Bloggen har ett borgerligt perspektiv och drivs av Rebecca Weidmo Uvell. Jag är inte journalist utan opinionsbildare. 

Det är en av landets största opinionsbloggar och har i genomsnitt 70 000 – 100 000 unika besökare varje månad.

Detta är en privat blogg, inte en tidning. Det finns ingen replikrätt. Allt material är gratis.

Bli patreon genom att klicka här.  Eller Swisha: 0762096244. 

Visions hållhake

Det är omdömeslöst att ta emot ens en present av lobbyorganisationer. Vilket fackförbunden i allra högsta grad är. De lägger enorma pengar varje åt på att opinionsbilda. 

Ändå har vi alltså flera ministrar i regeringen Löfven som tagit emot en av de mest attraktiva sakerna du kan få i landet med världens längsta bostadskö – en lägenhet i centrala Stockholm. 

Margot Wallström tog emot en 89 kvadratmeter stor lägenhet på Sveavägen av Kommunal och sa först upp den när hon blev påkommen. 

“En solklar muta”, sa professorn i Göteborg Dennis Töllborg (som jag faktiskt haft som föreläsare hösten 1994 min första termin på Handelshögskolan)

 

En anmälan mot Wallström om mutbrott är inlämnad kan man läsa på åklagarmyndighetens hemsida

 

Då är inte ens Wallström minister för något område Kommunal solklart har någon fördel av ens, eftersom hon är utrikesminister. 

Ändå är det alltså Wallström det fokuseras på, när hennes korrupta kollega Annika Strandhäll inte bara bor i en lägenhet som ägs av ett fackförbund, i hennes fall Vision. 

Utan hon är dessutom minister för det område Vision organiserar medlemmar inom – socialförsäkringar.

För Visions medlemmar arbetar i offentlig sektor och organiserar akademiker.

Till exempel socionomer. Som i kommunerna administrerar det som Strandhäll i sin roll som socialförsäkringsminister beslutar. 

 

Till exempel utökades tandvårdsreformen nu till fri tandvård upp till 23 års ålder, vilket direkt får en påverkan på tandsköterskornas arbeten. Eller att den bortre gränsen i socialförsäkringen tas bort, som bland annat påverkar anställda på Försäkringskassan. 

Lägenheten Strandhäll bor i sedan 2011 fick hon av Vision när hon tillträdde som ordförande. 

 

Tora Heckscher som citeras är brorsdotter till S-politikern Sten Heckscher och alltså del av samma sosse-adel så många av de ledande socialdemokraterna är, till exempel Margot Wallström och Mona Sahlin, för att nämna några. 

Tittar man på en bytesannons jag hittat för just en fastighet Vision äger på Östermalm,  området där Strandhäll bor med sin familj i sedan snart 5 år, kan man se att lägenheten motsvarande den hon bor i kostar 10 000 kronor per månad. Och man har tydligen besittningsrätt, för det är tydligt att de som bor där kan byta lägenheten. 

 

Att bara behöva betala 10 000 kronor per månad för en lägenhet på över 100 kvadratmeter i den delen av Östermalm är oerhört billigt dessutom, när en köpt lägenhet i de trakterna kostar över 100 000 kronor per kvadrat.

Skulle Strandhäll köpa motsvarande lägenhet handlar det alltså om över 10 miljoner kronor.  

Jag skrev bara in Banérgatan för att få fram en karta över Östermalm. Strandhäll bor inte där. Men vis av erfarenhet efter ohederliga vänsterdebattörer har jag den här gången tagit alla försiktighetsåtgärder.

Jag får nog upprepa igen, någon vänsteraktivist kan ju ha missat bildtexten, att Strandhälls adress alltså INTE ligger på Banérgatan. Jag tog en kartbild bara för att visa området Östermalm, närheten till vattnet, Karlaplan och Djurgården etc. 

