Bloggen har ett borgerligt perspektiv och drivs av Rebecca Weidmo Uvell. Jag är inte journalist utan opinionsbildare. 

Det är en av landets största opinionsbloggar och har i genomsnitt 70 000 – 100 000 unika besökare varje månad.

Detta är en privat blogg, inte en tidning. Det finns ingen replikrätt. Allt material är gratis.

När gör LO slut?


Idag kom SCB-rapporten som specificerar mätningen som kom tidigare i veckan. 

Och där fanns det mycket intressant att läsa. 

Först och främst är det intressant att se hur nuvarande mätning skiljer sig från hur opinionsmätningarna var förra valet tycker jag. För att främst se hur Miljöpartiet påverkats av att sitta i regering för första gången och när detta enfrågeparti faktiskt blev tvugna att ta ansvar för första gången. Vi vet ju alla att det gått…….så där med det. 

Om man tittar på hur det såg ut 2010 hade MP en av sina högsta siffror, med 10,7 % i maj det året. Innan valet. 

I valet i september det året fick de sedan 8 %, sitt bästa valresultat någonsin. 

 

Inför valet 2014 hade MP 8 % i mätningarna.

Valet till EU-parlamentet var efter mätningen. Då fick de rekordstöd och ökade ett mandat. Men i SCB-mätningen till riksdagsvalet hade de ändå backat från november 2011 då de fick sin bästa siffra på 11,7 %. 

 

I valet 2014 fick de 6,9 % och backade alltså. 

Vad har då hänt sedan de intog Rosenbad?

MP har sjunkit till 5,9 % i opinionen.

Eftersom det traditionellt finns luft i MP:s siffror, som jag visat ovan, kan man alltså dra slutsatsen att om det vore val idag skulle MP få ungefär 5 %. 

 

De har aldrig suttit i regering tidigare utan kunnat recensera politiken ur sitt enfrågeperspektiv på läkaren i alla år. Nu efter ett år har de fått spela ut alla sina kort och visat hur amatörmässiga de är. Och att de innerst inne är just ett enfrågeparti. 

Ingen kunde vara gladare över detta än jag. 🙂

Om man kollar vidare på SCB-mätningen finns det massa intressanta saker. Som media plockade upp direkt kan man se att Socialdemokraterna fortsätter att tappa.

Men mest intressant är hur LO:s medlemmar skulle rösta om det var val idag.  

I maj 2014, innan valet, sa 57 % av de manliga LO-medlemmarna att de skulle rösta på S. Bara 17 månader senare har siffran sjunkit till 38,5 %. 

Under samma period har andelen SD-väljare ökat från 20,3 % till 31,5 %.

 

LO är desperata. Tidigt i höstas gjorde den en liten film, som jag sedan gjorde ett eget svar på. Den filmen kan du se här nedan, och har visats över 22 000 gånger på Youtube. 

 

Sedan gjorde de en film till för några veckor sedan. Skärmdumpen nedan är från den. 

 

För en vecka sedan släppte de en tredje film, denna gång en 18-minutershistoria om just SDs historia. 

Hjälpte det?

Inte ett dugg. 

Varje år skänker LO många tiotals miljoner till Socialdemokraterna av medlemmarnas pengar. I valet 2014 hade väljarstödet för S i LO sjunkit till strax över 50 %. I mätningen i veckan ligger stödet på blott 41,6 % av samtliga medlemmar. 

Andelen SD-väljare är hisnande 24,2 %.

När kommer LO sluta ge bort pengar till ett parti som 60 % av medlemmarna inte röstar på, undrar man ju varför inte LO:s medlemmar kräver.  

När gör svenska LO som sin danska och tyska motsvarighet och skiljer sig från S?

 

Vad kan man då mer hitta i SCB-mätningen?

Jo, massa intressanta saker. Som till exempel att Miljöpartiet och Vänsterpartiet har sitt största stöd bland unga kvinnor och att Centern omvänt har mest stöd bland kvinnor över 65 år. 

Riktigt intressant blir det att titta på Socialdemokraterna, som har lägst stöd bland just unga kvinnor och mest stöd bland äldre kvinnor, där över 40 % skulle rösta på dem bland de som är över 65 år. 

För SD är det kvnnor 50-64 år som är största åldersgruppen bland kvinnor och bland de unga. Men stödet bland de unga kvinnorna har nästan tredubblats sedan maj 2014. 

 

Men allra lägst stöd för Socialdemokraterna har de unga männen, där bara 15,2 % skulle rösta på dem.

Bland männen ökar andelen sedan för varje åldergrupp och de har absolut störst stöd bland männen över 65 år, där 42 % är väljare

Där har SD lägst stöd. 

Men sanningen som gällde 2010 när de kom in i riksdagen, att de i majoritet bestod av unga arga män, stämmer inte längre. De är fortfarande betydligt större bland männen (nästan dubbelt så starkt)  men de har nästan samma stöd i alla åldergrupper förutom bland pensionärerna. 

Omvänt bland Moderaterna är de framför allt de unga männen där sympatierna finns och hela 30,2 % skulle rösta på dem om det vore val idag.

Lägst stöd har de bland de äldre männen. 

 

Slutserna här är att Socialdemokraterna är ett parti som bokstavligen talat håller på att dö ut. Väljarna blir äldre och äldre och bland de unga är siffrorna katastrof.

Bara 19 % under 30 år skulle rösta på S idag.

Inte ens 25 % bland de mellan 30 och 49 år. 

Men det är omvänt för Moderaterna, där starkast stöd finns just i medelåldern och de yngsta på andra plats. 

Bland de äldre finns nästan inte MP och V. Bara 2,6 % en pensionärerna gillar Vänsterpartiet och 3 % Miljöpartiet. Om pensionärerna fick bestämma skulle alltså båda dessa, ihop med KD att åka ur riksdagen. 

Övriga partier, där Feministiskt Initiativ är störst, har i princip hela sitt väljarstöd bland de unga. Men de har mer än halverat sitt stöd sedan maj 2014 då Fi kom in i EP strax efter mätningen gjordes. Då fick de hela 11 %. 

