Bloggen har ett borgerligt perspektiv och drivs av Rebecca Weidmo Uvell. Jag är inte journalist utan opinionsbildare. 

Det är en av landets största opinionsbloggar och har i genomsnitt 70 000 – 100 000 unika besökare varje månad.

Detta är en privat blogg, inte en tidning. Det finns ingen replikrätt. Allt material är gratis.

Varför är inte Svante Thunberg ärlig?

Äntligen har media vaknat och börjar betrakta miljörörelsen och “the dark green-movements” nya poster girls som journalister borde – objektivt. Då ingår att granska vad även hon säger och gör. Inte att agera som hennes PR-byrå som landets samlade mediekår gjort hittills.

I februari meddelade Greta Thunberg att hon hoppar av som adjungerad till styrelsen i Ingemar Rentzhogs bolag We don’t have time.

Hon hoppar alltså av ett styrelseuppdrag hon tagit på sig, för att hon inte har tid.

Men idag publicerade SvD en granskning om precis det jag och Andreas Henriksson skrivit om redan i december. Han inledde, jag grävde vidare och detta publicerades på min blogg den 11 december.

Att Greta Thunberg använts av Rentzhog som PR i prospektet för att få in pengar till aktiebolaget.

I prospektet kan man tydligt se hur Greta Thunberg är deras största framgång, något både jag och Henriksson uppmärksammade i december redan.


Rentzhog själv verkade dock besvärad av granskningen som Henriksson inledde och jag fortsatte för den 14 december skrev han ett pressmeddelande där han förnekade att bolaget låg bakom Greta Thunbergs framgångar.

Tvärtom vad som de facto står i hans prospekt.

I kommentaren till SvD-artikeln idag sa hennes pappa Svante Thunberg att Greta inte haft någon aning om att hon engagerat sig i aktiebolaget We don’t have time eller satt i styrelsen.

Problemet här är att Thunberg inte är ärlig.

Såväl hans fru som Gretas mamma Malena Ernman som hon själv har själva förklarat att Greta Thunberg engagerat sig i We don’t have time. Vilket är ett kommersiellt aktiebolag. Hon har själv, frivilligt, suttit i styrelsen och fanns därför med i prospektet den 26 november 2019.


Och enligt pressmeddelandet från den 5 februari 2019 så hoppade Greta Thunberg av styrelsen på grund av tidsbrist, inte på grund av att hon ansåg sig utnyttjad av bolaget utan sin vetskap.

Såväl Ernman som Greta Thunberg har på Facebook i långa inlägg medgivit att skolstrejken inte var hennes idé, att de fått ideell hjälp och att hon är engagerad i We don’t have time.

Inläggen som skrevs som kritiserade Rebtzhogs upplägg blev mycket spridda och är givetvis grund i den kritik de båda vid olika tillfällen bemötte genom att skriva att Greta T inte fått betalt av en PR-byrå. De kommenterar uppgifterna om Rentzhog.

Varför ljuger Svante Thunberg undrar jag.

Jag har gjort en tidslinje om skolstrejken så att ni alla kan se hur det hänger ihop och vem som sagt vad och när.

Ser ni hur det hänger ihop?

Men på grund av total avsaknad av kritiska frågor och granskning av svensk media, som istället tyvärr samtliga betett sig som Greta Thunbergs egen PR-byrå, har det dröjt många månader innan olika delar i pusslet lagts. Tack vare fria debattörer och ny slags media.

Och tack vare att Sverige för vuxna = Tyskland, har en media värt namnet, som kan förhålla till saker de själva kanske privat kan sympatisera med men där journalisterna ändå kan se sitt journalistiska uppdrag – granska – så verkar media i Sverige vaknat.

För den 6 februari publicerade den stora tyska tidningen Der Spiegel en intervju med Andreas Henriksson.

Vi som hela tiden behandlat Greta Thunberg som den vuxen hon själv vill att man behandlar henne, med respekt men med det kritiska öga vi har till alla andra vuxna och företeelser i samhället, har ogrundat av hennes föräldrar men också av en massa makthavare beskyllts för hat.

Som statlig medias korrespondent Carina Bergfeldt jag hade en ordväxling om just detta härom dagen på Twitter. Hon slutade svara när frågorna blev jobbiga.



