Bloggen har ett borgerligt perspektiv och drivs av Rebecca Weidmo Uvell. Jag är inte journalist utan opinionsbildare. 

Det är en av landets största opinionsbloggar och har i genomsnitt 70 000 – 100 000 unika besökare varje månad.

Detta är en privat blogg, inte en tidning. Det finns ingen replikrätt. Allt material är gratis.

Bli patreon genom att klicka här.  Eller Swisha: 0762096244. 

Medierna i P1 ringde

De gör ett program om “swishjournalistik” och ville ha med mig. Jag avböjde. Det beror inte på att jag har något att dölja eller att jag ogillar fenomenet, tvärtom älskar jag ju marknadsekonomi och mediebranschen behöver fler aktörer, inte färre. Det är bra om frilansare hittar egna sätt att finansiera sina artiklar på.

Men jag är fel person att vara med. För jag är inte journalist. Jag är opinionsbildare och jobbar med påverkan. Jag är fortfarande mer civilekonom än journalist enligt min egen åsikt. Jag jobbar med kommunikation. Min blogg har aldrig utgett sig för att vara en journalistisk produkt heller. Det är en opinionsblogg jag använder bland annat i mitt jobb.

Bloggen ligger dessutom på min företagssajt. Därför avböjde jag att medverka i telefonen när jag pratade med deras reporter. Jag är helt enkelt inte journalist och kan inte vara med i ett program om journalister, vare sig det handlar om swish eller något annat. Det vore fel. Jag är inte en del av media i det avseendet, även om folk ibland påstår det. Jag rättar alltid folk när de påstår att jag är journalist även om de säger det som en komplimang. Sedan är journalist inte är en skyddad titel och eftersom jag använder journalistens verktyg för att påverka så är det givetvis lätt att betrakta mig som någon slags hybrid. En ny sorts journalist, men det är jag alltså inte.

Ironiskt nog handlar deras program om brist på transparens. När jag kanske är den mest transparenta i den offentliga debatten.

Öppen med att jag inte är objektiv utan borgerlig, öppen med varifrån jag fått min fakta genom att länka till alla källor för folk att kontrollera, öppen med att jag inte är journalist utan opinionsbildare. Jag driver aktiebolag öppna för alla att läsa boksluten på. De tre bolag jag driver. Mitt bolag heter till och med Uvell Kommunikation AB, för att jag jobbar med kommunikation. Inte media. Jag har kunder som konsult, håller föredrag, skriver böcker etc.

Tyvärr spelar det inte alltid någon roll att man avböjt och talat om varför. De kan ändå ta med mig, de kan ha bandat samtalet eller hävda att de inte fått tag i mig. Avböja att medverka kan man helt enkelt inte egentligen. Undviker man att svara helt kan de hävda att de försökt få tag i en och ta det som intäkt att man har något att dölja.

Jag har inget att dölja, inte alls. Om jag hade det hade jag inte varit så otroligt transparent.

Men nu vet ni. Om jag ändå trots allt dyker upp i Medierna i P1 i ett program som handlar om något jag inte är – swishjournalist.

The original 19 – de som drog igång UD-uppropet

Från mina källor har jag nu lyckats få tag i namnen på de personer som drog igång det så kallade opolitiska uppropet från Utrikesdepartementet som Ledarsidorna var först med att rapportera om och som blivit en nationell nyhet. 261 personer skrev på tills slut och det blev en nyhet den 26 september.

Jag har just nu texten från mailet, en bild på själva mailet eller mailet, hoppas jag att jag kan komplettera med inom kort. 

Ett av de tidigaste mailen skickades från dessa 19 personer till Mikael Granholm, förvaltningschefen. (Det var också han som var mottagare när 261 personer sedermera skrev på).

Det är alltså 19 personer som drog igång allt. Och uppropet skickades till 200 noga utvalda personer på UD så alla var inte del av önskelistan. De som tillkommit har alltså tillkommit under tiden. Personen som var avsändare av detta tidiga mail var Pernilla Nilsson, kansliråd vid Folkrättssgruppen.

……………………….

Regeringskansliets värdegrund

Bäste Mikael Granholm,

Undertecknade skriver till dig, Regeringskansliets (RK) förvaltningschef, tillika högste tjänsteman med ansvar för arbetsgivarfrågor i RK, i egenskap av anställda tjänstemän vid RK.

Vi har placeringar på olika departement i RK. Vi är opolitiska tjänstemän, ingen av oss är politiskt tillsatt. Regeringskansliet har, enligt regeringsformen och regeringskansliets instruktion, till uppgift att bereda regeringsärenden och att i övrigt biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet. Som tjänstemän har vi en lojalitetsplikt gentemot regeringen.

