Bloggen har ett borgerligt perspektiv och drivs av Rebecca Weidmo Uvell. Jag är inte journalist utan opinionsbildare. 

Det är en av landets största opinionsbloggar och har i genomsnitt 70 000 – 100 000 unika besökare varje månad.

Detta är en privat blogg, inte en tidning. Det finns ingen replikrätt. Allt material är gratis.

Aktivist spinn-doctor

På torsdag delar PR-branschen ut sina årliga priser på galan SPINN. De bästa kampanjerna och byråerna inom PR-branschen får pris under galan. 

Så lagom till det tänkte jag det kunde vara kul att titta lite på hur socialisterna arbetar anno 2015. Aktivisterna. De som tycker våld är en okej metod att få fram sitt budskap på och får abstinens om de inte fått gå på en demonstration på en månad.

De som nu blivit för gamla för att själva orka kasta sten på folk men som istället använder sociala medier och andra redskap för att organisera andra. 

Socialistiska aktivister som fungerar som PR-byråer och är minst lika skickliga på att få medialt genomslag. Vem skulle jag vilja ge ett SPINN-pris 2015?

Jag öppnade tidningen idag, DN.

Och se där, vem dyker inte upp på bild om inte Mathias Wåg? Bredvid boende i Årsta så att man ska tro att han är boende i Årsta, vilket han inte är. 

För av alla dessa är nog Wåg den största organisatören. Socialisternas egen spinn-doctor. 

Av copyrightskäl kan jag inte visa bilden i DN, den har DN rättigheter till men klicka på länken så kommer ni till DN och kan se bilden på aktivisterna och den boende. 

I DN-artikeln påstås Sundman vara hyresgäst. Mathias Wågs deltagande på fotografiet i artikeln får läsaren att tro att även han är hyresgäst. 

Tidningen ETC är mer ärliga här och berättar att Sundman kommer från nätverket Allt åt alla. Därifrån kommer även Wåg. 

Man undrar ju om Anders Sundman har någon koppling till Loan Sundman, en av Wågs polare i Researchgruppen.

Vad gör Wåg där, undrar ni kanske? Om han nu inte bor i Årsta. 

Han arrangerar protesten. Faktum är att han arrangerar väldigt många av sådana här till synes folkliga protester men i själva verket ligger en av de föreningarna han är med i och har grundat bakom och letar sedan upp boende som kan delta.

Det DN-artikeln illustrerar är ett mycket smart PR-upplägg:

– en iscensatt gräsrotsdemonstration som egentligen är organiserad av en skicklig lobbygrupp.

Som använder sig av boende och sedan journalister som nyttiga idioter för sin sak. 

Ungefär så här ser det ut när de iscensätter en sådan här “folklig protest”:
 

Professionella aktivister och PR-strateger organiserar alltså olika “boendeuppror”, ser till att pressen kommer dit och försöker maximera PR-effekten, inte sällan i samarbete med Hyresgästföreningen som också brukar citeras i samband med dessa demonstrationer.

Som i DN-artikeln idag, ett typexempel på hur de jobbar. Det finns många fler. 

Så hatten av till PR-proffsen i aktiviströrelsen Allt åt Alla.

Det finns till och med ett ord för detta: Astroturfing.

Astroturf är ett märke på konstgräs. Astroturfing innebär just att en lobby-organisation i hemlighet lajvar gräsrötter i syfte att bilda opinion för något. Precis som alltså Allt åt alla och alla deras vänner gör. I själva verket är de hitte-på-gräsrötter. 

Och de gör det med förträfflighet. 

Så bra att jag tycker att de borde få ett eget SPINN-pris. 

Mathias Wåg vet hur kul det är att få priser, han fick ta del av Guldspaden som Researchgruppen fick 2014. Den organsiationen har han helt otippat också varit med och grundat. De flesta av aktivistnätverken som finns eller har funnits har Wåg grundat nämligen. 

För Wåg är ingen duvunge. Och har lång erfarenhet av socialistisk aktivism. Han inledde den banan redan i grundskolan då han gick gick med i Fältbiologerna som 12-åring 1982. 