Det är ingen som påstått att Greta Thunberg fått betalt av Rentzhog.

Jag har i alla fall inte sett det. Men det stod redan i höstas utom tvivel att många, inte bara Ingmar Rentzhog, sett möjlighet att tjäna pengar på Greta Thunberg.

Jag har frågat henne idag om hon fortfarande kallar kritiken hat nu när Svenska Dagbladet gjort samma sorts granskning som vi i ny och fri media gjort. Vi får se om jag får svar denna gång. Det kan bli obekvämt att behöva medge att hon haft fel. Dålig stämning och så där.

Men trots att det nästan på dagen gått 6 månader sedan Greta Thunberg och hennes skolstrejkt har media först nu skrivit något kritiskt, efter att okritiskt ha hyllat henne sida upp och sida ner. All media. Jag har inte läst en enda kritisk fråga i en enda svensk tidning. Förrän nu.

Synd bara att de tar så lätt på sitt journalistiska uppdrag att de måste läsa intervjuer i tysk media för att till slut göra sitt jobb.

…………………….

Vill du stödja mig?

Backa mitt nya bokprojekt med Ann Heberlein. Release i juni 2019.

SSU ljuger om medlemssiffror

Att Socialdemokrater i allmänhet lever på gamla meriter är väl känt. Och att SSU har en tradition av att fuska eller överdriva sina medlemssiffror likaså.

Jag har fått ansökningarna från SSU till MUCF som är de som beviljar bidrag till ungdomsförbunden. De har enligt den 6 210 medlemmar i såväl upp till 26 som över 26 år (5102 + 1180).

Eftersom studentorganisationerna räknas dit och inte till SSU, annars räknas de dubbelt, är den verkliga summan 5 318 medlemmar.

De som räknas bort av MUCF för att de annars räknas dubbelt är grönmarkerat.

Men på deras hemsida idag står det att de “samlar över 10 000 medlemmar”.

På Wikipedia om SSU står det i första stycket att de har 17 800 medlemmar.

Den senaste verksamhetsberättelsen de lagt ut online (de skäms kanske för hur dåligt det blivit) är från 2014. I den kan man se ett fantastiskt diagram.

De hade “bara” 8 000 medlemmar 2011 och fram till valet ökade till nästan 13 000 personer.

Eftersom de nu bara har 5 300 personer sedan deras parti tog makten och bildade regering måste tappet varit 7 700 personer under en mandatperiod. Skrämmande.

I en artikel i Dagens Opinion från 2015 hade SSU rapporterat in 13 000 medlemmar då, men bara 4 548 under 26 år och det är de man får bidrag för. Detta bekräftar att de alltså tappat 7 682 medlemmar sedan Stefan Löfven blev statsminister.

Bra jobbat, SSU. Även om det är fint att ni fått något fler medlemmar som faktiskt ger något klirr i kassan.

Även om just SSU klarar sig utan bidraget. För de pengar de får från MUCF motsvarar bara 5 % av deras intäkter. De har nämligen ett eget lotteri. A-lotterierna ägs av partiet och SSU tillsammans och därifrån får de ett enormt bidrag varje år. Från pensionärer som skickats till Kronofogden.

Och hur är det med jämställdheten?

Som ni kan se själva brister den. Av de 14 som sitter i förbundsstyrelsen är bara 4 män, resten är kvinnor. Det är 29 %. Så resten – 71 % – är kvinnor. Det kallar inte jag jämställt faktiskt.

Är detta Socialdemokraternas syn på jämställdhet, att exkludera män?

Och bara en person i styrelsen är under 25 år. I ett ungdomsförbund. En av 14 personer, resten är närmre 30 år. Ska vi tolka det här som att SSU har ett stort problem med rekrytering? Det vore logiskt givet att bara 15 % av killar upp till 25 skulle rösta på S. Av kvinnorna är det något högre men inte ens 20 %.

Socialdemokraternas kärnväljare är en man på plus 65 år, gärna i Norrland.

Hur ser det då ut i mitt eget partis ungdomsförbund MUF, som också är SSU:s ärkemotståndare?

Det man rapporterat in till MUCF är 12 110 medlemmar. Varav 10 895 är under 26 år.