Den offentliga makten utövas, enligt regeringsformen, under lagarna. Regeringsformen slår fast människors lika värde och ger skydd mot diskriminering (förbud mot rasdiskriminering m.m.) (RF 1:1, 1:2 mm). Staten har en allmän värdegrund. Regeringskansliet, som arbetsgivare, har också en särskild medarbetarpolicy jämte plan för lika rättigheter och möjligheter. Enligt dessa styrdokument ska RK som arbetsplats vara fri från diskriminering och ge lika möjligheter för alla medarbetare utifrån individuella förutsättningar. En arbetsplats ska skapas som bejakar olikheter, passar alla oavsett kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Många av oss har arbetat som tjänstemän i RK under olika regeringar. Vi har som RK-anställda tjänstemän inte haft anledning att tvivla på att grundlagens bestämmelser om människors lika värde eller RK:s medarbetarpolicy gäller på vår arbetsplats.

Diskussionerna om regeringsunderlag väcker emellertid, för oss som RK-anställda, en del frågor kring framförallt Regeringskansliets värdegrund och policy inom mångfald och icke-diskriminering. Chef för myndigheten Regeringskansliet är statsministern. Statsministern härleder sitt stöd från ett regeringsunderlag i riksdagen. Regeringsunderlaget har därmed bäring på RK:s styrning, förvaltning och verksamhet.

Som RK-anställda tjänstemän vill vi därför ställa följande frågor till dig i din egenskap av förvaltningschef för RK: Kan RK som arbetsgivare garantera att nästa regering eller regeringsunderlag inte kommer att urholka RK:s värdegrund och policys inom mångfald och icke-diskriminering? Står dessa policys fast oavsett regering eller regeringsunderlag?

Om lojalitetsplikten gentemot regeringen och arbetsgivaren RK skulle stå i konflikt med regeringsformens bestämmelse om människors lika värde, skydd mot diskriminering eller RK:s medarbetarpolicy jämte plan för lika rättigheter och möjligheter – vad har företräde?

Vad innebär det för tjänstemännens möjlighet att företräda Regeringskansliet, eller Sverige i utlandet, om företrädare för regeringen och/eller partier i regeringsunderlaget menar att vissa tjänstemän med hänsyn till deras bakgrund – t.ex. judar, samer eller muslimer – inte är ”svenskar”?

Kan RK som arbetsgivare garantera att den psykosociala och övriga arbetsmiljön inte påverkas menligt för RK:s tjänstemän och andra medarbetare, ifall företrädare för regeringen och/eller partier i regeringsunderlaget menar att vissa RK-medarbetare, med hänsyn till deras bakgrund, inte är ”svenskar”?

Vi emotser ditt snara svar på ovan frågor, brevledes eller vid ett möte.

Alexander Peyre Dutrey
Anders Carlsson
Anneli Bailey
Anna Westerholm
Anna Yazgan
Carl Skau
Christian Wohlert
Efraim Gómez
Emanuel Allroth
Gufran Al-Nadaf
Irina Schoulgin-Nyoni
Karin Bolin
Maria Cramér
Michael Hjelmåker
Nicki Khorram Manesh
Pernilla Nilsson
Peter Svensson Kemeny
Tomas Wiklund
Ulf Samuelsson

—————————————————————————–
Pernilla Nilsson
Kansliråd/Deputy Director Folkrättsgruppen/ Section for International Law Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt/ Department for International Law, Human rights and Treaty Law Utrikesdepartementet/ Ministry for Foreign Affairs
Telefon: +4684052XXX Anknytning: 52XXX Mobil: +4672511XXXX

…………………….

Som ni kan se så är flera av de tjänstemän som står nära S med på listan över de 19 som drog igång allt, som Carl Skau och Efraim Gomez till exempel.

Jag har även texten till ett senare mail som skickades i samma veva. Söndag måste syfta på söndag den 23 september. Texten är den från mailet som gick ut till de 200 utvalda tjänstemännen som dessa 19 ville skulle skriva på. Mailet gick som ni vet sedan tidigare inte ut till samtliga opolitiska tjänstemän på UD.

……………………..

Inbjudan ansluta till brev om RK:s värdegrund

I dessa dagar ställer sig en del tjänstemän och medarbetare vid regeringskansliet (RK) frågor om RK:s värdegrund och mångfaldspolicy – står de fast, oavsett regering eller regeringsunderlag?

Vi är i skrivande stund nitton [söndag morgon:43] stycken opolitiska tjänstemän och medarbetare i RK som, i egenskap av RK-anställda, avser lyfta dessa frågor i ett brev ställt till FA-chefen. Brevtexten återfinns nedan inklusive alla våra undertecknares namn.

Brevet skickas till FA-chefen på måndag 24/9. Brevet är öppet för varje opolitisk tjänsteman och medarbetare i RK att ansluta sig till.
Detta mail med inbjudan att ansluta sig till brevet om RK:s värdegrund är ställt till över 200 tjänstemän i dold kopia. Om du är intresserad av att ansluta dig med ditt namn till brevet, ber vi dig att senast kl. 17.00, måndag 24/9 svara till pernilla.nilsson@gov.se med angivande av ditt namn. Vi anger undertecknarna i bokstavsordning utifrån förnamn, utan att specificera departement eller titel.