Om det vore riksdagsval idag skulle alltså Fi få siffror på under 2 % (hela Övriga partier fick 2,1 % i nya mätningen). 

Yay. 🙂
 

Hur är då väljarstödet spritt i landet?

SD har aboslut störst stöd i Skåne inklusive Stormalmö. I Skåne exkl Malmö har de 25 % nästan. 

Minst är de i Stockholm, där de får 6,6 % men de ökar ändå även här med en procentenhet. 

Omvänt är det för Socialdemokraterna som i Stormalmö bara får 21,9 %, vilket är hela 10 procentenheter lägre än i maj 2014. I Göteborg är det nästan lika illa, där samlar dse 22,4 %. 

Ju mer norrut du kommer desto mer ökar sossarnas stöd och allra störst är de i Norrland, där de fortfarande har 46 % i mellersta och övre Norrland. 
 

Moderaterna är däremot störst i Övriga Stockholm exkl Stockholms kommun, där de får
33 %. Dock har de trots detta tappat från 39 % här sedan maj 2014. 

Stockholm och Skåne kommer på andra plats. Sämst stöd har Moderaterna i Göteborg där bara 19 % skulle rösta på dem. 

Ju mer landsbygd desto färre Miljöpartiväljare och störst stöd har MP i Göteborg, följt av Malmö och Stockholm. 

Den sista intressanta tabellen är den med bakgrund. 

Här kan man se att SD som förväntat har störst stöd bland svenska väljare MEN att de växer i gruppen utländsk och hela 9 % skulle rösta på dem idag. 

Socialdemokraterna har störst stöd bland de med utländsk bakgrund, där 38 % skulle rösta på dem. Även för V och MP är utländska väljare större än de svenska. 

Intressant nog har de utländska väljarna ökat hos Moderaterna betydligt sedan i maj 2014, från 18,4 % till hela 25,4 % så även för M är de utländska väljarna störst men här är stödet nästan 50/50. 

Allra sämst stöd i den utländska gruppen har KD följt av C. Båda skulle åka ur riksdagen om de fick avgöra valet. 
 

Om man skulle bryta ner siffrorna för bakgrund på socioekonomiska variabler gissar jag att man skulle se att S lockar en betydligt större andel av de utlandsfödda som lever i utanförskap. För just den gruppen har S haft störst stöd i de senaste valen. 

Och här är slutsatserna:  

Socialdemokraterna är i fritt fall. 

LO har traditionellt varit deras starkaste fäste men det vacklar. Nu när väljarstödet är 41 % endast för S kommer det blir problem att upprätthålla legitmiteten i att ge S en massa pengar varje år och dessutom kampanja för dem i varje val. 

S har dessutom andra problem: deras väljare dör av. Bokstavligen.

Ju yngre väljare desto mindre relevant är S och inte ens 20 % av de unga skulle rösta på dem. De är inte relevanta eller intressanta för folk under 50 år. 

Dessutom har de blivit ett norrlandsparti. De tappar mer ju längre söderut du kommer. Sämst går det i Göteborg och Malmö. De har gått från arbetarpartiet till bidragspartiet, där huvuddelen av deras väljare lever på bidrag eller är pensionärer. 

Och bland LO-medlemmar är det nu historiskt lågt. 

Hur länge kommer LO-medlemmarna acceptera att LO ger bort deras pengar till ett parti 60 % inte röstar på?

SD är inte längre bara ett glesbygdsparti för unga män utan ett parti med väljare i alla åldersgrupper och har flest väljare i Skåne, till skillnad från S. De växer bland unga kvinnor, där de haft lägst stöd tidigare. 

V och MP är har sin största bas bland de unga. 

Men även Moderaterna har starkt stöd där. 

En annan viktig sak att tänka på är att S, V och MP är de partier som har aboslut högst siffror bland utlandsfödda. 

Hur kommer flyktinginvandringen påverka valen framöver, när vi nu fyller på med hundratusentals nya utlandsfödda? Om även dessa i majoritet röstar vänster. 

Och så säger folk att statistik är tråkigt. 

 

Överklagan


Överklagande Sekretessbeslut

 Diarienummer beslut: 2014-05985
Utlämnandeärende: 2015-06670
Begäran utlämnande: Rebecca Weidmo Uvell

 
Härmed överklagar jag Vinnovas beslut att sekretessbelägga ärendet med diarienummer 2015-06670.

 Begäran gällde delrapportering av det anslag på 2 913 714 kronor av skattebetalarnas pengar som Rättviseförmedlingen fick beviljat 2015 för projektet Rättviseräknaren.

 Offentlighetsprincipen finns till för att medborgarna ska kunna se hur de pengar de betalat in används. Hela Vinnovas budget utgörs av just skatt och därför är det synnerligen angeläget att myndigheter som Vinnova är så transparenta det över huvud taget är möjligt.

Istället har de satt i system att sekretessbelägga så mycket information de kan när vanliga medborgare begär ut handlingar.

I våras fick jag ta del av den första delrapporteringen Rättviseförmedlingen gjorde i april, som begärts ut av en annan medborgare. Där hade Vinnova också sekretessbelagt de mest relevanta delarna – ekonomin.

För jag ville uttryckligen se hur pengarna används. Då mörklade Vinnova samtliga budgetposter med svart penna. Inte en enda post syns, eller totalbelopp. Hela syftet med min begäran förfelades därmed.

I min första begäran när de censurerade handlingarna bifogades hänvisade myndigheten ej heller till ett sekretessbeslut eller bifogade ens de paragrafer i Sekretesslagen de använt sig av.

 I mina tidigare kontakter med myndigheter har samtliga alltid bifogat en laghänvisning direkt i mailet. Istället tvingar Vinnova samtliga medborgare som vill se handlingar och där de beslutat om sekretess att i ett ytterligare mail efterfråga just beslut och hänvisning till den lagtext de stödjer sitt beslut på.