 

Det var på 90-talet som Wåg blev ännu mer aktivistisk och regelrätta sabotage började användas. Han var engagerad i Ekologisten och var sedan en av medarrangörerna till SEA – Socialekologisk aktion. Wåg tog redan då rollen som spindel i nätet samt utvecklade sina kunskaper inom media och PR, till exempel skickade SEA alltid pressmeddelande när de gjort sönder något vägbygge.  
 

1993 var Wåg med och grundade Antifascistisk Action. Även kallad AFA av media, av dem själva kallas nätverket Antifa.  

AFA låg bakom kravallerna i Göteborg. Våld är en av deras arbetsmetoder, och att skrämma upp politiska motståndare. De brukar hävda att det “bara” handlar om nazister men de har misshandlat och trakasserat även vanliga politiker, framför allt borgerliga. 
 

Men aktiviströrelsen fick ett stort bakslag just efter Göteborgskravallerna 2001 och har väl inte hämtat sig sedan dess. 

Även Wåg, som såg nya sätt att påverka samhället när han tröttnat på att kasta sten. Det var då han började bygga upp nya organisationer, varumärken och strategiskt utveckla metoden jag visat ovan för att få så mycket press som möjligt. Ett fullfjädrat PR-koncept. 

Till exempel var han med och bildade föreningen Allt åt Alla. Föreningen bildades 2009. 
 

På Allt åt allas hemsida kan man läsa om hur de jobbar, bland annat lär de ut exakt de som AFA sysslar med. 

De kallar sitt arbete “stadsdelskamp”. 
 

Linje 19 är en förening som tagit sitt namn just efter T-banelinjen 19 som går mot Hagsätra.

Linje 18 inspirerades av Linje 19:s framgångar och startade en systerförening, som fokuserar på stadsdelarna efter linje 18 och har bland annat ordnat demonstrationer i Hökarängen. 

2013 bildades ett liknande nätverk i Alby – Alby är inte till salu

Motkraft är en sajt som samlar information om events, demonstrationer etc. Som en online-baserad anslagstavla för alla aktivistnätverken och föreningarna. 

Högdalens vänner bildades 2015 när en skola på 9000 kvadratmeter i Högdalen såldes. Då valde ett gäng personer att ockupera skolan i Högdalen (de döpte skolan till Folkets hus).  

Rätt att bo är en opinionssajt för hyresrätten. Gissningsvis finansieras den av Hyresgästföreningen men likt alla dessa föreningar finns inte ett ord om vem som betalar. 

Osynliga partiet bildades, och lades ner 2006. De försökte med olika antidemokratiska betoder att sabotera för olika borgerliga partier och aktivisterna som drev det kom från syndikalisterna. Motkraft var här en del av den rörelsen. Gissningsvis var Wåg även engagerad här men rena bevis har jag inte hittat. 
 

Tidningen Brand är en gammal anarkist-tidning (grundad 1898) som Wåg var chefredaktör för 2010 då den återuppstod efter att ha varit nerlagd. 

Exakt vad Gustav Fridolin gjorde där kan man dock undra. Rolig rubrik också, nu när Fridolin är grundskoleminister själv. 

I första numret när de återuppstod skrev Wåg ihop med Ekis Ekman artikeln “Först tar vi ett hus, sedan hela staden“. 
 

En annan aktör i nätverket är Skarpnäcks folkhögskola som i våras arrangerade seminarium med ABF och Allt åt alla om just stadsdelsaktivism. Eller seminarium, ett stormöte. 
 

Här finns också ett annat nätverk knutet – SIVAV, vilket betyder Söderorts institut för andra visioner. 

Wåg föreläser ofta för de olika föreningarna jag radat upp. På så sätt får man alla föreningar att jobba på samma sätt, ha samma bakgrundsinformation etc. Förmodligen erfarenheter Wåg har från tiden med AFA. 
 

DN-artikeln idag är långt ifrån Wågs största eller enda PR-framgång. 

2012 arrangerade han och gänget i Allt åt Alla överklassafari
 

Martin Fredriksson är med i Researchgruppen och den som betraktas som mest kunnig IT-mässigt.