Kollar man på styrelsen ser det också helt annorlunda. MUF:s styrelse består inte av vuxna 30-åringar utan av riktiga ungdomar till hälften. I SSU är det en enda person.

Man har också en jämställd styrelse till skillnad från SSU.

2017 antog SSU en målsättning vid sitt 100-årsfirande att de ska bli 50 000 medlemmar 2027.

Bara en liten liten bit kvar med andra ord.

Jag önskar dem stort lycka till med det.

…………………….

Vill du stödja mig?

Backa mitt nya bokprojekt med Ann Heberlein. Release i juni 2019.

Det här är rasism

Idag blev det känt att en afghansk mamma, en analfabet som “flytt” från Iran under migrationskrisen (det är inte krig i Iran) och som har tre barn fick sänkt straff i tingsrätten för misshandel av sina barn.

Skäl?

Hon visste inte att det inte var tillåtet.

Det här gör mig så bedrövad på så många plan. För det första som mamma. Att få bevis på att i Sverige domstolar anser man att utlandsfödda barn är mindre värda än svenskfödda barn.

För det är vad hovrätten säger. Bara för att dessa barn har en utlandsfödd mamma så har de mindre skydd från att misshandlas. En svensk mamma hade inte fått sänkt straff med hänvisning att hon inte visste att det var olagligt.

I Sverige har alltså barn med utländsk bakgrund mindre skydd.

Ett land som är så malligt för att vi är bäst i världen på allt. Ett land som är ännu malligare för att vi precis gjort barnkonventionen till lag.

Dessa tre små flickor har i flera år misshandlats av mamman och hon åtalades för att de sprang till skogs för att skydda sig. Och det tycker vi i vårt rättssamhälle är mindre allvarligt än om de varit svenska.

Mitt mammahjärta gråter över det här.

Hur vi svart på vitt nu säger att dessa barn är mindre skyddsvärda, mindre fredade från våld, än mina svenskfödda barn. När alla barn har rätt att växa upp utan våld.

Ett barn blir ledset av att deras föräldrar skriker på dem. Jag kan inte ens föreställa mig skräcken och sorgen över att den man älskar allra mest, den som ska skydda en, slår. Inget barn ska behöva uppleva det.

För det andra är det rasism.

Till skillnad från allt annat som kallats rasism under åratal av politisk debatt är detta just det. Rasism.

Dels handlar det om de låga förväntningarnas rasism. För att hon är afghan förstår hon mindre. Alltså ska hon ursäktas. Detta genomsyrar tyvärr allt från utbildningsväsende till den sortens flyktingaktivism vi ser överallt – utlandsfödda är det synd om, det är inte lika kapabla människor som svenskar. Den förmenta snällheten, som grundar sig i en rasistisk människosyn att vi ska ställa lägre krav på alla som inte är svenskar.

Nu har vi återigen ett rättsfall (vi har tyvärr många) som befäster detta. Hon anses inte lika kapabel att ta ansvar för sina handlar bara för att hon inte är svensk.

Det är rasism.

Vad hände med allas lika värde här?

För lika värde har varken barnen eller kvinnan. Barnen har mindre värde än svenska barn. Det har domstolen bestämt. Och mamman med, eftersom hon bara för att hon inte kommer från Sverige, varken förstår lika bra som andra vuxna eller ska få samma krav på sig från samhället som andra vuxna.

Jag skäms.

Över denna ogenerade kulturrelativism som är skälet till varför vår integration är sopigast på planeten. Som skapat situationen av att 100 000 tonåringar lever i aktivt hedersförtryck i landets förorter. Där svenska tonåringar bara för att de lever med föräldrar födda utanför Sverige inte har samma rättigheter som etniskt svenska.

Som skapat alla balkongflickor som “råkar” ramla ner från balkonger, att tonårsflickor försvinner i tonåren för att aldrig mer komma tillbaka, bortgifta i föräldrarnas hemland, att flickor i Sverige könsstympas varje år antingen här eller utomlands. Att barn som gift sig utomlands och kommit hit fram till nyss betraktas som vuxna.

Som gör att vi gång på gång ursäktar oacceptabla beteenden i samhället från såväl vuxna som barn. Som gör att just skolorna i utanförskapsområden och no go -zoner är stökiga och dåliga medan inga andra andra skolor har omfattningen av de problemen. De lägre förväntningarnas rasism.