Om du tror att någon RK-kollega till dig också skulle vara intresserad att ansluta sig, är du välkommen att vidarebefordra mejlet till hen. Vill hen ansluta sig, bör hen skriva själv till mig, pernilla.nilsson@gov.se, senast 17.00 måndag 24/9.

Vi vill understryka att detta är ett opolitiskt initiativ som vi företar strikt som RK-anställda, opolitiska tjänstemän och medarbetare, och inte i någon kapacitet kopplad till befattning eller ansvar.

Vänliga hälsningar,

Undertecknarna/ gm Pernilla Nilsson, UD FMR

Mobil: 072 5XXXX

Bilaga: länk till Regeringsformen

Länk till statsanställdas värdegrund:

…………………….

Orättvisor-utredning har ett enkelt svart

Regeringen har knapp månad på sig att kräma ut så mycket socialism de kan innan de får lämna tillbaka nycklarna till Rosenbad de lånat av oss borgerliga.

Så egentligen är det inte överraskande att de tillsätter ytterligare en utredning. Denna gång om ekonomiska skillnader, eller som det kallas på socialdemokratiska – orättvisor.

Denna ska givetvis inte betraktas som något annat än en del i valrörelsen. PR för att kunna säga att man tillsatt en utredning.

Den ska föreslå “åtgärder som stärker den enskildes rätt i förhållande till starka ekonomiska intressen”. Läs företag. Och marknadsekonomi.

Sedan hänvisas som i alla dessa debatter till OECD och att de konstaterat att vi har ökande inkomstskillnader. Sedan mitten av 80-talet har skillnaderna ökat.

Men det finns givetvis en mycket lätt förklaring till det här: den enorma flyktinginvandringen. Eller för att parafrasera en annan känd högerdebattör och moderat – en abnormt stor flyktinginvandring. 

Som ni själva kan se från Migrationsverkets statistik började flyktinginvandringen öka just från mitten av 80-talet. Innan dess var den mycket liten och anhöriga till flyktingar var noll.

Sedan 1980 har Sverige beviljat drygt 1,4 miljoner uppehållstillstånd till flyktingar av olika slag inklusive anhöriga till flyktingar. Resten är andra sorters invandrare och inte intressanta för detta inlägg. 

Eftersom det tar 8 år för 50 % av flyktingar som kommer att vara sysselsatta, och detta innebär inte jobb utan att de jobbar minst 1 timme per vecka och där räknas arbetsmarknadspolitiska åtgärder och subventionerade anställningar in dessutom, så lever resten 100 % på bidrag. Och de som är sysselsatta lever delvis också på skattepengar, de som ingår i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och subventionerade anställningar.

Lever man på bidrag har man lägst inkomst av alla. Man tillhör den första decilen i inkomstspannet. Och ökar man den andelen med invandring så ökar alltså inkomstskillnader.

Rensar man statistiken baserat på födelseland ser man garanterat den bilden tydligare. Median för disponibel inkomst (efter skatt) för folk födda i Sverige var 2017 ca 170 000 kronor per person. 

Förutom Balkankrisen, då det kom en massa europeer från forna Jugoslavien, har invandringen till Sverige nästan uteslutande varit från Afrika inkl Nordafrika och Asien, där Mellanöstern dominerat. Länder som Eritrea, Somalia, Afghanistan, Iran, Irak och Syrien dominerar stort i den här gruppen. Med andra ord det vi kallar MENA.

Som ni kan se är medianen för disponibel inkomst per år betydligt lägre för Övriga länder – 123 500 kr per år. De första 10 åren tjänar man bara 107 000 kr. För folk med afrikanskt ursprung är siffran lägre, med 106 800 kr i disponibel inkomst de första 10 åren i Sverige.

Folk från Asien har ännu lägre. Här är snittet 115 500 kr per år, och bara 104 700 kr per år de första 10 åren i Sverige. Sedan ökar det. Men ingen grupp uppnår infödda svenskars inkomst ens efter över 20 år i landet.

Tar man emot 1,4 miljoner människor, där majoriteten kommer från dessa länder, och de allra flesta är flyktingar och inte arbetskraftsinvandrare eller studenter, säger det sig själv att inkomstskillnaderna ökar. Det är en grupp personer som jobbar som ska försörja allt fler utlandsfödda som inte jobbar. Och när de jobbar tjänar de mindre.

Detta beror INTE på diskriminering. Hanif Bali är en av få som regelbundet tar reda på fakta om denna väl utbredda och väl underhållna myt av vänstern.

För upp till hälften av de utlandsfödda har låg utbildning. Och då får man inte jobb i Sverige. De som kommer hit och är utbildade får däremot betydligt oftare jobb än vad som hävdas.

Enligt PIAAC, som är PISA för vuxna, finns ingen skillnad mellan utlandsfödda och svenskar om de har samma utbildningsnivå.