Men Strandhäll köpte alltså en villa på Värmdö bara ett år efter att hon och familjen flyttat till Stockholm. Enligt en intervju i Sydsvenskan består familjen av en sambo och två barn. 

 

I tidningen Mitti kunde man 2012 läsa om överlåtelsen av fastigheten, som enligt Lantmäteriet är på 116 kvadratmeter boendeyta. 

Eftersom Strandhäll ännu inte flyttat dit, trots att villan köptes med det ändamålet, kan vi utgå från att familjen använt huset på Värmdö som sommarstuga sedan 2012, när de bott på Östermalm till vardags. Eller snarare fortfarande gör eftersom Strandhäll alltså fortfarande bor i Visions lägenhet på Östermalm. 

 

Enligt Riksdagens bestämmelser måste man ha minst 5 mil till riksdagshuset för att få ersättning för dubbelt boende. Till Värmdö är det 54 minuters resa med bil och 3,5 mils pendling. Massa människor pendlar den sträckan varje dag från Värmdö till sina jobb inne i Stockholm.

 

Man kan alltså inte heller säga att hon dröjt med flytten för att villan ligger särskilt långt bort från jobbet. En timmes pendling är det hundratusentals stockholmare som har. 

På Strandhälls gamla arbetsplats Visions hemsida kan man läsa om deras inställning till politiker som hon är, under avsnittet “Hallå ministern“. 

“Du och dina arbetsvillkor står i fokus när vi påverkar politker”

 

Och det var ju därför oerhört smart av Vision att låta Strandhäll få bo kvar i lägenheten när hon slutade som ordförande för 18 månader sedan och började jobbet som socialförsäkringsminister. 

För vilken hållhake.

Särskilt när just Vision är en av socialförsäkringsministerns mesta stakeholders. Strandhälls portfölj är ju stora delar av Visions medlemsbas. 

Det är bara säga grattis till Vision. Well played. 

Men nu vill jag se anmälningar om korruption även gällande Strandhäll. 

För i hennes fall är det ännu mer allvarligt. Om Wallströms lägenhet av ett fackförbund långt ifrån portföljen är mutbrott är det inget snack. 

 

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Mumbo Jumbo på arbetstid

Bilden är gjord av satirtecknaren “I fablernas land” 

 

Den här veckan har landets fackförbund verkligen mycket att göra på sina kommunikationsavdelningar. 

Inte nog med att Livs som vanligt startar bråk med strävsamma företagare.

Nu har dessuom Kommunal fått tvätta fack-pamps-byken offentligt.

Och Unionen avslöjades för tre dagar sedan betala 21 miljoner för bland annat pseudovetenskapen Kommunikologi. 

Kommunikologi startades i Norge och är ett hitte-på-ämne som säger sig kombinera olika vetenskapliga områden som psykologi, neurovetenskap etc med kommunikation och….träning. 

Kommunikologi kallas “metadisciplin” för att det inte är ett vetenskapsområde. Istället kallas det “ett kunskapsområde som utforskar andra discpliner och områden, till exempel pedagogik, hälsa, terapi etc”. Bland annat har kursdeltagarna fått krypa omkring på golvet. 

 

“Jag är övertygad om att om jag mår bra som människa så påverkar det mitt beslutsfattande till det bättre” försvarar kanslichefen Helena Brandt-Gonzales på Unionen kurserna med. 

En så kallad öppen dörr att sparka in.

Givetvis fattar lyckliga friska människor bättre beslut och kommunicerar trevligare och bättre än olyckliga. 

Jag har försökt ta reda på vad kommunikologi är för något och bland annat hittat en film på Youtube som taggats med sökord “kommunikologi” och som visar “rytmisk rörelseträning”.

För bakgrunden till kommunikologi är föreställningen att visa rörelser ska kunna stimulera vissa särskilda aktiviteter hjärnan har, exempelvis beslutsfattande. Och så kopplar man specifika rörelser till just detta. 

 

En fin film i sin genre tycker jag. 