Jag kan inte se någon annan anledning än att myndigheten Vinnova vill försvåra för vanliga medborgare att använda sig av Tryckfrihetsförordningen kap 2. Jag begär regelbundet ut handlingar och vet vad jag kan kräva men de allra flesta medborgarna vet inte detta och det utnyttjar Vinnova. De vet att de flesta inte vet vad de har rätt till och genom att ge ett absolut minimum av service räknar de med att de flesta ger upp.

 Vinnova hänvisar till kap 30 i Sekretesslagen

–       Skydd för enskild verksamhet i fråga om näringslivet

 Rättviseförmedlingen är dock ingen privat näringsverksamhet utan en ideell förening utan vinstsyfte. Bidraget de sökte fick de just för att de inte är vinstdrivande, annars hade de kunnat utveckla den på egen hand och sälja tjänsterna eller söka annan privat finansiering.

Syftet med projektet Rättviseräknaren är inte kommersiellt utan hela Rättviseförmedlingens syfte är att ändra den obalans de upplever finns mellan kön och mellan etnisk bakgrund på positioner i samhället. De är en ren opinionsbildande verksamhet utan vinstintresse. Rättviseförmedlingen betonar själva i all sin kommunikation att de inte är kommersiella.

Vinnova hänvisar vidare till §23.

Där står ”sekretess gäller…….stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt”.

1.     För uppgift om en enskilds affärs- eller driftsförhållanden, uppfinning eller forskningsresultat om det kan antas att en enskilde lider skada om uppgiften röjs och

2.     För uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för det som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med en som är föremål för myndighetens verksamhet

 Däremot utvecklar inte enhetschef Peter Lindelöf eller jurist Björn Skarp med en mening ens vilken skada Rättviseförmedlingen skulle antas kunna lida om handlingarna inte sekretessbelagts.

Den stödverksamhet det gäller, Rättviseförmedlingen, håller varken på med produktion, handel eller transportverksamhet eller är en del av näringslivet i övrigt. De är en ideell förening som sagt, och som sysslar med opinionsbildning utan kommersiellt syfte.

Det som Vinnova bedömt är så känsligt att sekretess måste fattas är alltså kostnadsredovisningen, som i sin helhet censurerats.

Eftersom Vinnova inte utvecklat närmare exakt vad de åsyftar får jag tolka att de hävdar att kostnadsredovisningen ska tolkas som ”enskilds driftsförhållande”. För begäran handlar enbart om Rättviseförmedlingen och inte de eventuella affärsrelationer de har.

Följande uppgifter är mörklagda: upparbetade kostnader, ackumulerade kostnader, budget och återstår jämfört med budget.

Följande kostnadsslag är mörklagda: personalkostnader, utrustning/mark/byggnader, konsultkostnader/licenser mm, övriga direkta kostnader inkl resor, indirekta kostnader och totala kostnader. Fördelat på kolumnerna ovan.

Jag som medborgare ska alltså inte få se en enda siffra hur de pengar bidraget på 3 miljoner kronor använts, är Vinnovas bedömning.

Skälet?

För att en icke vinstdrivande verksamhet, en ideell förening som ej heller kan anses forska eller ha utvecklat en uppfinning anses lida skada om jag får veta hur mycket pengar projektet kostat hittills.

Vilket skada? Hur kan en ideell förening utan vinstsyfte lida skada av det?

Kostnadsredovisningen specificerar nämligen bara kronor och ören. Inte vilka leverantörer som använts, till exempel. Om jag hade velat få den informationen hade jag fått begära ut den separat, vilket jag ännu inte gjort.

Jag anser att det står utom allt rimligt tvivel att enhetschef Lindelöf och jurist Skarp inte har stöd i lagtexten för sitt beslut.

Sekretesslagens syfte är inte att ge myndigheter godtycklig makt över vad medborgarna ska få se och inte se utefter vad de som myndighet känner för att vara transparenta med.

Sekretesslagen finns till just för att skydda tredje part, viktiga forskningsresultat, kommersiell verksamhet att lida skada etc.

Sekretesslagens syfte är inte att skydda myndigheters förehavanden utan enskilda individer, företag, forskare etc så att de de facto inte lider någon skada

Tryckfrihetsförordningen är en av våra grundlagar, vilket befäster dess vikt i samhället. Det är också skälet varför lagen om offentlig handling regleras just i den.

Det är en av de lagar som befäster demokratin – att medborgarna ska få veta hur deras pengar används och att myndigheter och all offentlig verksamhet måste vara transparenta. Skatt är medborgarnas pengar och den rättigheten lagen ger dem att långtgående kontrollera att de används korrekt måste värnas. Det är också skälet till varför man inte bara har rätt att få ut offentlig handling, utan dessutom har lagstiftaren beslutat att det ska ”ske skyndsamt”.

Men i detta fallet är det mycket tydligt att myndigheten Vinnova felaktigt fattat ett sekretessbeslut som det inte finns stöd för i lagen enligt de paragrafer de hänvisar till.

Vidare kan det för rättens kännedom varar relevant att när Rättviseförmedlingen fick veta att Vinnova censurerat min begäran skickade de direkt sina handlingar till mig via email. Ocensurerade. Och de beklagar att myndigheten Vinnova fattat i även deras tycke ett mycket märkligt sekretessbeslut.

Slutligen vill jag säga att jag anser att allt missbruk av myndigheter av sekretess för att undkomma lagen om offentlig handling måste markeras emot kraftfullt. Får myndigheter fortsätta obemärkt med sådant urholkas till slut hela det demokratiska fundament lagen om offentlig handling vilar på, och vår 250 år gamla Tryckfrihetsförordning.  

Jag hemställer därför att Kammarrätten dömer i enlighet med min överklagan.

 

Tobaksfuffens


Upplägget uppdaterades 20151202 med två diagram. 

I mitt inlägg för några dagar sedan, Moralistannonsering, skrev jag om den bilaga mot cigaretter som damp ner i brevlådan nyligen, som en bilaga till DN.

Vi har nämligen minst 22 organisationer som alla jobbar som anti-tobakslobbyister.

De som köpte bilagan var Psykologer mot Tobak. Och det tog bara någon timme så hade deras ordförande, Barbro Holm Ivarsson mailat en kommentar till mig. 
 