Vad är då lösningen?

Det finns bara två. Antingen accepterar de som drivit på den högra migrationen genom generösa villkor, löften och villkorslöshet att kostnaden är att bidragsförsörjningen ökar och klyftorna ökar.

Att första generationens invandrare blir en ny underklass vart de än kommer är nämligen fakta, oavsett var de bor och när. Svenskar som emigrerade till USA under svältåren på 1800-talet blev underklass där. De lägst ner på stegen, under tidigare stora invandrargrupper som irländare och italienare.

Eller så prioriterar man välutbildade migranter, som Kanada, USA och Australien till exempel gör. Snabbspår till de som kan försörja sig direkt i ett högkvalificerat yrke och svårare att få asyl för resten. 

Oavsett måste vi däremot ställa betydligt högre krav på folk. Inget bidrag om man inte antingen jobbar med saker kommuner beordrar eller studerar. Lägre bidrag. Och utvisa alla som inte får uppehållstillstånd och därmed inte har rätt att vara här för att minska den svarta sektorn.

……………………..

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

Backa bokprojektet “Pampens historia

Centerpartiet – nya Miljöpartiet 2.0

Jag har läst Centerns budget för Stockholms stad. Och hittat ungefär lika många från kassa till konstiga förslag där som  när jag brukar gå igenom Miljöpartiets motioner till deras kongress.

Så för er Stockholmare som överväger att rösta Centern, håll i hatten för nu åker vi på MP-sightseeing i Centertappning. 

Givetvis finns det en del bra saker, de hävdar fortfarande att de är till höger i svensk politik. Men här fokuserar jag på de bitar i budgeten som orimliga.

Det finns inget orimligt i målet att vilja bygga 160 000 nya bostäder, utan hur de i resten av budgeten lägger krokben för just det målet. Därför har jag tagit med nedan och kommer utveckla varför detta är omöjligt givet resten av deras idéer.

I inledningen vill de minska byråkrati och slå ihop stadsdelsnämnder, vilket ju låter toppen. Samtidigt vill de skapa en rad nya instanser, som kostar pengar och ökar byråkratin. Det går inte heller ihop.

Till exempel vill de ha ett cykelsekretariat. 

Och de vill ha ett Klimatkansli. För att klimatfrågan ska vara en kärnverksamhet för staden. 

Det är nu man börjar tro att man läser Miljöpartiets budgetförslag och inte Centerns. Klimatfrågan kan aldrig vara kärnverksamhet för en kommun. Först ska man leverera för de skattepengar man tvingar in, det vill säga förskola, skola, vägar, sophantering etc. Det som är verklig kärnverksamhet.

Här är listan på nya skattefinansierade byråkratiska instanser som C vill skapa: stadsmiljöråd, klimatkansli, trygghetsråd, cykelsekretariat och en haverikommission för företagande.

Haverikommission är väl inte dumt i sig, jag tolkar det som en slags utredning. Men läs vilka de tänkt ska ingå. Inte en enda person från företagen i Stockholm. Bara tjänstemän och politiker från stadens egna verksamheter. Hur intresserad är man av att lösa problemen för företagen i Stockholm om man bara har tänkt att göra en intern grej undrar jag. Noll är svaret. För enda sättet att förbättra företagsklimatet är att prata med…..företag.

Centern tror som alla som inte driver företag att för att lösa saker måste de som politiker hitta på nya saker, som nya företagsformer. De vill gärna prata om att det “ska vara enklare att starta företag”. När det är superlätt att starta bolag. Det är att driva dem som är problemet.

Så de föreslår någon slags egen Stockholmsform av företag som jag tolkar det. För delningsekonomin. Denna överhajpade företagsform som av hallelujakörer påstås ska kunna revolutionera ekonomier. När det handlar om att byta tjänster med varandra, utanför skattesystemet. Så fort man pratar om att inkorporera dem i resten av ekonomin inkl skatter är de inte riktiga delningsföretag längre utan helt vanliga företag. Det är liksom grejen. Delningsekonomin handlar om en utbyggd tjänstesektor helt enkelt. Detta ryms i vanliga AB men Centern vill, som alla politiker med kass näringslivskännedom, lösa detta genom “ingångsföretag” som ska kunna betala skatter via mobilen. Vilket man alltså kan om man använder moderna bokföringsprogram.

Centern tycker inte vi har tillräckligt med festivaler och arrangemang i staden och vill hitta på ett nytt – 08-dagen. Som ska firas den 8 augusti varje år. Men inte med “dyra artistbokningar”. Då ska man få intrycket att det bli billigt, för att festivalen ska vara “medborgardriven”. Men som fd Slöseriombudsman vet jag att detta är kanslisvenska för “skattebidrag till föreningar” som istället är de som kommer boka dyra artister. Och betala sina egna löner med bidrag.