Jag har givetvis inte gått Unionens kurs. Men kvinnan i filmen håller just på med övningar på golvet så jag kan ändå gissa ungefär vad det handlar om, givet att personen som lagt upp videon alltså sysslar själv med just kommunikologi och taggat videon med det. 

Det finns även skolor som använder det här. Grundaren av kommunikologi påstår att “de blir smartare”

 

Det finns ett problem med det uttalandet från Fleiner.

Det är inte sant.

Det finns inga vetenskapliga belägg för att dessa rörelser påverkar olika delar av hjärnan. 

Den verkliga forskningen säger nämligen det. 

ATT röra sig är bra för inlärningen, det vet man sedan länge. Det är bland annat därför barn har gymnastik på schemat. Men att man skulle bli bättre på beslutsfattande eller matte för att man ligger på golvet och gungar med höfterna på ett särskilt sätt är alltså hitte-på.

 

En annan bloggare har också försökt leta efter just bevisen för sådana påståenden om kommunikologi och funnit ingenting faktiskt. 

“Döm av min förvåning då jag vid sökning i olika databaser inte hittar en enda vetenskaplig artikel publicerad kring kommunikologi. Metoden eller läran är inte definierad, utvärderad eller på andra sätt genomlyst som det anstår något som påstås kunna bidra till stora förändringar i så många sammanhang”

 

Men om det bara vore Unionens medlemmar som fått betala är det ju en sak. Förbundet har dessutom en och annan kula att bränna då de är landets rikaste förbund med nästan 17 miljarder i tillgångar. De har mer pengar än hela Svenskt Näringsliv. 

Problemet är dock att de även låter landets företagare betala. 

I ett internt dokument som jag fått ta del av framgår det nämligen klart och tydligt att det inte bara är Unionens anställda som fått gå dessa mumbo-jumbo-kurser. 

Utan de har även F-märkt dem för att alla landets förtroendevalda för Unionen som finns på arbetsplatser runt om i landet ska få gå dem på betald arbetstid. Och det är inget litet antal det handlar om. 

30 000 personer på 65 000 arbetsplatser erbjuds bland annat kommunikologi på betald arbetstid.  

 

På Unionens hemsida kan man läsa om vad F-märkning betyder – gå kurs som Unionen ger på betald arbetstid.

Allt regleras i Förtroendemannalagen från 1974 – en gåva till LO från den Palmeledda socialdemokratiska regeringen som betalning för alla det tiotals miljoner per år de ger i kontanter till partiet. Av medlemmarnas pengar. 

 

Nedan ser ni en bild från dokumentet. Den här kursen ingår alltså i Unionens grundutbud för förtroendevalda.

Alla 30 000 har rätt att gå den på arbetstid och alltså skicka notan till landets företag. 

Längst ner har jag laddat upp dokumentet i sin helhet.

Någonstans här måste man säga stopp tycker jag. 

Nej, det här var inte tanken med lagen.

Att företagen ska betala för pseudo-vetenskaplig hippiesmörja.

Om facken vill att deras förtroendevalda lär sig det här – knock yourselves out. Men det får fackförbunden betala själva. Det ska inte landets företagare tvingas betala. 

Nedan ser ni lagen. 

 

Det finns mycket orimligheter med lagen i sig som borde göras om och förtydligas. Inte minst mot bakgrund av detta.

Men detta är INTE fackligt arbete. 

När jag sökte lite mer kring kommunikologi dök den här boken upp på Bokbörsen till salu. “Nästan som nyskick” vilket antyder att ägaren inte direkt uppslukades av “Kulramar i kommunikation”. Ingen så kallad “show stopper” alltså. 

 

Beskrivningen om boken är: “Vi har hämtat bilder från sagor”. 

 

Dessa sagor har alltså Unionen köpt in sedan 2010.