Det hon ville förtydliga var den annons de hade i tidningen, med titeln Rökfritt liv – en mänsklig rättighet. Att den redaktionella annonsen (för det är ingen artikel) handlar om cigaretter är alltså tydligt. 

Den statistik de hade med var otydlig, tycker Barbro Holm Ivarsson. 

Var den det då?

Vi tittar på annonsen igen.

 

Faktarutan som avslutar annonsen kan ni se nedan. 

Där står det klart och tydligt att 21 % av männen och 20 % av kvinnorna röker.

 

Uppdatering 20151202:

Men det Holm Ivarsson nu vill “förtydliga” är att de siffrorna hon använder inte är det vanliga statistikmåttet dagligrökning, vilket alla officiella instanser officiellt använder.

Utan hon har även inkluderat feströkarna. 

Varför förtydligade inte Psykologer mot Tobak detta redan i annonsen undrar jag då.

Varför väntar de tills jag kritiserar siffrorna?

För att de medvetet vill sprida felaktiga siffror. Givetvis. 

De vill låtsas att siffrorna gäller det statitiken refererar till vi kallar rökning, det vill säga dagligrökning, för att dessa siffrona är betydligt större.

Givetvis. På detta sätt verkar problemet större och deras egen legitimitet som förening blir direkt större. 

Den siffran som används när man pratar tobak är dagligaanvänding. Då och då-använding – det vill säga festsnusare och feströkare – räknas inte. Det är inte den användningen av tobak som härleds till eventuella hälsoproblem etc. 

​Bland annat Statistiska Centralbyrån använder detta mått. 

 

Även Socialstyrelsen använder daglig använding som mått på rökning. 

 

Det finns bara en anledning varför inte Psykologer mot Tobak var tydliga i annonsen och det är att vilseleda läsarna. 

Bilagan kom ut för 10 dagar sedan. Jag postade mitt inlägg i lördags. Jag gick in idag och kollade Psykologer mot Tobaks hemsida.

Finns det något förtydligande där? Nix.

Trots att det går att göra med några få knapptryck.

 

Kan man inte vinna genom att spela efter reglerna hittar man på egna, som man brukar säga.  

Trolla med fakta verkar lite grann vara grejen här. 

Hade de varit ärliga hade följande siffror stått under annonsen: 10 % av männen och 12 % av kvinnorna. Hälften alltså. 

Dessa siffror hittar man just på Tobaksfakta.

Eftersom ALLA som pratar tobak använder dagliganvänding som mått. Utom Psykologer mot Tobak, som vill kunna redovisa en större siffra i annonsen de köpt i bilaga de beställt. 

 

Något Psykologer mot Tobak helst heller inte pratar om är att siffrorna bara från 2004 minskat med 5 procentenheter. Rökningen har minskat varje år sedan 30 år tillbaka. 

Fortsätter det så här kommer vi inte behöva några Psykologer mot Tobak alls. 

Hur ska det då gå?

 

Reklamhaveri


Mycket dumt får man läsa men jag undrar om inte dagens DN Debatt måste vara årets mest enfaldiga debattartikel. Större haveri på debattplats får man nämligen leta efter. 

Här försöker professorn i praktisk filosofi Torbjörn Tännsjö ge sig på ekonomi. Det går….så där. Jag vill redan här be Torbjörn att fokusera på att vara filosof i framtiden. Så kommer du undvika magplask som detta. 

Reklamen är skadlig för samhället och klimatet

Jag känner att det är dags för en uppföljning av mitt mycket lästa inlägg “Socialistmatte”

Så välkommen till kursen:

“Ekonomi for dummies”

 

För att börja reda ut hur företag och reklam fungerar tänkte jag inleda med att först förklara vad Tännsjö påstår i sin artikel. 

“Befria vår livsvärld från reklam”

Vi ska befrias från frestelsen att konsumera i onödan.

Detta är tes nummer 1

– att klimatet och jorden bara kan räddas genom att vi köper färre saker.

Arketypisk miljöpartistargumentation alltså – tillväxtkritik. Vi har bara ett jordklot!! Om jag skriker lite högre bara kommer folk att fatta det. Att det sedan är en knäpp analys och det är därför inte fler håller med verkar tillväxtkritikerna i decennier ignorerat. 

Tes nummer 2:

– att media är en del av konspirationen. För att media är beroende av reklam tystar de medvetet kritiken mot reklam. 

Därför skriver Tännsjö rakt ut” Så mycket mer glädjande och exceptionellt att just den här artikeln kunde publiceras

Gissningsvis publicerade debattredaktören just hans artikel för att Tännsjö är en känd professor och att detta episka haveri bara måste delas med omvärlden. Syftar alltså på artikel i sin helhet. 
 

Det roligaste är att artikeln online delas i två delar precis där han inleder sin reklamsågarresa, av……en annons. För bilglas, i alla fall i min webbläsare 🙂

Och här vill jag abryta genomgången med en passning till Tännsjö:

Tack vare den där annonsen kan jag läsa din artikel gratis online.

Det företaget betalar för att informationen delvis är fri online, det vill säga möjliggör för DN att ha ett visst antal artiklar fria online per månad.

Den där annonsen gör att folk som inte har råd med en dyr prenumeration på DN får möjlighet att läsa en nästan perfekt samling av felaktiga slutsatser och påståenden om media och reklam och hur ekonomi fungerar. 

 

Vad gäller påståendet om att media skulle ignorera tillväxtkritik vet alla som följer media hur  fel detta är.

Om journalistkårens egna partistympatier skulle avgöra hur riket styrdes hade Miljöpartiet fått egen majoritet, det vill säga över 50 % av rösterna.

Resten fördelas på Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och så få som 10-15 % sympatiserar med något av de fyra borgerliga partierna. 

Det är på detta sätt exempelvis SVT kan sända hyllningsdokumentärer av Castro på bästa sändningstid.

Utan att ens reflektera över om det kan uppfattas som ett problem. För vill Tännsjö se ett bra exempel på hur det blir utan tillväxt kan han fråga alla miljoner exilkubaner i Florida. 