Det så kallade civilsamhället lever nämligen i princip uteslutande på skattebidrag. Och sådana här projekt är perfekta för härliga kulturmänniskor som genom att de driver förening vill få folk tro att de gör något ideellt. Gärna en till festival men lägg ner någon annan i så fall.

Nya Miljöpartiet 2.0 tror också att skattebetalande privatpersoner och företag gärna vill ha sin logga på en papperskorg. Varför nu inte alla skattemiljoner räcker till att öka på antalet papperskorgar just är oklart men lycka till med införsäljningen av det.

Sedan börjar klåfingrigheten som är så tydligt för socialister annars – upphandlingen ska detaljstyras för att uppnå deras ideologiska mål. Inte ge skattebetalarna högst kvalitet för minst pengar. Nix. Upphandlingen är alla detaljstyrande politikers våta dröm att förverkliga allt som står i idéprogrammet.

Så stadens upphandling, redan sargad av socialister i tre färger som har tryckt in allt från mänskliga rättigheter till LO:s önskelista och Fairtrade i önskemål, ska förverkliga Centerns längtan efter “miljövänlig och klimatsmart mat”. Därför ska all skolmat och mat i förskolor vara tillagad av det. All. Det hedrar dem dock att de inte krävt ekologiskt, kanske vet det gamla Bondeförbundet att kärnväljarna skulle rasa då.

Alla förskolor ska ha odlingslotter.

Ursäkta men har någon Centerpartist varit i förskolor i stan? Och sett deras gårdar? Många har små, vissa har ingen. Och dessa ska först och främst innehålla saker för lek, som sandlådor, gungor etc.

Och en sak till dessa gröna politiker inte tänkt på men som jag som erfaren odlare vet: när är det tänkt att barnen ska lära sig odling? För visst sätter man frö på våren. Men skörden är i juli och augusti för alla grönsaker vi kan odla på friland i vårt kalla klimat med korta somrar. De tänker sig att 3-åringarna ska fatta att moroten de sår i mars rent teoretiskt blir en morot. men som kommer vara uppäten av skadedjur, uttorkad eller rutten lagom till att de återkommer till dagis. Personalen har ju semester så vem ska vattna dessa lådor?

Men förskolorna ska inte bara så i lådor ingen sedan kan ta hand om på grund av semester. De ska även vara integrationscenter, precis som all annan välfärd enligt Centern. Förskolor är alltså inte i Centerns värld ett ställe där barn ska tas om hand och under tiden lära sig först prata och sedan på slutet av förskolan även siffror och bokstäver utan förskolan är ett integrationsprojekt för att nyanlända ska komma in i samhället. Nyanlända som alltså inte kan lära våra barn att prata eftersom de inte kan svenska själva, eller mycket bristfällig sådan. Annars är man inte nyanländ, då är man invandrare. Man är nämligen inte nyanländ om man bott här några år.

Även äldreomsorgen är integrationskatapulter för Centern. Att sedan gamla människor mer än någon gång i sitt vuxna liv behöver folk omkring som kan bra svenska är ointressant verkar det som. Gamla som hör dåligt, är dementa etc.

Centern tycker också att illegala invandrare, sådana som fått nej i alla instanser men vägrar att infinna sig för utvisning, ska tas om hand genom att staden ger “civilsamhället” en massa pengar som de i sin tur lägger på deras uppehälle.

Det är väl känt att vissa högskoleutbildade, framför allt nyexade och de i yrken som har för många utbildade givet efterfrågan, inte jobbar med det de är utbildade för. Det är inget konstigt i sig, att man får börja någon annanstans.

Men det är bara utrikes födda sådana som har Centerns omsorg, för de ska prioriteras. Så att just de som inte är födda i Sverige ska få jobb de har utbildat sig för. 

Varför då? Det är knappast ett större problem att någon utrikes född jobbar med annat än att en infödd svensk person gör det.

Återigen uppvisar Centern att de inte har någon egentlig koll på företagare, när de föreslår att kommunen ska starta en egen inkubatorsverksamhet. Först och främst är jag generellt skeptisk till saker som haussas av politiker och inkubatorer är just en sådan, delningsekonomi en annan. Var finns utvärderingar och stöd i forskning om de fungerar? Och vilka sorter som fungerar?

Att inkubatorer som ligger mitt emellan universitet och marknaden fungerar finns belagt. Många forskare är usla på att omsätta sina uppfinningar i fungerande företag och där kommer en inkubator in som en matchning och mötesplats mellan dem och duktiga ekonomer av olika slag, och andra specialister.

Men vi behöver knappast en kommunalt ägd inkubator för att “utveckla gatulivsentreprenörer”. 

Upphandlingen igen, denna universallösning i bygget av drömsamhället i den sociala ingenjörens universum.

Alltså ska byggföretag som vill bygga några av de 160 000 nya bostäderna tvingas anställa arbetslösa för att få kontrakten.