Den förra kanslichefen Nils-Åke Carlsson fick sparken. Det var han om köpte in kurserna från första början och fick kritik för det. Den som tog över är Hanna Brandt-Gonzales, samma person som intervjuades i SVT för tre dagar sedan och hävdade att kommunikologi fungerar. 

 

När Unionen denna vecka fått frågor om vad exakt dessa kurser kostat vill de inte uppge summan. 

 

“Vi utbildar fortfarande i kommunikologi internt” säger Brandt-Gonzales.

Vilket man också kan läsa om på deras hemsida. 

 

Kul att de tycker krypa runt på golvet fungerar. Det kan de ju fortsätta med om medlemmarna tycker att det är vettigt. 

Men den här typen av trams får fackförbunden själva finansiera. 

Det är verkligen dags att politiker och media ifrågasätter rimligheten att dessa är F-märkta och därmed skyddas av Förtroendemannalagen. 

Landets företag ska aboslut inte tvingas betala för de här hippietrollkonsterna. 

 

Kampen fortsätter

Det är mycket glädjande att se att så många vill få ett slut på fackens metoder. 

Facken har länge haft monopol på aktioner och kunnat operera ostört mot små företag. De har stora resurser finansiellt och humankapitalmässigt och ett företag kan ofta inte mäta sig alls med det. 

Men tack vare sociala medier kan man lätt sprida informatiom om hur de beter sig, till såväl media och politiker som allmänhet. Istället för att som tidigare vara beroende av att traditionell media värderar det som en nyhet, vilket sällan sker. 

Idag har jag fått lite uppdatering om blockaden i Göteborg. En engagerad medborgare som varit där och köpt frihetsfika tog bilderna ni ser nedan. 

Kön ringlar sig lång. Många har tydligen tagit köandet som tillfälle att fråga reflexvästarna ett och annat om facken och vad de håller på med. 

Och klockan 14 var hyllorna nästan barskrapade!

 

Detta är SOLIDARITET på riktigt. 

Fortsätt stödja de utsatta bagerierna. 

Det här så här man åstadkommer verklig förändring. När politikerna ser missbruk efter missbruk kommer till slut några ta tag i och verkligen driva på en förändring av fackens makt. Detta kan bara göras politiskt. De har fått makten de har av socialdemokraterna och den kan bara tas tillbaka politiskt. 

Kampen fortsätter. 

 

Blockad pga en krona

Livsmedelsarbetarförbundet visar återigen varför facken har spelat ut sin roll och idag bara bråkar för att få egen makt.  Vi måste politiskt börja begränsa deras makt. 

I går inledde de en ny blockad

Får jag påminna om att av alla konflikter Medlingsinstutet fått in 2015 om just kollektivavtal så står Livs för nästan 50 %? 

Nu är det Baka Stenungsbageri i Göteborg som drabbas.

Igår dök reflexvästar upp framför deras dörr. 

 

Bageriet har funnits med nuvarande ägare och affärsidé sedan 2014. 

Sedan i våras har Livs bråkat med dem om kollektivavtal. Så i december gick de med i arbetsgivarorganisationen Visita och tecknade kollektivavtal med Hotell- och Resturangfacket (HRF). 

Vad gör Livs i det läget?

De genomför ändå en blockad. 

 

Trots att HRF i december alltså gladeligen tecknade avtal med Baka hävdar nu Livs att de och HRF är överens om blockade är rätt och att företaget ska ha Livs avtal.

Varför tecknade då HRF avtalet innan jul om de var överens om att detta var fel?

 

Livs hemsida om konflikten står heller inte en rad om att företaget redan har kollektivavtal. Passande nog. Istället kör de med sin vanliga retorik: 

“……(kollektivavtal) är den enda garantin för att det ska råda schyssta villkor för de anställda inom bagerier. 

“Det är inte rimligt att ett bageri ska försöka konkurra ut andra bagerier i Göteborg genom att erbjuda sämre löner och villkor”

 

Livs låtsas här att bolaget alltså i vanlig ordning att 1) inga bra villkor kan någonsin erbjudas till anställda utan kollektivavtal 2) att HRFs avtal inte finns. 