Det här är varför jag är engagerad i hedersfrågan. Det här är varför jag skriver om islamism.

I mitt Sverige är alla barn lika mycket värda. Inget barn ska ha mindre rätt att inte misshandlas genom sin barndom av sina föräldrar. Ingen vuxen ska ha mer rätt att våldföra sig på någon annan bara för att de har utländsk bakgrund.

De som dömt i tingsrätten hoppas jag går hem och sover dåligt om natten i vetskap att det de gjort den här veckan på jobbet är att säga till tre barn att deras helvete är mindre värt bara för att de inte är svenskar.

…………………….

Vill du stödja mig?

Backa mitt nya bokprojekt med Ann Heberlein. Release i juni 2019.

Kontantuppropet och säkerhetsbranschen

Björn Eriksson har varit rikspolischef, GD för tullen och landshövding. Han inledde sin bana som opolitisk tjänsteman på Finansdepartementet på 1970-talet men eftersom det var Socialdemokraterna som styrde mestadels av tiden fick han goda kontakter med Partiet och utsågs sedermera till Generaldirektör för Tullverket och sedan Rikspolischef 1988.

Men numera är han pensionär.

Däremot ligger han inte på latsidan för det utan numera driver han intensiv opinionsbildning för att kontanterna ska finnas kvar överallt.


Det låter väl bra, kanske ni tänker. Det finns många pensionärer som inte har internet, och sedan har vi problemet med att är du nyanländ har du svårt att få ett bankkonto.

Problemet är att det är företagare, som driver butiker och restauranger, som inte vill ha kontanter på grund av rånrisk och hanteringen.

Medan de som kräver statligt garanterade kontanter samtidigt då kräver att staten ska förbjuda företagare att ta bort kontanterna. För vad är poängen med bankomater om inga handlare sedan accepterar dem som betalmedel? Som mycket som låter bra finns det alltså massa negativt och dessutom ska notan i vanlig ordning skickas till enskilda företagare.

Men en blomsteraffär i Kramfors ska ju inte tvingas betala en massa extra på redan små marginaler för att Björn Eriksson och andra pensionärer kräver det.

Tyvärr är det precis Kontantupproret syftar till. En handlare som har en kassa på 10 000 kronor måste tjäna ihop 12 500 för att kunna betala kontanthanteringen. För att man måste ha kontanterna skyddade i butiken, sedan måste man anlita hämtning av kontanter, av väktare.

Tar man bara kort eller Swish slipper man det. Och betalar bara kortavgifterna till terminalföretaget.

Eriksson och Kontantupproret ordnade nyligen ett seminarium i riksdagen och han konstaterade sedan att de förväntar sig att “regeringen snabbt kommer med förslag”.

“De menar att kontanter inte ska tillåtas att avvecklas av privata aktörer utan att riksdag och regering har tagit ställning i frågan”

Centerpartiet, som gärna rusar in i saker de inte tänkt igenom, hoppade på direkt.

I Senioren hävdade Eriksson att samtliga partier som var där vill lagstifta.

Kontantupproret startade 2015 och han har varit flitig i media.

Han fick i tidningen Kollega frågan varför han startade organisationen och kom med klassisk vänsterretorik om “storbanker som fifflar” för att “jävlas med folk”.

Men det är fler engagerade i Kontantupproret.

Även sosseföreningen PRO och Sverige Konsumenter är med, som kanske verkar neutrala givet namnet men som också delvis är en del av arbetarrörelsen. Se bara på deras styrelse, där sosseorganisationerna LO, PRO, HGF

ABF är medlemmar, ihop med en massa lobbyorganisationer för djurskydd. Så en ohelig allians av lobbyister för sossefrågor och för miljö/djurfrågor styr i mångt och mycket där.

Varför Småföretagarnas Riksförbund är med är mycket oklart. Det är ju just små företag som drabbas av stora kostnader om det blir kontantkrav.

Men det som inte framkommer när Eriksson pratar om vikten av kontanter är att den bransch han själv är ordförande för i allra högsta grad tjänar på om det lagstiftas att alla butiker tvingas ta emot kontanter – säkerhetsbranschen.