Det hedrar ändå C att de hyser tilltro till att LO skulle frivilligt hjälpa till att integrera folk. När det enda de bryr sig om är LO och LO:s makt över svensk politik. De är ett särintresse och det som inte gynnar de som redan är med i LO skulle de inte ens kasta en flaska vatten på om det brann.

Återigen vill Centern gynna utlandsfödda, för även stadens samtliga tjänster ska prioriteras just till nyanlända framför folk som inte är det men behöver jobb.

Att centerpartister fixerat vid “ensamkommande” är känt, som en hävstång och varumärke till den medmänsklighet de säger sig ha men insinuerar att alla som inte tycker som de inte har. Ensamkommande betyder vuxna afghaner, för man är vuxen när man fyllt 18 år i Sverige. Då upphör försörjningsansvaret för föräldrar men även för fosterföräldrar och HVB om personen är i det offentligas vård. Vid 18 får man klara sig själva. Att infödda 18-åringar som bor i fosterfamiljen blir utslängda om de inte bor hos några som älskar dem verkar inte C vara antingen medveten om eller inte bry sig om.

Så vuxna afghaner ska via politiken prioriteras att få stanna där de vill och “civilsamhället”, dvs bidragsförsörjda föreningar, ska få de skattepengar som krävs för att möjliggöra detta. 

Några av de 160 000 nya bostäderna tänker sig C ska ligga ovanpå vattnet, i en flytande stadsdel. Det låter ju coolt men hur ska detta exakt gå till? Ska de bo på husbåtar, ska vi påla eller hur ska det gå till? Konstgjorda öar som i Dubai?

Andra krav C tänker att man ställer på de som vill bygga några av de 160 000 bostäderna är att kräva att byggbolagen tvingas betala pengar för parker.

Och man ska även ställa krav på att byggbolagen bygger saker som cykelrum, attraktiva avfallsutrymmen (?) etc.

Förutom vanliga bostäder tänker sig C att vi måste ha ännu fler tillfälliga asylbostäder i Stockholms stad. Hur detta ska gå till i en stad som redan är otroligt tät och ska rymma 160 000 fler bostäder är mycket oklart. Bristen på mark är påtaglig redan idag. Men dessa asylbostäder ska förutom att ligga i innerstaden, i södra närförorterna, Bromma eller någon annanstans inom stadens gränser, helst ha nära till service av olika slag.

När vi har en halv miljon i kö till en bostad här.

Men det är verkligen i avsnitten om bilar och trafik man ser ett nytt Miljöparti växa fram. För de hatar bilar.

Alla byggbolag ska få fördelar om de inte bygger bilparkering utan cykelparkeringar.

Vi ska egna lokala trafikpoliser anställda.

Alla skolor ska helst vara helt bilfria.

De rödgröna har tydligen gjort något bra – de la ner Per Anckersjös projekt Testplats Cykel. Som handlar om att stänga ner körfält, bredda gångvägar och cykelbanor etc. Bra idé att bredda just Karlbergsvägens trottoarer förresten, de måste vara de bredaste i staden redan. Jag vet, jag bor där.

De påstår också, som de cykelkramare de är, att det inte idag är praktiskt möjligt för cyklister att följa trafikreglerna. Det går inte att tolka texten på annat sätt.

Alla gator som är enkelriktade ska tillåta cyklar.

Alla cykelbanor ska prioriteras snöröjning på. Lite grann exakt det som hänt varje vinter Miljöpartiet styrt faktiskt. Att vi som går på trottoarer har fått pulsa i veckor medan lycramännen cyklat på renskrapade cykelbanor.

Priorotering mer på cykel (ännu mer än MP alltså). När man inte trodde mindre fokus på bil var möjligt ska Centern alltså gå ännu längre än Miljöpartiet. Trevligt.

Alla gator, inkl Sveavägen och andra genomfartsleder, ska ha 30 km/h. Även om det inte ligger dagis och skolor där.

Ett körfält ska tas bort vid Gamla stan för att göra det ännu mer omöjligt att köra bil där.

Stänga av gator för att “omvandla till mötesplatser och torg”. Som Daniel Helldéns öde gula parkbänkar som är utslängda lite här och var just nu. Men hey, mer sånt. Ös på med gula tomma bänkar för att kunna stänga av gator för bilar.

De tycker också att Stockholm saknar caféer och barer, för de vill använda båtklubbarnas mark till det sommartid. Varför då? Det råder liksom ingen brist på just sådant i Stockholm kan jag tycka.

De vill lägga ner Bromma flygplats.

Reservera ännu fler gatuparkeringar för elbilar. Införa miljözoner. Prioritera elbilar så att de får lägre trängselskatter och alla andra högre.

Stockholm stad ska byta ut fungerande bilar mot elbilar.

Minska antalet körfält, sänka hastigheter och göra “mer plats för gående och cyklar”. Det vill säga, försvåra för bilen.

“Låta bilismen stryka på foten”

Men nej då, de hatar inte bilar alls.

“Utmana bilnormen”

Ta bort parkeringsplatser och göra om till cykelbanor.