Tes nummer 3 är att vi har “en helt dominerande borgerlig press“. Ytterligare en liten konspirationsteori alltså. 

Hans slutsatser bygger på att för att välbeställda människor, som ju ofta har borgerliga uppfattningar enligt Tännsjö, är de särskilt intressanta som konsumenter. Eftersom denna grupp är mest attraktiv vill fler företag annonsera för dem, vilket skapar pengar för dessa tidningar att skapa bättre tidningar än de som läses av fattiga människor. Arbetarrörelsens tidningar försvinner, kvar blir de borgerliga. 

Nu vill jag stoppa lite här igen. 

För det första gick A-pressen under för att de var värdelösa på just att driva företag och göra tidningar folk ville läsa. Det är grunden i marknadsekonomi – om någon inte vill köpa din produkt går du i konkurs. 

För det andra är en tidnings ledarsida inte tidningens färg. Det är alltså ledarsidans färg, den sida eller det uppslag som inleder tidningen. Resten av tidningen har ingen färg, där styr objektiv nyhetsvärdering som är en del av de pressetiska reglerna alla ansvariga utgivare följer. 

Dessutom är Aftonbladet landets största tidning, om nu ska vara petiga. Och den delägs fortfarande av arbetarrörelsen. 

“Vi tittar på usla program i kabelteve som vi inte skulle drömma om att se”

Nu vet jag inte varför Tännsjö väljer att betala för ett kanalutbud han tycker är uselt? Det är nämligen så att du kan säga upp abonnemanget. Kvar blir Public Service, som inte ingår i termen kabelteve.

Varför tittar Tännsjö på program han avskyr är den stora frågan.
 

Tes nummer 4 är alltså att reklamen tvingar Tännsjö och alla andra att titta på dålig “kabel-TV?” Om jag ska försöka tolka vad han menar. 

Tes nummer 5:

– ingen reklam behövs utan all kunskap kan medborgarna få genom tidningen Råd & Rön.

 

Om bara inte reklam fanns skulle “opartisk konsumentinformation i både offentlig och privat regi blomstra”

Och nu undrar man ju, vad ska dessa privata konsumentinformationsföretag tjäna pengar på då? Om de inte får göra reklam. Eller tänker sig Tännsjö att vi ska tvinga alla medborgare att läsa just Råd & Rön varje månad? 

Tes nummer 6: en offentlig utredning behövs för att utreda om vi kan avskaffa reklam.

Sug lite på den karamellen. Avskaffa reklam. 

För här är en tanke Tännsjö inte tänkt klart. Hur skulle det gå till menar han? Den privata äganderätten är nämligen inget man lättvindigt kan förbjuda och göra ingrepp i, den är skyddad i grundlagen. 

Och vad gör vi med internet? Ska Sverige skaffa ett Nordkoreanskt filter? Kanske bara tillåta sajter som staten ägen? 

Dessutom vore det intressant att höra vad han tror händer med alla tidningar om han förbjuder reklam.

Tror han alltså att det kommer finnas någon media alls än 8-miljardersimperiet Public Service som är de enda som kan överleva utan reklamintäkter eftersom de får alla sina pengar direkt från medborgarna i form av direktbidrag från statsbudgeten? 

Det kan jag garantera Tännsjö att samtlig media utom SR och SVT kommer gå under med ett reklamförbud. 

Eller vad tror han händer med företagen? Kommer de finnas kvar i Sverige om staten förbjuder reklam? Vi lever nämligen inte i ett vakum. Det är lätt att flytta sitt bolag, kvar sitter svenskarna med skägget i brevlådan. 

Ja, vad ska man börja?

Vi kan väl börja från början? Vad ett företag gör.

Det verkar nämligen som vi måste börja just där, för att kunna reda ut vad som händer om tillväxten minskar.

Eller tillväxt är ett för komplicerat ord. För det betyder egentligen att fler och fler företag producerar varor och tjänster bättre och snabbare än förra året. Produktivitetesökning är en del av tillväxten, liksom att antalet företag blir fler. 

 

Varför säljer inte Britt äpplena direkt till Torbjörn?

Det kallas specialisering. Eftersom Britt är bäst på att odla äpplen men inte bäst på den logistik och försäljning som krävs för att ha en butik och sälja direkt till Torbjörn tjänar hon mer pengar på att sälja sina äpplen till ett företag som inte alls är bra på att odla äpplen men istället är jättebra på logistik och försäljning till kund. 

Det är specialisering som tog oss från stenåldern och fram till idag. Att folk slutade göra allt själva utan började byta och sälja tjänster och produkter. De specialierade på det de var bäst på.  

Får då Britt alla pengarna Äpple AB betalar för äpplena?

Nä, för hon har kostnader. Som löner, lokalhyra och inte minst äppelträden, gödsel etc. När alla kostnader är betalade kan det uppstå ett vinst.

Men bara om Britt är bra på att odla och sälja sina äpplen. Har hon för höga kostnader kommer hon stå med ett minus på sista raden vid årets slut. Hur ska hon då betala de räkningar som är kvar att betala? Genom att låna pengar. Eller genom att ta av förra årets vinst. 

Det är därför vinst är så viktigt. För att företagen ska kunna bygga upp buffertar om nästa år går dåligt. 

Eller om Britt behöver köpa en ny maskin, som är jättedyr. Då betalar tidigare års intäkter och vinster den investeringen. Gör ett företag ingen vinst kommer det att gå i konkurs. 

Det är bara statliga och kommunala verksamheter som kan gå med minus år efter år. För de behöver inte ens låna pengar för att betala räkningarna så återstår, de höjer bara skatten eller tar någon annanstans ifrån i kassan. 

Okej, nu har vi rett ut hur företagen fungerar. 

Varför? För att visa varför de är så otroligt viktiga. 

Och varför snacket om att tillväxt är dåligt är okunnigt hippiedravel. För utan företagen finns nämligen inga pengar att spendera i samhället. Utan tillväxt minskar intäkterna. 