För företag som tar kontanter måste som jag nämnt ha kontanthantering. Dessa hanteras just av den bransch Björn Eriksson företräder – Säkerhetsbranschen. Så de bolag som är medlemmar i Säkerhetsbranschen drar alltså vinstlotten vid en lag.

De stora förlorarna är handlarna.

För de tvingas betala från sin marginal till just säkerhetsbolagen för att transportera kontanterna.

Dessutom står de med en rånrisk, som försvinner med 80 % om de blir kontantfria.

Däremot har organisationen rätt i en sak och det är att bankerna driver på utvecklingen. Trots stora statliga garantier vid kris så vill bankerna skapa ännu större marginaler och kontanter kostar dem. De vill mycket hellre att alla betalar med kort. Alltså avvecklar de sin kontanthantering i rask takt, vilket också leder till att företagarna i landet drabbas.

Jag tycker dock att det borde vara tydligare att Björn Eriksson talar i egen sak när han vill tvinga landets små handlare att ta emot kontanter, att hans bransch är vinnarna på ett sådant krav.

Men istället för han fram argument som att det är synd om pensionärer, om säkerhetsrisk vid stora kriser och även IT-säkerhetsspåret, att kort “lämnar digitala avtryck”. Visserligen lämnar kortbetalningar fler spår än kontanter, det är därför till exempel kriminella föredrar kontanter men att därför hävda att det är större risk att använda vanliga betalkort än gå omkring med massa kontanter är inte rimligt.

Och för den enskilde är det mycket större utsatthet att rånas än att utsättas för ett digitalt kortbedrägeri.

För först blev han ordförande för Säkerhetsbranschen 2013.

Två hela år senare startade han enligt egen uppgift Kontantuppropet. Förutsättningen att gynna sin egen bransch är given.


En sak Eriksson har rätt i – de är inga lantisar. Tvärtom. De är professionella opinionsbildare och Erikssons dubbla stolar gör att han även lobbar för ökade intäkter till sin egen branschorganisations medlemmar.

Jag förstår att politiker är sugna på den stora väljargruppen pensionärer och gärna vill hjälpa dem. Men man glömmer att de allra flesta är som Björn Eriksson själv – uppkopplade. Det är en mindre grupp och de allra äldsta som inte är det. Och det är naturligt ett övergående problem.

Politiker ska inte skräddarsy lagar för att lösa problem en liten grupp i samhället har, och ett problem som är övergående.

Facebook i Sverige ökar mest bland personer över 65 år.

Istället måste lagstiftaren i detta fall som alla andra se till proportioner och konsekvens. Och låta bli att skicka notan till landets företag, som måste utefter sina egna förutsättningar få välja om man tar kontanter eller inte. För stora handlare är det inget problem men för små är marginalerna små.

Ställ för all del högre krav på banker, de verkar på en marknad som är samhällsviktig och har därför statens beskydd. Då kan också staten ställa krav för det skyddet.

Men låt bli att sedan skicka notan till företagen.

Vi behöver fler, inte färre företag i Sverige.

…………………….

Vill du stödja mig?

Backa mitt nya bokprojekt med Ann Heberlein. Release i juni 2019.

Miljöpartiet är auktoritärt

I valrörelsen hittade media och politiska tyckare ett nytt favoritbegrepp – Gal/Tan. Jag vet inte hur många väljare som uppfattade det eller ens brydde sig men åtminstone har alla som har något politiskt intresse inte kunnat undgå begreppet.

H och V står för Höger och Vänster. Medan GAL står för Green Alternative Liberal/Libertarian och TAN står för Traditionell Auktoritär Nationalistisk.

Som synes vill svenska statsvetare och journalister placera Miljöpartiet nästan högst av alla partiet mot GAL.

Problemet är att det är en falsk premiss. Det gäller garanterat andra gröna partiet men inte det svenska Miljöpartiet.

Miljöpartiets rötter är liberala. Men det var länge sedan. Det var när de var för personlig frihet att få leva som man vill så länge man inte stör någon och rätten att få välja förskola, skola och allt annat viktigt för en familj och människa.

I inlägget tänker jag bevisa att Miljöpartiet snarare borde ligga vid TAN. Visserligen kan man inte beskylla dem för nationalism men det är det mest auktoritära partiet i Sverige riksdag.