Alla bilar i hela staden ska ha elektriska motorvärmare om 2 år.

Införa dubbdäcksavgifter.

Polisen ska kontrollera dubbdäck, istället för att lösa brott.

De vill införa en idrottspeng för alla under 18 år.

Som man ska kunna använda som entré till idrottsevenemang. Vi ska alltså betala för att folk ska se MMA-fighter och fotbollsmatcher.

Kulturskolepeng.

Och en kulturpeng, också för alla under 18 år. Som de kan använda till vad som helst verkar det som.

Ingenstans ser jag en uträkning om kostnad för alla dessa pengar de tänkt att ge till alla stadens barn och ungdomar.

Ett annat förslag man skulle kunna hitta i Gustav Fridolins debattartiklar är att alla skolor i hela staden ska tvingas prioritera att ta emot en kvot nyanlända.

Var våra barn ska få plats, vi som bor i närheten av skolorna och ska få plats enligt närhetsprincipen är oklart. I innerstaden till exempel är det redan stor skolbrist och skolorna kämpar med att hitta plats till alla barn som bor i området.

Ni ser ju själva.

Ni kan inte rösta på Centern om  ni vill ha borgerlig politik. Eller liberal politik heller. För det finns mycket lite av båda detta i Centerpartiet i Stockholms budgetförslag.

……………………..

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

Backa bokprojektet “Pampens historia

Feministmyter

Jaha. Då är det den 8 mars igen. Och varje 8 mars får man i radio, TV och tidningar läsa en massa ogrundade påståenden som inte ifrågasätts för att det är kvinnor som säger dem, om feminism.

Men jag blir tokig på att debatten är så infantil. 

Ta det här med kvinnor i bolagsstyrelser till exempel, denna feminismens heliga graal som förenar folk som går på Timbro-seminarier med den allra rödaste medlem i Feministiskt Initiativ. Det är den enda fråga där välutbildade medelklasskvinnor med hög inkomst är socialistens största fokus att hon ska få mer makt och tjäna ännu mer pengar. Är inte det underligt? Men själva kritiken är varje år att det är få kvinnor i bolagsstyrelser, för att målet (som man sällan säger) är att hälften ska vara kvinnor.

Däremot svarar man aldrig på frågan varför. Det är på något sätt sjävklart. Varför ska varenda bolag på börsen och helst i hela Sverige ha 50 % kvinnor?

Vi hade oftare fått svar på frågan OM DEN ÖVERHUVUD TAGET STÄLLTS. Men ingen journalist i Sverige är intresserad av det. Visa mig en. 

Det är sant att kvinnor idag är i majoritet på karriärsutbildningarna civilekonom och jurist. Inte på civilingenjör, där dominerar fortfarande männen. Men spelfältet är trots detta jämt. Lika många kvinnor idag skaffar sig den utbildning som krävs. För det krävs alltid kunskap för saker och dessa tre utbildningar dominerar för att göra den karriär man pratar om vad gäller börsbolag.

Men så här har det alltså inte alltid sett ut. Och för att kunna sitta i en styrelse krävs många års arbetslivserfarenhet och erfarenhet av en rad olika positioner, inklusive sitta i en koncernledning. Tomas Klingström skrev en utmärkt rapport 2014 som visade att när man tar hänsyn till examensår så är snarare kvinnor överrepresenterade i bolagsstyrelser men att detta snabbt kommer ändra sig när de stora kullarna kvinnliga civilekonomer och jurister har jobbat tillräckligt många år för att kvalificera sig.

Ett annat infantilt påstående är att kvinnor skapar lönsamhet för “det har man sett”.

Har du någon källa på det, frågade inte en journalist någonsin. För det finns någon enstaka, varav en är citerad i Timbro-rapporten, och den har bevisligen inte backning för slutsatserna. Det kan man läsa i Appendix nämligen. Och den tar inte hänsyn till korrelation och kausalitet.

Det kan låta som en petitess men icke. För utan hänsyn till detta blir just slutsatserna hyfsat värdelösa. De bolag som enligt den dåliga rapporten visade sig ha högre lönsamhet där det var fler kvinnor – kan detta bero på något annat än att andelen anställda/bröst var i genomsnitt högre kanske? Som fler högutbildade personer? En bransch där lönsamheten från början redan är högre? Är några av frågorna som saknas.

När jag hör det där påståendet, som jag gjorde på P1 i morse (för det gör man varje 8 mars), vill jag bara skrika:

Är ni dumma i huvudet?

Tror ni på allvar att stora företag, där ytterst få beslut inte HELT baseras just på ekonomi medvetet skulle låta bli att anställa kvinnor om de automatiskt höjde lönsamheten?

Vilka bolag skulle medvetet låta bli att göra precis allt för att höja lönsamheten och medvetet strunta i kvinnor för att…..det är kul? Fundera på det och återkom.