De privata företagen är fundamentet i varje samhälles ekonomi. Vissa länder har testat systemet med att förbjuda privata företag utan bara tillåta statliga företag. Vid varje sådant försök har resultatet blivit fattigdom och armod för alla utom för den kommunistiska partieliten som kunnat stjäla pengar för egen vinning. 

Företagen betalar nämligen otroligt mycket skatt.

Nu pratar jag inte bara om bolagsskatten, som tack vare den borgerliga regeringen numera harmonierar mycket bättre med resten av EU, utan även om moms, energiskatt och inte minst, arbetsgivarskatten som företagen betalar på varje anställds lön. Den ligger på ca
40 %. 

 

Har du en lön på 25 000 kronor betalar alltså företaget FÖRST 10 000 kronor till staten. I arbetsgivarskatt (kallad sociala avgifter).

Sedan betalar du som privatperson 30 % i skatt på din lön, kallad löneskatt och ligger du på den lönenivån är det kommunal- och landstingsskatten som utgör den. Detta blir i snitt 7 500 kronor. 

Så innan du ens fått din lön har du och företaget betalat in 17 500 kronor i skatt för dig. Kvar till dig är 17 500 kronor. Det vill säga lika mycket som skatten. 

Därefter betalar du 25 % i moms på allt du köper, bensinskatt, skatt på din el etc. 
 

Och det är ju här den springande punkten är.

Att betalar inte företagen in alla skatter blir det inga pengar vård, pengar, omsorg. 

Jo, kanske ni tänker. Alla som jobbar i offentlig sektor betalar ju också skatt på lönen. Absolut. Men pengarna som betalar lönerna, och skatten, kommer från skatt. Inga nya pengar alltså. Gamla pengar andra redan betalat in i skatt. 

Men de kommunala företagen? Jo, visst. De som konkurrerar på privata marknader fungerar ju som privata företag, med enda undantaget att samhället kan fylla på kassan om det fattas pengar. De går inte i konkurs. Vi skattebetalare löser ut dem. 

 

Så nej, Torbjörn Tännsjö. Staten varken kan eller ska förbjuda reklam. 

Och det finns så mycket knasigheter i din artikel att du inte är den enda som är mycket överraskad hur den kunnat bli publicerad. 

För att din tillvaro ska bli rimligare rekommenderar jag att du slutar titta på reklamfinansierad TV, det vill säga allt som inte är public service. 

Och håller dig till Råd & Rön. 

 

 

Myndighets-censur


Vi har något som heter offentlighetsprincipen, vilket gör att alla landets medborgare har rätt att se alla offentliga handlingar som diareförts. Alla mail, post, beslut etc som myndigheter, kommuner, landsting, regering etc har och fått. 

Den är reglerad i Tryckfrihetsförordningen, en av våra grundlagar. 

Men vissa myndigheter ogillar den här principen och gör vad de kan för att gömma fakta för medborgarna. 

En sådan är Vinnova och den de skyddar är Rättviseförmedlingen. 

För jag ville veta vad Rättviseförmedlingen gör med mina pengar de fått av Vinnova. Ja, mina pengar. Eftersom Vinnova till 100 % finansieras med skattemedel och de i sin tur gett nästan 3 miljoner kronor av dem till Rättviseförmedlingen. 

Eller exakt 2 913 714 kronor. 

 

När man får bidrag av skatt måste man givetvis redovisa vad man använt pengarna till. Bilden ni ser är hämtad från en sådan rapport och som jag fått av Vinnova när jag ville granska bidraget. 

I den kan man läsa:

“Vårt digitala verktyg (red anm Rättviseräknaren) har nu utvecklats till en färdig och fungerande produkt. Vid förra rapporteringstillfället befann vi oss mitt i en liten mediastorm om projektet där vissa debattörer motsatte sig att vi ska räkna på representaton (främst utifrån bakgrund). Man ifrågasatte dels om detta var viktigt eller rätt att göra men också om det kan göras utan att bryta mot PUL”

Vissa debattörer var undertecknad, tillsammans med bland andra Adam Cwejman och Alice Teodorescu. 

 

“Vi kommer alltså inte (i alla fall inte just nu) låta redaktioner själva använda vårt verktyg”

En liten seger i all dumhet alltså. 

Hjälp har de för projektet köpt av PR-byrån Gullers Grupp och PR-konsulter är inte billiga så det vore kul att få veta vad de betalat. 

Och här dyker intressant information upp: 

Tidningen Företagaren, som är organisationen Företagarna, har alltså använt deras tjänst. 

Som medlem i Företagarna själv blir jag otroligt upprörd över vad de lägger mina medlemspengar på.

Det kostar 3 500 kronor om året nämligen och detta är deras prioritering?

Att räkna hudfärg, snippor och snoppar i sin egen medlemstidning?

 

Exempel på mediaredaktioner som köpt/fått föreläsningar om “representation och normkritik i media” är Sveriges Radio (SR), SVT Sport, YLE, TT.

 

Men när man vill kolla exakt hur de spenderat mina och andra skattebetalares surt förvärvade 3 miljoner kronor på, då blir det stopp. 

Då använder Vinnova sig av öststatsspecialen…….censur. 

 

Inte en enda kostnadspost ska jag som betalar kalaset få se hur de använt utan här skyddar Vinnova Rättviseförmedlingen genom att behandla offentlighetsprincipen med total disrespekt. 

Man undrar också vem som känner vem på Rättviseförmedlingen här. Finns det några personkopplingar?

I mailet när jag begärde ut handlingarna hänvisade de inte till någon paragraf eller bifogade inte heller själva beslutet, något myndigheten ska göra. 

När jag begärde ut det fick jag följande svar: 

 

Notera orden “idell förening” i deras sekretessbeslut. 

När man då kollar i Sekretesslagen och det kapital de hänvisar till kan man läsa: 

“Sekretess till skydd för enskild verksamhet som avser tillsyn mm i fråga om näringslivet

När blev en ideell förening del av näringslivet? Deras syfte är inte att tjäna pengar, de är ideella. De opererar inte på en privat marknad med konkurrenter, då de som sagt inte har som syfte att tjäna pengar. 
 