Och det är inget nytt. Påstått liberala Maria Wetterstrand ville 2008 förbjuda allt flyg söder om Sundsvall, samtidigt som hon själv flygpendlade mellan Stockholm och Helsingfors till maken som satt i riksdagen där.


Idag kom ett nytt utspel när Isabella Lövin, som representerar regeringen, yppar samma sak: förbjuda flyg söder om Sundsvall. I hela södra Sverige. Att människor måste få välja själva, att det drabbar alla mindre städer, att det orsakar enorma skador på ekonomi tar inte en person som Lövin hänsyn till.

Förbud och tvång, en stor stat som tar makten över folks liv och personliga frihet, det är auktoritärt.

Auktoriatarianism karaktäriseras av förväntningar på absolut åtlydnad av makten, ex myndigheter, och begränsning av individuella friheter.

Miljöpartiet har knappt en rad liberalism i sitt partiprogram. Istället domineras deras politik numera av fler och högre skatter, mer kollektivism, mer stat, förbud och tvång. Och avskaffande av frihet.

De krävde i valrörelsen förbud mot samtliga bilar oavsett årsmodell som inte drivs 100 % på el i hela Stockholms innerstad.

Det bor ca 340 000 personer i innerstaden. Och 900 000 i hela Stockholm stad.


Ett annat förslag i valrörelsen var att förbjuda take away-kartonger och sugrör. Förbjuda alla skolor att göra någon form av reklam var också ett krav i samma valrörelse. MP i Varberg gick till val på att förbjuda folk att släppa en enda ballong i luften.

2011 tog kongressen beslutet att driva frågan om förbud mot vinster i välfärden och sedan dess har Miljöpartiet aktivt drivit politik att avveckla friheten i välfärden att få välja vem som ska hand om dig som sjuk eller gammal eller vad barnen ska gå i skola. Hela mandatperioden har de ihop med S krävt lagstadgat förbud mot att göra mer än 7 % + statslåneräntan gånger operativt kapital i vinst. I princip ett totalt vinstförbud, ett 0 kr-krav vilket skulle avveckla valfriheten helt.

2017 krävde Fridolin ett förbud mot matsvinn. De ville 2012 förbjuda alla transporter av lastbil till huvudstaden.

Men det är inte bara transporter och saker de vill förbjuda utan även åsikter. 2014 tyckte Åsa Romson att man skulle förbjuda anonyma bloggar. 2018 var de pådrivande i ändringen av mediegrundlagarna som hade kriminaliserat min verksamhet och riskerat mig 6 års fängelse för att bevaka exempelvis svenskt bistånd.

Den stoppades i elfte timmen, tack vare kraftig bevakning av frågan från oss i fri ny media. I traditionell media skrev man bara om det någon månad innan röstningen skulle ske. Och då yppades inte de största intrången utan de ville påskina att det bara handlade om att förbjuda Lexbase.


Nu när Centern och Folkpartiet övergivit Alliansen kommer S och MP garanterat att damma av propositionen som föll i våras under mandatperioden och bearbeta dem att rösta ja denna gång. Tack och lov måste vi ha ett val emellan de två omröstningarna men skulle proppen gå igenom är det slut på den yttrandefrihet vi har idag.

Miljöpartiet har länge drivit på för införandet av olika nya skatter. Bland annat sockerskatt, som S plötsligt 2017 öppnade för att gå med på.

Det är inte bara socker de avskyr, även kött.

Det finns massa antagna motioner på varje kongress de haft om att minska och få bort kött och runt om i landet har olika lokala företrädare krävt saker som köttfri måndag, som i Stockholm och i Hallsberg, eller att det är vego som är norm för att kommunalt anställda i Söderhamn och anställda skulle bli tvungna att i förväg anmäla om man ville ha kött.

I Stockholm krävde de tvång att alla skolor och förskolor skulle ha en köttfri dag varje vecka året om.

Lev som du vill men bara om du lever som vi vill.

Det är för övrigt djupt ironiskt att partiet som i princip hela sin existens haft att förbjuda ränta i sitt partiprogram har haft finansmarknadsministerposten sedan 2014.



Inget problem är för litet för att lösas med tvång, skatt och lagstiftning för auktoritära partiet.

