redan i Göteborg. De och skolköken betraktas som “viktiga pedagogiska resurser som ska involveras i undervisningen”. 

Det är ganska mycket fokus på mat generellt i budgeten. Elever ska till exempel få frukost i skolan. 

Samtidigt har Göteborg några av landets absolut sämsta skolor (samtliga är kommunala) och ligger på fantastiska plats 234 av 290 i Lärarförbundets årliga ranking “Sveriges bästa skolkommun”. Men ni vet, man kan inte bromsa sig upp för en uppförsbacke. Och för att orka cykla behöver man mat, tänker jag att kommunen tänker. 
 

Inte vilken mat som helst utan ekologisk mat. Helst vegetarisk och miljöeffektiv. Om man ska tolka stadens beskrivning av miljömåltiderna får heller inget av maten slängas, vilket får mig att tänka på 80-talet och inte 2015. Någon mer 70-talist som kommer ihåg hur mattanterna stod och bevakade soppåsen när man skulle gå och tvingade en att gå tillbaka om man skulle slänga för mycket?
 

Men smakar det så kostar det så 8,3 miljoner extra lägger staden på sin ekologiska profil. Och det är ju okej, om man som sagt inte samtidigt har landets sämsta skolor. Lite grann kan man tycka att ekologisk mat är en lyx när man har mängder med elever som inte klarar behörigheten till gymnasiet ens. 

Men det är klart, det är världsliga problem när man istället kan lägga pengar och energi på att få LO-certifieringen Fair Trade-stad. Denna märkning är inte gratis. Dels kostar den en hel del pengar till Fair Trade, dels kostar det extra att köpa in deras egna produkter. Vill du läsa mer om Fair Trades verksamhet, där de lägger intäkterna för försäljning av licenser i ett aktiebolag och söker bidrag från föreningen (mycket fiffigt), ska du läsa mitt gamla inlägg här. 
 

Kvotering av olika former verkar vara stadens melodi, och inte bara av kön. Utan de vill även kvotera in människor på chefsnivå födda utanför Norden.
 

De tänker också “uppmuntra” alla stadens anställda (i skolor, förvaltning, förskolor, äldrevård etc – kommuner är stora arbetsgivare) att dela på föräldrapenningen. Exakt hur denna uppmuntran kommer se är oklart. Antingen “det vore synd om något händer med din tjänst när du är ledig” eller lite mer positiva “du får mer i lön om du och din partner delar”. Eller så är uppmuntran helt enkelt skrivelsen i budgeten (se nedan) som man utgår från att alla anställda delar. 
 

Apropå barn så verkar Göteborg göra som majoriteten i Stockholm stad (med samma färgpalett) – bygga ut nattöppna förskolor utan att först kolla efterfrågan. För i budgeten står inget om behov, bara att alla stadsdelar avkrävs att erbjuda nattis. Det är alltså bara för stadsdelarna att verkställa alldeles oavsett om det finns någon som efterfrågar. 
 

Göteborg är som bekant en kustnära stad med många öar. Men någon dispens från strandskyddet kommer inte ges. Alls. Alldeles oavsett vart någonstans i kommunen frågan kommer. Verkar rimligt. Att ha en förutfattad mening menar jag om något så varierande som mark och natur. Är det nära stranden är det nej alldeles oavsett hur det ser ut. Rimligt. Varför vara flexibel och anpassa sig efter varje omständighet när man kan vara oflexibel?
 

Då kan man tro att rikets andra största stad, som nu ägnat många sidor i sin budget åt viktigheter som feministiskt självförsvar, kvotering, papperslösa etc har en uppsjö med näringspolitiska förslag? Några sidor senare kokar de konkreta politiska förslagen ner till……gratis wi-fi. 
 

Något som däremot avhandlas mycket i budgeten är upphandling. Här är fokuset att kräva social hänsyn och “normkritisk kompetens”.  Och inte minst, kräva kollektivavtal av alla. 
 

Göteborg kommer att införa det LO döpta direktivet “vita jobb“, som egentligen är röda jobb. För det ger LO otroligt mycket mer makt än de har idag. Modellen innebär inte bara att en kommun kräver kollektivavtal av alla företag som deltar i en upphandling, de har rätt att ställa krav på exakt VILKET avtal som gäller för just denna upphandling. Och det innebär också att LO får myndighetsstatus – ja ni läste rätt. För LO kommer utses av kommunen att kontrollera kollektivavtal, vilka som är anställda på varje företag inklusive adresser, personnummer, telefonnummer och ha rätt att värva medlemmar på den informationen. LO kommer vidare ha rätt att se en massa konfidentiell information av deltagande företag. 
 

När vi nu konstaterat vilket fokus budgeten har är det också samtidigt tydligt vad som inte finns där. Inte med en enda rad fokuserar Göteborgs stad exempelvis på att just Göteborg har fler IS-krigare som rest till Syrien än vad som rest från hela USA. 

Inte en mening och absolut inget eget avsnitt. Noll. Det är skandalöst tycker jag. Men så struntar också staden helt i det här gigantiska problemet. De har några som jobbar med frågan tydligen men staden har inte ens orkat avsätta ett nummer oroliga föräldrar kan ringa. 

“Så långt har vi inte kommit ännu”, säger mannen i landet som är ett av världens mobiltätaste och som byggt delar av folkhemmet på just telefontillverkning. 
 

Enligt Säpo är Göteborg alltså överrepresenterade i statistiken och ett 100-tal IS-krigar kan alltså också ha återvänt hem, en hel del till just Göteborg. 
 

Det finns ingen skriftlig strategi. 

Nej, och ingenting i budgeten alltså. Det som inte syns finns inte….
 

En annan sak som inte finns i budgeten är åtgärder mot kriminaliteten i Göteborg, som drabbats hårt av gängbråk, skjutningar och har ett antal no-go-zoner till räddningstjänst och ambulans helt enkelt inte åker in i utan poliseskort. 

Tolv döda på två år. Inte en rad i budgeten. Däremot finns det på flera ställen vikten av att transpersoner inte diskrimineras. 
 

Först hade Göteborg problem med MC-gäng, nu är det etniskt grupperade gäng där Mellanöstern dominerar (från att ha tidigare varit dominerad av personer från Balkan). 

För några år sedan briserade en av stadens värsta skandaler – mutskandalen. Det var just inom kommunen och de kommunala bolagen samt tjänstemännen korruptionen fanns. Trots att det bara var några år sedan finns inte en enda rad i budgeten om hur man jobbat mot korruption i staden, som numera bär öknamnet “Muteborg”. 

Jag vet inte vad ni tycker. Men jag tycker den här budgeten lämnar rätt mycket att önska. 

Min egen stads lär väl inte vara så mycket bättre med tanke på att de som ansvarar har exakt samma partifärger som Göteborgs dock. Nu har jag precis fått höra att de anställt 4 personer att förbereda Bromma flygplats för boende, trots att vi har en statlig utredning som ska utreda om det är möjligt. 

Otroligt demokratiskt. 

Till er Göteborgare som liksom jag misströstar – nu är det bara tre år kvar till nästa val.