ELLER så ska vi tolka detta som att Livs alltså kallar HRF:s avtal för skit? 

Varför erbjuder HRF inte sina medlemmar “schyssta villkor” då?

 

Inte nog med att LO-facket HRF lyckades tvinga företaget att skriva ett kollektivavtal de inte ville skriva på. Nu ska LO-facket Livs bråka för att DE vill ha avtalet och inte kan komma överens med sina polare på HRF. 

Vad handlar det om i pengar?

Enligt Livs själva är skillnaden mellan de två avtalen………

EN krona. 

 

Ägaren själv har inte tagit ut en enda krona i lön på två år. 

Hon bad också Livs om tidsfrist. Men i vanlig ordning vill Livs kriga istället för att komma överens och sa direkt nej till det. 

 

Skälet till varför bageriet tecknade avtal med HRF är att deras bagare också serverar. Omfattningen per dag avgör företaget. Alltså kan HRF:s avtal lika gärna appliceras och de hade som sagt inga som helst invändningar i december när avtalet tecknades. 

Alliansen i Göteborg åkte direkt ut till bageriet för att visa sitt stöd. 

 

Oärlig kommunikation och ohederliga metoder från Livs är tyvärr deras signum.

Att hävda att företag är oschyssta, dumpar löner och tar ut övervinster är standard. Men att de mörkar i sitt eget pressmeddelande på hemsidan att bolaget redan har kollektivavtal med kompisfacket HRF och sedan ändå genomför en blockad är en ny lägstanivå. 

Jag förstår verkligen varför bageriet inte vill ha något som helst med Livs att göra. 

Men jag förstår inte alls varför LO och HRF tycker att ett sådant här skitbeteende, för det är vad det är, är okej. 

Livs bråkar för bråkandets skull.

För att de vill bestämma över alla företag de kan, för att de vill utnyttja sin position för att få mer makt och i förlängningen mer medlemmar. 

För precis som jag skrivit förut – deras enda syfte är att så fort avtalet är påskrivet kräva att få “informera” om facket på arbetstid i arbetsgivarens lokaler och på så sätt få någon annan att betala sin värvning. Och om de lyckas med det, få dem att starta en lokal fackklubb för att de sedan kan få medarbetarna att på betald arbetstid gå kurser arrangerade av facket.

Alla kurser som är F-märkta får arbetsgivaren betala genom att de anställda får gå på dem med bibehållen lön. 

Om dessa två konflikter de startat i januari bara inte visar att facken inte är intresserade av någon annan än sig själva och sin makt så vet jag inte vad som gör. 

Precis som Ingeborgs och Paus bageri kan ni stödja bageriet. 

Köp frihetsfika.

Stå upp för rättigheterna att få fredas från fackens maffiametoder. 

Här hittar ni bageriet i Göteborg

 

Ofräscha metoder

Sedan jag engageradse mig i konfliken Livs startat mot Paus Bagarstuga i Vänsterhaninge har deras Facebook-flöde fyllts av otrevliga, hatiska kommentarer av folk som propagerar för facket och deras metoder. 

Även min officiella sida har haft många sådana, samtliga raderade och användaren spärrade. Allt från vanlig fack-propaganda i saklig ton till rena otrevligheter. 

Idag blev Paus Bagarstugas officiella Facebook-sida hackad. 

 

Även FB-gruppen Rädda Paus Bagarstuga har utsatts för hatkampanjer och hackningsförsök. 

 

När Livs hade blockad mot Ingeborgs Bageri i Linköping ringde folk från okända nummer. 

Ingen tror att det är Hans-Olof Nilsson eller Gerald Lindberg som ringer eller hackar sidor, de som är ledningen för Livs. Inte minst för att jag via fältstudier kan konstatera att IT-mognaden inom sociala medier inte minst inte är så ofantligt stor just hos fackförbundet Livs centralt. Men det är med stor sannolikhet folk som är fackligt aktiva och engagerade. Samma personer som spammat både mitt och deras flöde. 