Nyss krävde Miljöpartiets kommunalråd i Malmö Nils Karlsson att förskola ska göras lagstadgad obligatorisk från 2 års ålder.

Föräldrar ska fråntas valfriheten att vara hemma med sina små bebisar för att Miljöpartiet vill börja med indoktrinering av genus och klimat så att de får “rätt värderingar”. Syftet är dock gott – motverka hedersförtryck – men helvetet är kantat av goda intentioner.

Syftet spelar faktiskt ingen roll.

Det är inte liberalt att tvinga små bebisar från sina föräldrar för att man vill utöva statlig indoktrinering av “rätt värdegrund”.

2006 lanserade man en bredbandsskatt som skulle tvångsbeskatta internet och intäkterna “skulle fördelas” mellan de kulturarbetare vars verk laddades ner i något slags solidariskt system. 2015 kom samma idé upp igen. De kan inte släpp idén om att beskatta internet på olika slag, för att det är fritt.

I valet 2014 kritiserades MP för att inte satsa på kulturen, sedan fick de Kulturdepartementet och satte därför snabbt igång med att skaffa sig ett program. De landade i mer styrning. Mer kontroll. Som att kulturen skulle drabbas av “sanktioner” dvs straff om de inte hade den sortens mångfald i såväl stab som i repertoar som MP själva identifierade.

2010 uttryckte MP att presstödssystemet måste förändras genom att styra innehållet på olika sätt.

När presstödsutredningen Bah Kuhnke kom innehöll den mycket riktigt den sortens förslag. Att fluffiga ord som demokrati och värdegrund skulle styra beslut om presstöd. När kritiken kom tog de avstånd.

Men politisk styrning av museérna passade de på. Ola Wong på SvD drev förtjänstfullt opinionsbildningen mot detta så att det inte kunde flyga under radarn.

Avskaffa valfriheten i välfärden, förbjuda vinst och aktiebolag i välfärden, förbjuda reklam för skolor, begränsa yttrandefrihet på nätet, styra kulturen med politiska mål, styra presstödet, förbjuda bilar, förbjuda flyg, tvinga barn, äldre och anställda i offentlig verksamhet att äta vegetariskt, köttskatt, sockerskatt, förbjuda sugrör .

Ett axplock av påstått liberala Miljöpartiets partiprogram.

När ska den här charaden sluta?

SD är visserligen nationalister men vad gäller det auktoritära är det faktiskt inte i närheten av Miljöpartiet. Det här är varför jag är Moderat. För att det partiet inte är i närheten av de åsikterna.

Så här borde bilden se ut givet vilken politik Miljöpartiet de facto driver.

…………………….

Vill du stödja mig?

Backa mitt nya bokprojekt med Ann Heberlein. Release i juni 2019.

Hur mår yttrandefriheten?

Det tänker forskaren och författaren Ann Heberlein och jag undersöka i vårt första gemensamma bokprojekt “Tyst! Om hotet mot yttrandefriheten”.

Den pågående kampanjen från traditionell media att få sociala medier att begränsa yttrandefriheten online, digitala aktivister som massanmäler folk, repressiv lagstiftning utomlands och förslag i Sverige som exempelvis ändringen av mediegrundlagarna som stoppades i våras, den akademiska friheten. Allt är hot mot yttrandefriheten.

Den mänskliga rättigheten och demokratins fundament yttrandefriheten är på olika sätt hotad idag.

Vi har också tänkt att intervjua såväl oberoende experter inom ämnen som juridik och media som fria aktörer, bland andra Jens Ganman, Henrik Jönsson, Chang Frick och Einar Askedal. Vi vill ha med röster och perspektiv från höger till vänster.

Men vi behöver er hjälp.

Vi har 10 dagar kvar på vår crowdfunding-kampanj och ännu är vi inte i mål.

Vill du gå på releasen i Stockholm har hälften av biljetterna redan sålts så passa på att backa projektet och säkra en biljett då Ann och jag samtalar på scenen om bokens innehåll, signerar böcker och minglar.

Du kommer till kampanjen här.

Får vi inte in hela beloppet på 300 000 innan kampanjen är slut avbokar Kickstarter projektet och återbetalar alla enligt deras regler.