Och så den befängda insinuationen att kvinnor är ett särskilt slags folk och helt utbytbara med varandra. För att lönsamheten ökar med kvinnor säger just detta. Sätt en kvinna, vilken kvinna som helst i bolagsledningen och vips! Pengarna strömmar in.

En gång i tiden fanns det en verklig kvinnokamp.

För att kvinnor bara på grund av sitt kön lagmässigt uteslöts från saker. Vi fick inte rösta till exempel. Kulturellt fanns ännu fler regler som bara på grund av vårt kön hindrade oss från att uppfylla våra drömmar.

Men så är det inte längre. Vi har exakt samma juridiska och kulturella möjligheter som män i Sverige att göra exakt det vi vill och leva som vi vill.

Istället har pendeln svängt. En kvinna får idag leva exakt hur hon vill, kalla sig kvinna eller hen eller något annat, leva med den hon vill, skaffa barn eller inte, ha vilket yrke som helst, klä sig som hon vill. Allt är möjligt.

OM hon inte väljer traditionella saker.

Då är det ajabaja av genuspastorerna och slagordsfeministerna.

En kvinna får absolut inte välja att göra traditionella kvinnosaker i hemmet eller välja att inte göra karriär för att hon vill vara med barnen. Eller vara hemma extra länge med bebisarna. Eller amma extra länge. Eller säga att hon älskar att vara mamma. Eller älskar kärnfamiljen och inte vill skilja sig och inte tycker att barn ska vara så mycket de bara kan på dagis i statens omsorg.

Den tvångströja av hur en kvinna ska vara som vi lyckades skaka av oss genom framgångsrik kvinnokamp är tillbaka.

Alla de feminister som krävt att vårt kön, att vi har bröst, inte ska vara en faktor alls. Krävt att alla ska betraktas som bara människor vad gäller rättigheter. De vänder sig i sina gravar nu. När de feminister som säger att kvinnor ska få ditt och datt just för att vi är kvinnor och besitter något särskilt unikt därefter, gyttjebrottas med en grupp som säger att man får välja sitt kön och därför ska före detta män och vem som helst få inkluderas i denna särskilda grupp människor som kvinnor är, och få fördelarna man kräver.

Dessutom har kvinnokamp omvandlats till hetsjakt på män.

Som pojkmamma är jag djupt oroad över hur genuslallandet sprider sig som ett virus i akademin, myndigheter och inte minst i förskolor och skolor. Obehagliga teorier om makt och att kön inte har något alls med biologi att göra, när kön har nästan allt med just biologi att göra.

Förklara för mig hur en person kan vara född i fel kropp, som litet barn känna att man inte är i rätt kön, om inte kön är i första sak biologiskt?

Nej, just det.

Att säga att kön inte är biologiskt utan enbart en social konstruktion är lika relevant som den kristna “creational evolution” som påstår att Darwin hittade på det där om aporna och att det finns ett “alternativ” till den vetenskapen, nämligen att Gud skapade människan och jorden.

Kvinnokamp har blivit en anti-mans-jakt, där pojkar och män på så många ställen ska nedprioriteras, ge plats till kvinnor, kollektivt skuldbeläggas. Alla män….fill in blank är mer vanligt än ovanligt som argument i dagens feminism. Allt som män traditionellt gjort är dåligt, allt är deras fel och alla män in progress, alla oskuldsfulla söta små 7-åringar som mina pojkar, förväntas att gå åt sidan för att kvinnor historiskt har missgynnas.

När blev det okej att kollektivt skuldbelägga någon alls undrar jag. När slutade vi tycka att det är en rätt vedervärdig syn på något?

Det finns verkligen mycket att göra, där är jag och dagens statsfeminism eniga.

Men jag ser mitt jobb som att kämpa emot alla myter, dumheter, dålig journalistik och hetsjakt på män. Och att återupprätta det som feminismens handlade om från allra första början – att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att till fullo leva sina liv exakt som de vill, på samma villkor, med samma rättigheter och skyldigheter i samhället.

…………………….

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

Backa bokprojektet “Pampens historia

Det handlar om makt

Än en gång försöker Löfven dribbla bort mediekåren, och lyckas rätt bra, från politiken till det politiska spelet och SD. Det är det enda som imponerar – att media springer som valpar efter bollar när någon kastar ut SD i gräset.

Det handlar inte om SD.

Just denna mediekris handlar BARA om den totala inkompetens den socialdemokratiska regeringen har. En av sällan skådat slag. De har helt på egen hand skapat detta haveri.

Först genom att utse kompisar till styrelsen till Transportstyrelsen, som är de som ska kontrollera ledningens jobb. Sedan genom att anställa en ny GD som helt uppenbart var så inkompetent att hon utan problem bröt tre lagar, som hon sedan blev dömd för, med motiveringen att hon trodde man fick det. Vidare genom att låta projektet fortgå trots att Säpo sa nej. Och till sist genom att ha vetat om hela hotet mot rikets säkerhet utan att informera vare sig riksdagen eller väljarna.