Det är knappast en slump att deras sida går ner en dag efter att mot-kampanjen mot deras blockad och metoder startat. 

Vem eller vilka som ligger bakom kommer vi nog aldrig få veta. 

Varför har då Livs dragit igång konflikten? 

De påstår i sitt pressmeddelande följande: 

“….för att de anställda ska garanteras schyssta villkor”

“Det är orimligt att företag ska öka sina egna vinster genom att inte betala ut rätt löner”

 

I en intervju med lokaltidningen Mitti sa Gerald Lindberg: 

“Vi kommer aldrig någonsin acceptera att lönerna dumpas”

 

Detta är deras standardsvar på när de vevar igång konflikter. 

Har de då presenterat några bevis för att lönerna är oschyssta, att Paus dumpar lönerna, att de anställda har dåliga villkor?

Nej.

Det behövs aldrig. Och media ställer aldrig följdfrågor. Till exempel: har du bevis för att lönerna dumpats?

För att inte ha kollektivavtal innebär ingalunda att villkoren är skit. Det är något facket hittat på. Man kan ha lika bra eller bättre villkor utan avtalet. 

Rainer Paus har samma lönenivåer som kollektivavtalet och samma försäkringar som det innebär, genom att han tecknat försäkringspaket för sina anställda via Fora. 

 

Livs kräver kollektivavtal av en enda anledning: för att få mer makt. 

För alla som skrivit på ett sådant måste låta facken komma och “informera” på arbetsplatsen om sin verksamhet. Det vill säga, värva medlemmar på betald arbetstid i företagets egna lokaler. 

Ju fler medlemmar desto mer pengar för Livs. Och ju mer makt får de. 

Det handlar inte om de anställda. I detta och många fall har de anställda exakt de villkor som avtalet erbjuder. Det handlar om fackets makt och pengar. 

När de sedan värvat de anställda som medlemmar till facket vill de att de startar en lokal fackklubb och när det är gjort har de anställda via MBL rätt att ha fackmöten på betald arbetstid, går kurser facket ordnar på betald arbetstid och när det är valrörelse använder LO-facken detta för att bedriva valkampanj åt Socialdemokraterna. På betald arbetstid. 

Fortsätt kampanjen mot fackets oschyssta metoder. 

Stöd Paus Bagarstuga. Handla blockad-fika!

 

Livs vevar igen

Det har ju närmast blivit en följetång av det – Livsmedelsarbetarförbundet. Och hur de beter sig. 

Nu är de ute efter fler små bagerier. Denna gång är det Paus Bagarstuga i Västerhaninge Centrum de bestämt sig för att ge sig på. 

På måndagen den 11 januari kommer Paus Bagarstuga att sättas i blockad.

Och stå med sina neonfärgade reflexvästar och väsa kärring till kunder som vill handla, som de gjorde mot Ingeborgs Bageri i Linköping. 

Blockaden sätts dock av HRF, jag förklarar nedan varför.

Jag har pratat med Rainer Paus och telefonen och han har berättat sin historia för mig både per telefon och via mail.

Bageriet drivs av Rainer Paus och hans fru Maritha sedan 2004 i Västerhaninge Centrum men bolaget har funnits registretat sedan 1988. Rainer kom till Sverige från Tyskland  i slutet på 80-talet med konditorsutbildning för att jobba på sin fabrors bageri och dröm, som han i sin tur startade i slutet på 60-talet. 

De byggde bagarstugan “som om tiden stannat”, som ett timrat hus och personalen har gammeldags klänningar och västar. På den tiden, vid starten 2004, var de 4 personer. Rainer själv stod i fönstret och bakade, som en bagarshow. Så att kunderna kunde se bröden och kakorna produceras. 