PR-tricket fick jättemycket spinn.

DN, Aftonbladet, Expressen – en rad nationella och lokala tidningar bevakade arrangemanget. 

 

Så nästa gång ni ser en artikel om olika “boendeprotester” i Stockholm, leta då efter Mathias Wåg i bilden. Eller läs mellan raderna vilka det är som ligger bakom dessa påstådda gräsrots-event. 

När missnöjda vanliga hyresgäster i olika stadsdelar ser ledsna ut i någon tidning, tänk “astroturfing”. 

Det är inte de boende.

Det är aktivisterna och deras spinn-doctor som ligger bakom. 

I brist på ett SPINN-pris tänkte jag därför avsluta med att ge Wåg en virtuell pokal för sitt profesionella och gedigna PR-arbete genom åren. Smart jobbat. 

Här får du 2015 års…….. ASTROTURFING-PRIS!

Grattis!

 

Dags för en ursäkt?

Vi har sett något historiskt. 

Aldrig någonsin har ledande politiker ändrat sin retorik, och sedan politik, som så snabbt som nu. Från att för några månader sedan svartmåla alla som ville diskutera migration som SD och rasister har nu sittande regering tagit på sig regnställen och låtsas som det regnar. 

De som längst debatterat denna fråga har redan observerat detta och tycker med rätta att vissa nu borde erkänna att de haft fel. Pudla. Be om ursäkt. Erkänna att de gjort en 180. 

Jag tänkte illustrera exakt hur debattläget fram till för 5 minuter sedan varit så får ni själva se hur absurt det är. 

2012 sa den då nyvalde Stefan Löfven att det var “ett otäckt uttalande av Reinfeldt“. 
 

Vad var det då Reinfeldt sagt?

Det fullständigt otäcka att invandrare är överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken. 
 

Den 25 april 2014 blev undertecknad beskylld av Expressen kulturs Anna Hellgren att normalisera SD.

Mitt brott? Jag “mystwittrade” med Linus Bylund, om exempelvis mat.

Jag hade alltså inte skrivit debattartiklar om migration där jag krävde att gränserna skulle stängas eller något dylikt, jag hade överhuvud taget inte skrivit artiklar om migration faktiskt. Det enda jag var skyldig till var att inte be Bylund dra åt helvete på Twitter, om jag ska tolka Hellgrens råsop korrekt. 
 

I valrörelsen var S och andra till vänster, och till viss del folk även till höger, helt upptagna med att kleta etiketter på varandra om man ens nämnde ordet “migration”. När Migrationsverkets första prognos kom där de varnade för ökade nivåer och ville ha mer pengar och Reinfeldt adresserade detta i sitt “öppna era hjärtan”-tal passade Löfven på.

Han blev “störd”. Man får inte ställa grupper mot varandra i budgeten. Detta var i augusti 2014. 
 

“Det går inte att säga att vi klarar si och så mycket”.

Magdalena Andersson var inte sämre. När Borg prognosticerade kostnaderna till ökningar på 6 och 12 miljarder tyckte hon inte ökningen av flyktingar var “anmärkningsvärda”. S tyckte Borg och Reinfeldt “gynnade SD”.
 

Margot Wallström ville inte vara sämre förra året och den 17 augusti 2014 tyckte hon att fräckheten att Reinfeldt bad väljarna att ställa upp på flyktingvågen var att spela SD i händerna. Vädja till väljarna gör man inte ostraffat. 
 

Detta fortsatte även efter valet. I december när KD tog nya tag i sin migrationspolitik “spelade man SD i händerna“. Löfvens sätt att hantera migrationsfrågan var att avskaffa integrationsministern och ge justitieministerna en till hatt – migrationsminister. Det var den 18 december 2014 Löfven tyckte detta. 
 

I slutet av våren 2015 hade S kongress men Stefan Löfven beslutade i maj 2015 att migration och integration inte ens skulle diskuteras. Alls. Alla motioner bordlades.

Det man inte pratar om finns inte. Göran Persson gick med rätta ut och kritiserade detta otroligt märkliga beslut. 
 