Den paragraf den hänvisar till säger:.

“Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt”

Igen, Rättviseförmedlingen bedriver ingen av ovanstående verksamhet. De är en ideell förening. 

“1.För uppgift om enskilds affärs- eller driftsförhållande, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den skilde lider skada om uppgiften röjs och
2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i  1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet”

 

Här är det otroligt svårt att fatta vad Vinnova menar. 

Skulle hur skattebetalarnas kostnader fördelats på personal, konsulter, övriga kostnader, utrustning och indirekta kostnader (vilka är posterna i redovisningen) leda till skada?

På vilket sätt då?

Menar Vinnova att om skattebetalarna får veta hur mycket Rättviseförmedlingen lagt på konsulter skulle detta innebära skada? Really? Vilken skada då?

Ah, de kanske syftar på…..kritik.

Men då är vi ju tillbaka på Tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen. Och Sekretesslagen är INTE till för att skydda de som förbrukar skattemedel att skyddas från kritik. 

Eftersom Rättviseförmedlingen inte bedriver näringsverksamhet, inte forskar eller gör något annat på listan i lagen och eftersom en enkel kostnadsredovisning knappast kan orsaka någon typ av skada kommer följande hända nu: 

Jag kommer att överklaga Vinnovas kackiga censursförsök till Kammarrätten. 

Det kostar ingenting och är varje medborgares rätt att göra när myndigheten anses ha missbrukat bland annat sekretesslagen. Det tycker jag varje person som får sådana här mycket märliga besked därför ska göra. 

Myndigheter ska inte kunna obstruera för att hindra medborgarnas som betalar deras verksamhet att granska hur pengarna används. 

 

Moralist-annonsering


Det är lätt att inte vilja tro att allt som har någon god tanke faktiskt samtidigt kan göra dåliga saker. 

Vem kan inte sympatisera  med budskapet att tobak kan skada folk? Det kan även jag som feströker. 

Nu är det otroligt viktigt att skilja på saker här direkt: ja, tobak kan vara skadligt.

MEN tobak skadar absolut inte alla som håller på med det. Det ökar risken att drabbas av olika saker men det är inte en “garanti”.

Det finns folk som till exempel rökt sedan de var 14 och vid 90 års ålder inte har fått några direkta hälsoeffekter av det. Som Lennart Hellsing, som nyss dog vid 96 års ålder.

​I en intervju med SVT för bara ett år sedan sa han så här:  
 

Men det finns grader i välvilja och goda intentioner – vägen till helvetet är kantad av just goda intentioner. En sak att medborgarna ska kunna sluta röka, snusa och göra andra saker som kan vara skadligt. Om de vill. En annan sak att tvinga dem. 

Och en tredje sak är att ta skattepengar för att bilda en förening som sedan köper dyra DN-bilagor för pengar, där deras kompisar som bildat ett helt gäng med nästan samma förening annonserar för ännu mer skattepengar.

Där bilagan ska se ut som artiklar men är köpt utrymme och vars enda syfte är att skriva dig som vuxen person på näsan. Samtidigt som de kan skratta hela vägen hem eftersom du dessutom i slutändan fått betala för nöjet. 

Det är så “anti-tobaks-lobbyisterna” jobbar. 

Till exempel finns det en “oberoende” tankesmedja som kallar sig Tobaksfakta. Exakt vad den drar runt per år vill de inte vara tydliga med för noll information om finansiering finns på deras hemsida. 

Men de hävdar att pengar kommer från ett antal medlemsorganisationer. Om ni trodde att det fanns A non smoking generation och några till – tänk om.

Det finns minst 20 föreningar som alla helt eller delvis jobbar som anti-tobakslobbyister.

Sluta-röka-linjen finns till exempel inte med som finansiär av Tobaksfakta men är en av dessa. 19 av de finansierar Tobaksfakta. 

 

Först får alla dessa föreningar olika skattebidrag. Precis som alla föreningar i landet försörjer sig. Ingen av dem vill berätta hur ekonomin ser ut, trist nog. Åtminstone inte öppet på hemsidan. Kanske har de även någon blygsam medlemsavgift men givet det jag vet om föreningsverksamhet i landet motsvarar medlemsavgifter sällan mer än en mindre andel av total omsättning. 

Alla de där yrkesförbunden samlas dessutom i ytterligare en organsiation, det som gömmer sig bakom loggan med ett stort Y – Yrkesverksamma mot Tobak. Alla delar de kontor. 

Tobaksfaktas stora projekt är “Tobacco Endgame“, som handlar om ett rökfritt Sverige 2025.

Fast egentligen är det inte målet utan att bara 5 % av befolkningen ska röka. Men man pratar gärna om nollvisionen och inte det finstilta. 

Längst ner på hemsidan på Tobaksfakta kan man läsa att hela sajten finansieras av Folkhälsomyndigheten, som helt finansieras av skattemedel. Så där är en intäktskälla, säkerligen bidrag inklusive lönekostnad. Så jobbar alla föreningar. 

 

Via Folkhälsomyndighetens hemsida kan man få besked om vilka som fått organisationsstöd för tobaksprevention, och här hittar vi de flesta av de föreningar som både är med i Yrkesverksammas Riksförbund men också som finansierar Tobaksfakta. 

Ser ni vad jag ser?

Även Tobaksfakta får bidrag.

Så först får Tobaksfakta 1 875 000 kronor i organisationsstöd, och eventuellt ytterligare bidrag för att driva sajten (eller så ingår det, oklart). Sedan får de bidrag av Lärare mot Tobak, Psykologer mot Tobak etc som också får bidrag av just Folkhälsomyndigheten. 

Mycket fiffigt. En rundgång i bidrags-entreprenörs-karusellen. 

 

Men detta är bara de bidrag som delas ut i organisationsstöd. 

Tobaksfakta har även fått bidrag för projekt, av Folkhälsomyndigheten.

Så bara därifrån har de totalt för 2015 fått 2 486 000 kronor. Plus medlemsavgifterna av alla de skattefinansierade föreningar mot tobak som är “medlemmar”. 