De blev utsedda till Årets Företagare 2009.

Ända till 2012 arbetade både Rainer och hans fru i bageriet men då fick hon en kronisk sjukdom och kunde inte jobba längre. Bagarstugan har hållit honom uppe under den svåra tid som hans fru nu varit sjuk. 

Nu hotar LO hans livsverk.

Och vi vet alla vad dessa kan leda till. Ingeborgs Bageri har Livs stämt på 650 000 kronor och de har inga problem att köra små bagerier mot konkurs. 

Jag fick reda på konflikten med Livs genom att någon i mitt FB-flöde delade deras status. Den ser ni nedan. Deras Facebook-grupp hittar ni här. 

 

För att citera Paus bagerI “Fackföreningar ska inte bestämma. Vi har avtalsfrihet. Det ska vara en ömsesidig överenskommelse”

Bakgrunden till konflikten är följande: 

I mitten av oktober ringde Livs ombudsman för Öst, Maria Karlsson, Rainer och ville informera om kollektivavtal (varför en ombudsman från Linköping ringer och inte en från Stockholm undrar jag men det vet bara Livs).

Den 20 oktober träffades de. Hon hade då med sig ett avtal. Det handlade alltså inte om information utan hon ville redan på första mötet tvinga Rainer att skriva på. 

Rainer Paus har skickat mig bilden på alla handlingar ni kommer kunna se i inlägget. 

Rainer sa att han inte tänkte skriva på något avtal utan ville först läsa in sig på hela kollektivavtalet först så han visste vad han skrev på. Det hade Karlsson inte med sig. Rainer bad då om lite tid för att hinna läsa in sig. 

Efter 14 dagar ringde hon och undrade om han läst klart avtalet. Han svarade då att för tillfället var det inte aktuellt att teckna ett kollektivavtal med Livs eftersom han hade fullt upp med att få det i maj 2015 ombildade bolaget på fötter och teckna avtal kanske de kunde göra lite senare, vad hans förslag. 

Karlsson svarade då att det var otänkbart att skjuta på det. Så i detta läge skulle Livs följa sina vanliga rutiner. Kort därefter blev Rainer kontaktad av Medlingsinstitutets representant Kurt Eriksson. Rainer fick direkt känslan att Erikssons enda uppgift var att bearbeta honom för att skriva på avtalet. Rainer hänvisade då till den lagstadgade avtalsfrihet vi har i det här landet och att han inte skulle skriva på. 

Han sa: “Du vet inte vad du ger dig in på. Livs kommer inte att ge sig”.

 

Kort tid därefter kom ett varsel från Livs om blockad, riktat mot Rainers gamla företag där han inte har några anställda kvar. Rainer svarade då till Eriksson att det var fel bolag. Livs återkom då direkt med ett varsel mot det nya bolaget, om en blockad den 11 januari. 

Under tiden hade Maria Karlsson från Livs trakasserat Rainers anställda, vi kallar honom/henne E här. Karlsson mailade, sms:ade och ringde E vid upprepade tillfällen i enda syfte att mjölka denne på information om bolaget och de anställda. E tyckte att detta var väldigt obehagligt och bad Karlsson att sluta. Vilket Karlsson inte gjorde. 

Då gick E ur Livs och gick med i Hotell- och Restaurangfacket istället (HRF). 

Den 7 januari fick Rainer post från HRF om förhandlingsframställande att teckna kollektivavtal den 13 januari. Han fick alltså inte ens en fråga utan en kallelse. Rainer svarade att han inte kunde då. 

 

Som ni själva kan läsa är brevet  ett krav, inte en fråga.

“HRF påkallar härmed förhandling i våra lokaler onsdagen den 13 januari 2015 kl. 13

Trots att vi alltså har avtalsfrihet i det här landet. 

Men jag förstår att Rainer inte kan det datumet.