Så sent som 14 september i år, 2015, sa Löfven om migrationen: “Vi har kontroll på situationen”. 
 

Den 15 oktober var det annat ljud i källan. Bara en månad efter “vi har kontroll ” hotade Löfven med flyktingsstopp
 

Magdalena Andersson kallar läget “krisläge”. De förra styrande spelade SD i händerna när de med rätta problematiseradse kostnadsökningar i budgeten förra hösten. Den 22 oktober 2015 är det ohållbart
 

Den 23 oktober kom regeringen överens med Alliansen om flyktingmottagandet i den överenskommelse som ändå måste betraktas som den första, inte den enda, av dessa kommande överenskommelser. 
 

Hur gick Mijöpartiet med på detta?

Ja, för det första ville de väl inte ännu utlösa regeringskris. För det andra kom deras betalning igår: flygskatt. 

Vi får väl se om detta var det enda S blev tvungen att betala MP med för att de skulle skriva under eller om det kommer fler överraskningar. Köttskatt? Friår? Utredning om chemtrails?
 

Den 30 oktober varnar Margot Wallström för systemkollaps och konstaterar att det finns en gräns för hur mycket migrations vi klarar, 190 000 personer per år är över den gränsen anser hon. Då.

Som kletade SD på Reinfeldt för att vilja tala om ökade kostnader samtidigt som han bad väljarna att öppna sina hjärtan. 
 

Är det då något som plötsligt hänt just i oktober 2015? I världen? Egentligen inte. Migrationsverket skruvade upp sina prognoser redan i augusti 2014, experterna varnade långt innan. Experter, inte SD. 

Den 6 september 2012 skrev till exempel Expressen i en artikel att dåvarande integrationsminister Erik Ullenhag fick besked om radikalt ökande flyktingnivåer, med skenande kostnader som följd. 
 

Så här ser kurvorna ut enligt Migrationsverkets egen statistik. Ni kan själva se. Den nivå som de varnade för 2012 skulle inträffa 2013 var 10 000 fler sökanden. Nu är vi på mörkblå linje som pekar över 120 000-strecket. Mot 190 000. 

Det är alltså så kallade “old news”. Som politiker, framför allt socialdemokrater, miljöpartister och vänstern ignorerat men även dåvarande borgerliga regeringen. 
 

Nu handlar det alltså inte som 2012 om över 40 000 asylsökanden längre (det var då en markant höjning) utan 190 000. För bara 2015.

​Så här skriver Migrationsverket i sin prognos från 20 oktober i år
 

Som ni ser kommer folk inte bara från Syrien utan även Irak, Afganistan, Libanan, Eritrea och Somalia. 

Kriger i Syrien har varit i fem år. Det har varit krig i Eritrea i 30 år, i Irak över 14 år, samma med Afganistan som egentligen haft mer eller mindre krig sedan 80-talet. Detta är inga nya krig. Flyktingsströmmarna är alltså egentligen plötsliga av andra orsaker, även om de som kommer från Syrien delvis kan förklaras med intensifiering i krig så kan flytkingarna från de andra stora länderna inte det. 

Och hur som helst har experterna sett nivåerna öka sedan 2012, till och med tidigare. 
 

En person som påtalade just detta växande problem med bland annat bostäder var den unga mycket begåvade politikern Sara Skyttedahl, ordförande för KDU. 

Hon skrev i en debattartikel den 29 augusti 2014 som påtalade just det problemet, som även SKL varnade Ullenhag för redan 2012. Att mycket stora volymer flyktingar på kort tid skapar enorma problem i mottagandet. Att vi inte kan upprätthålla ett okej mottagande. Att det kommer saknas bostäder. 

Hon tittade in i en spåkula och såg situationen vi har nu, i november 2015. På pricken. 
 

Hennes artikeln föranledde då en kritikerstorm inte bara av SD-kletande uppretade vänstermänniskor utan även från sina egna partikollegor, till exempel före detta KDU-ordförande Ella Bohlin som “skämdes”. 
 

Partiet KD tog avstånd, med partisekreterare Acko Ankarberg i spetsen. “Det är inte partiets hållning”. 