 

Men det är inte bara Tobaksfakta som spelar skattebetalarbingo med dina pengar. 

Till exempel gör Psykologer mot Tobak också det, på ett rätt utstuderat sätt. För de får som ni kan se 480 000 kronor i organisationsbidrag varje år. Tillsammans med projektstöd fick de över 1 miljon kronor bara från Folkhälsomyndigheten. Säkerligen får de även bidrag från Länsstyrelser, Kommuner etc men inte heller de vill öppet på hemsidan redovisa ekonomin. 

 

För en vecka sedan ramlade den här bilagan ur Dagens Nyheter på fredagsmorgonen. Kan ni läsa högst upp?

“Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet”

Nedanför den raden kan vi se loggan för Psykologer mot Tobak, det är alltså de som är uppdragsgivare. Det är dit skattepengarna gått, bland annat. 

Folkhälsominister Wikström ställde upp som omslagspojke. 

 

Vem dyker upp på förstasidan då? Om inte Tobaksfaktas generalsekreterare, som just blir intervjuad om Tobacco Endgame. 

 

Men det är ju en bilaga om tobak, så det är inte alls konstigt, kanske ni tänker. Jag skulle kunna hålla med, om det inte var en bilaga. 

För det som står högst upp, att allt är en annons, betyder verkligen det. 

Jag har nämligen själv arbetat som mediesäljare för just bilagor i DN, för 15 år sedan. Då började dessa content-bilagor precis dyka upp.

Det traditionella sättet att producera en bilaga var då att du gjorde en redaktionell produkt och sålde sedan annonser på temat. Det vill säga, annonserna var annonser och artiklarna artiklar. Inga konstigheter. Eller om ett enskilt företag eller organisation stod bakom hela bilagan så stod de för varje artikel. 

Men en content-produkt innebär att alla “artiklar” även är prissatta annonser. Redaktionella annonser, som de kallas. Dessa produkter produceras antingen helt av annonsföretaget själva, eller som i detta fallet, i samarbte med någon. Psykologer mot Tobak har alltså fått betala Mediaplanet för att vara medproducent. 

“Intervjun” med Tobaksfakta är alltså en redaktionell annons.

Tobaksfakta har betalat för den. Det är inte en artikel. 

 

Vad kostar då en annons?

När jag jobbade med bilagor tog vi samma pris för annons som en i tidningen. Det kan ha ändrats och jag har mailat Mediaplanet för att få fakta men har ännu inget svar. Får jag det uppdaterar jag bloggen. 

Bilagan låg i DN så deras ordinarie priser är inte småpengar. En liggande kvartssida kostar 79 000 kronor, en halvsida 183 000 kronor. Det billigaste formatet kostar 29 000. Dyrast är ett helsidesuppslag.  

 

Jag har ingen aning om vad Mediaplanet tar för sina redaktionella annonser men jag kan konstatera att Tobaksfaktas material är mer än en halvsida, för längst ner ligger bara en liggande kvartsida. Från vilka? Jo, Stödet. Som också är finansiär av just Tobaksfakta har köpt en vanlig annons på samma sida. 

Psykologer mot Tobak som betalar tidningen har själva en halvsida redaktionell annons.
 

 

Längst ner på den finns en faktaruta, där det står att av den vuxna befolkningen är det 21 % män och 20 % kvinnor som röker. 

 

Men det stämmer inte. För enligt bland annat Tobaksfakta röker 10 % av männen och 12 % av kvinnorna, det vill säga hälften av vad Pyskologer mot Tobak hävdar. 

Så inte nog med att de använder våra skattepengar till att köpa dyra bilagor i Dagens Nyheter en fredag för att slå vuxna människor i huvudet med moralism, de hittar även på egen statistik. 

 

Här kommer rundgången in. 

Dina och mina pengar betalar alltså minst 20 anti-tobaks-lobbyistorganisationer.

Sedan ger de en del av sina pengar till Tobaksfakta. 

Därefter annonserar de i varandra tidning, för samma skattepengar.

Så pengarna Psykologer mot Tobak fick har de gett lite till Tobaksfakta som medlemsavgift. Sedan använder psykologerna sina skattebidrag att köpa en tidning som Tobaksfakta annonserar i. Tillsammans med massa andra av deras anti-tobaks-kompisar. 

 

Jag har hittat annonser från Lärarare mot tobak (stående kvartssida), Stödet, Sluta-röka-linjen (mittenuppslaget) och Visir. Men också från Tobaksfria Veckan (liggande kvartssida). 

Och vilka ligger bakom den?

Just det, Psykologer mot Tobak, Lärare mot Tobak, Sjuksköterskor mot Tobak. Tandvård mot Tobak och Läkare mot Tobak. 

 

Vilka är de andra annonsörerna? Man hade ju kunnat gissa att de företag som säljer sluta-röka-produkter skulle dominerat. 

Men nix.

De största annonsörerna är……landsting. Det vill säga mer skattepengar. 

Till exempel Region Örebro, som inte bara köpt en helsida utan även i sin text på annonsen gör lite reklam för Tobaksfakta. 

 

Landstinget i Västernorrland köpte en liggande kvartsida, Stockholms läns landsting en halv kvartsida, Länsstyrelsen i Hallands län en halvsida och Örebro län en liggande kvartssida. 

Dessutom annonserar satsningen “Duo”. 

Och vilka hittar man här om inte olika delar av offentlig sektor? 

Länsstyrelsen i Norrbotten, Västerbotten läns landsting, Länsstyrelsen i Västerbotten, Halsa 2020 och Norrbottens läns landsting. 

 

De har även fått extra pengar av oss skattebetalare för just detta projekt. Folkhälsomyndigheten gav den 280 057 kronor i projektstöd för 2015. 

 

Det är kul att spendera pengar.  Ännu roligare att spendera andras pengar. 

Och får man göra det på att slå moralkakor i huvudet på vuxna människor och bestämma hur de ska leva sina liv är lyckan total. 

Och allra roligast är det om man får de man slå i huvudet att betala. 

En perfekt upplagd opinionsbildningsmaskin, som matas med dina och mina pengar.