Det var nämligen förra året. Och då är jag rätt säker på att Rainer gjorde någon annat än satt på HRF:s kontor och pratade med maktfullkomliga fackpampar. 

Deras begäran är alltså dessutom formellt fel och han skulle inte brytt sig om att svara på den alls. 

Den som är ordförande för Stockholmsdistriket för HRF heter Jenny Bengtsson, en person som på Twitter gjort sig känd för sin våldsromantiska retorik och aggressiva beteende mot meningsmotståndare. Hon är själv kommunist så det kan visserligen förklara oförståelsen kring detta med frihet. 

Till saken hör att Rainer också redan tillämpar HRF:s lönesättning och alla regler som tillhör avtalet. Han har försäkringar för sina anställda med FORA. Bolaget omvandlades till aktiebolag 2015.

Alla anställda supporterar honom och ingen förstår varför facket bråkar. 

Och det är just det. 

LO-facken Livs och HRF bråkar inte för att deras medlem (singularis) ska få bättre lön och villkor. De anställda har redan den lön, de villkor och försäkringar avtalet gäller.  

De bråkar för att de vill bråka.

Medlingsinstitutets hemsida kan man läsa om alla konflikter under 2015 som beror på just krav på kollektivavtal.  

 

Ser ni mönstret?

Av 21 sådana MI-konflikter står Livs bakom 10. Det vill säga 48 %. 

För det var just Livs som drog igång även denna konflikt. När sedan medlemmen fick nog och bytte förbund ringde Livs bara sina polare på HRF och lät dem ta över konflikten.

LO vill tvinga alla företag som inte har kollektivavtal att teckna ett.

För att deras egen makt ökar då. I nästa läge kommer de bearbeta varenda anställd – och ni har ju redan läst vilka metoder de använder – för att bara för att slippa bli trakasserad ger upp och blir medlem. 

Den anställda E begärde ju till och med utträde ur Livs på grund av deras metoder. 

Rainer har helt rätt i att vi har en lagstadgad avtalsfrihet i Sverige. Ingen, varken LO än någon annan, har rätt att tvinga någon att skriva på kollektivavtal. Även om de låtsas som det. Betalar företaget dessutom samma lön och har samma villkor som gällande kollektivavtal har de verkligen inget att komma med. 

Men i fackets värld handlar allt bara om makt.

De tvekar inte att använda alla sina miljardmuskler och kompisar i andra förbund för att resa sig som en armé av Goliats och helt enkelt gå rätt över små strävsamma företagare och krossa dem. Facket har enorma inte bara finansiella muskler utan även tid och personal. De kan häcka utanför ett utvalt företag i åratal om de känner för det. Resurserna är gigantiska. 

De ger sig inte förrän en av två saker inträffat: bolaget går i konkurs. Eller det ger upp och tecknar kollektivavtal. 

Att en konkurs innebär att medlemmen blir arbetslös bryr de sig inte om. Det blir bara ett streck till på väggen på kontoret vid Norra Bantorget i centrala Stockholm. Ett nummer i statistiken. 

Nu vill Rainer sälja bageriet. Han orkar inte med en konflikt utanpå att driva det själv samtidigt som hans livskamrat är kroniskt sjuk och mår dåligt. 

Ska vi stå och se på när LO puttar ännu ett litet fint bageri över stupet?

Jag säger nej. 

Jag uppmanar därför allla att hjälpa till.

Sprid den här texten, skriv om fallet själv eller åk till Västerhaninge Centrum och köp en bakelse. 

Ingen kan göra allt men alla kan göra något. 

På köpet kan vi formera en moståndsrörelse från maktfullkomliga fackpampar vars livsluft är att tvinga fria människor att göra som facket vill eller skicka dem mot konkurs. 

Nedan ser ni vart ni kan köpa ert företagsfika på framöver. 

Buda en bil till och från företaget och köp bullar, bakelser, semlor eller tårtor till era anställda.

Stöd Paus Bagarstuga i kampen mot facket.