Fyra månader senare tog KD täten av alla partier mot en integrationspolitik anpassad för dagens verklighet istället för hur man önskat att det skulle vara. 
 

Reinfeldt har fått mycket kritik för sitt öppna-hjärtan-tal men vi glömmer att det också innhöll en realistisk syn på vilken påfrestning en enorm ökning av antalet flyktingar medför. En realism som Anders Borg sedan applicerade på den budget man gick till val på. Den första tillnyktringen och uppvaknande skedde inom borgerligheten. 

För det första tycker jag faktiskt att Sara Skyttedahl förtjänar en offentlig ursäkt av alla de som kallade henne vidriga saker. Där är Bohlins “jag skäms” ändå ett mycket litet bidrag, jag vet att Skyttedahl kallades helt fruktansvärda saker av framför allt folk till vänster men även olika fin-liberaler. Ett litet “jag skäms” kvalar inte in, jag ville bara visa att till och med KD internt tog avstånd. Då. 2014. 

Faktum är att alla de som vågade skriva om migration för bara ett år sedan förtjänar en ursäkt. 

PM Nilsson, Tove Lifvendahl, Ivar Arpi, Alice Teodorescu, Per Gudmunson,  Paulina Neuding, Anna Dahlberg med flera.

Människor som stått upp för det som rätt och riktigt och med fakta, god ton, saklig debatt och borgerliga värderingar stått upp för att migration måste betraktas som ett politikområde som alla andra. Med samma avvägningar, debattläge, prioriteringar etc som alla andra. 

Dessa rakryggade debattörer har verkligen inget att skämmas för. Sträck på er. Ni hade rätt.

För det andra – hur kan man på allvar se sig själv i spegeln som regering när man ändrat hela sin politiska inriktning 180 grader? På en månad? Hur är det ens möjligt att göra det utan att förklara sig ens lite?

Hur kan de som ska leda landet ignorera experternas varningar i 4 år och nu påstå att det är något oväntat? Som ägnat enorm vaken tid åt att skuldbelägga och tramsa när andra vågat betrakta migration som vilket politikområde som helst. 

Då väljer landets statsminister att EXKLUDERA hela ämnet från diskussion i sitt eget parti. I maj 2015. 

Och så undrar folk varför politikerföraktet växer?

 

Bidragsentreprenörer med kondomer

Jag har tidigare skrivit om Fairtrade, som ju ägs av LO och Svenska Kyrkan. De har en mycket smart affärsmodell som går ut på att Fairtrade AB tar alla intäkter så att Fairtrade föreningen kan vigga oss skattebetalare på pengar för att göra opinionsbildning för Faitrade AB så att fler köper deras produkter. Och så går det runt, runt så. 

RFSU är en förening som också fattat detta smarta upplägg. De består därför av en ideell förening, med massa lokala föreningar. Sedan har de dessutom ett aktiebolag – RFSU AB. Där lägger de samtliga intäkter, så kan föreningen och dess lokalföreningar leva på skattebetalarnas pengar. 

På detta sätt kan RFSU få dubbelt så mycket medel att röra sig med som de hade haft om de tvingats leva på…..säg, bara sin egen försäljning. Gud förbjude att en förening som är ideell lever på sina egna intäkter menar jag. 

Vad RFSU är kan man läsa på hemsidan. Det är alltså en förening – och ett aktiebolag – som funnits sedan 1933 och som sysslar med sexualupplysning och sexualpolitik. 
 

Vad RFSU föreningen drar runt i pengar och hur mycket totala bidrag de får var inte lätt att hitta. Faktum är att det inte finns någon årsredovisning öppet på deras hemsida, och som skattebetalare blir man ju alltid misstänksam direkt då.

Varför vill man inte redovisa varenda krona man fått?

Jag skulle gärna se att alla föreningar som mottar även ack så lite i bidrag tvingas lägga sin årsredovisning online. Även RFSU. Jag har googlat och letat runt på hemsidan, det enda jag hittar är en verksamhetsberättelse. Utan någon ekonomi. 

Men jag har i alla fall hittat några intäkter via bidragsgivarna. Bland annat SIDA.  Därifrån fick de 34 miljoner via CSO-anslaget
 

De tog även emot 2 miljoner i informationsbirag från Sida. 
 

RFSU har även fått bidrag från Folkhälsoinstitutet på 3 miljoner. 
 

2014 fick RFSU bidrag från MUCFS  (Ungdomsstyrelsen) på en halv miljon. 
 

RFSU har också fått 3 miljoner kronor av Smittskyddsinstitutet. 

Jag har hittat 44 miljoner i bidrag men summan är förmodligen betydligt högre. 

De fick till exempel 2 miljoner kronor per år extra från Sida för Barnvagnsmarschen enbart. 

Vad gäller Sida-pengarna har jag bara hittat en redovisning på Open Aid om just barnvagnsmarschen, resten gick till länkar som inte fungerade.

Nedan utvärderar de pengarna, som totalt genererade 20 nya följare på RFSUs twitterkonto. Och 252 RT. På Instagram fick man 51 nya följare. En av filmerna de säkert betalat dyra pengar till komikern Bianca Kronlöf för, genererade 7000 visningar. De redovisar också “en undersökning på RFSU:s egen Facebooksida” som resultat, trots att 190 svaranden och kanalen egen FB-sida knappast utgör något som helst statistiskt underlag.

För mig framstår att redovisa detta som ett resultat till Sida som gränsen till oseriöst. 

Nu är detta inte meningen att skryta utan bara sätta dessa siffror i relation till något: jag får 252 RT på totalt mina tweets varje dag. Och min Youtube-film “LO är arga” har visats 22 000 gånger. Jag är en person. Utan en enda krona i bidrag från Sida. 

Det är alltså kassa resultat RFSU visar upp här. 
 

I sin verksamhetsberättelse, som är kliniskt ren från ekonomi, redovisar RFSU glatt att försäljningen ökat och att 2013 års försäljning var den bästa hittills i RFSU ABs historia. 

För övrigt går det inte snabbt för RFSU att lägga upp sina verksamhetsberättelser – den mest aktuella de har är från 2013 trots att 2015 snart är slut. 
 

Och det finns verkligen all anledning att fira. För RFSU AB, som säljer sexleksaker, kondomer, glidmedel etc, omsatte 2014 hela 156 miljoner kronor. 
 

De har ökat sin omsättning med 12 % sedan 2010. Den goda omsättningen genererade också en fin utdelning till ägarna – RFSU ideell förening – på hela 7 miljoner kronor bara för 2014. 

 

RFSU AB har mycket pengar i Eget kapital. Faktum är att 76 miljoner ligger där. 

 

Det är heller ingen dålig vinst de gör.

Årets resultat före skatt är 16 miljoner, vilket innebär en vinstmarginal på över 10 %. 

 

Det verkar också lukrativt att sitta i styrelsen samt VD. Totalt redovisar RFSU AB ersättningar till dessa två grupper på 2,5 miljoner. Men de betalade också ut ett så kallat “tantiem“, som med stor sannolikhet betalats ut till just VDn. Tantiem är en rörlig ersättning, en bonus på försäljningen kan man säga. 

 

Sitter man i styrelsen för RFSU får man inte bara ersättning, man får även pensionsavsättningar. Generöst kan jag tycka för att vara en “ideell förening”. Eller vänta, aktiebolaget är ju inte det. Bara ägaren.

 

Försäljningen kommer framför allt från RFSU butiken, där de säljer de här produkterna. Men de har givetvis inte bara en online-verksamhet utan levererar kondomer etc till butiker också. 

 

RFSU säljer även själva kurser, bland annat den här kursen för 2500 kronor per person och 24 deltagare per kurs. En intäkt på 60 000 kr per kurstillfälle. Gissningsvis hamnar intäkterna för kursverksamheten också i RFSU AB men jag kan som sagt inte verifiera det då de undviker att redovisa sin ekonomi öppet. 

 

Störst är RFSU på kondomer. De har sålt en halv miljard kondomer sedan starten. 

De säljer nämligen inte bara i Sverige utan exporterar även mängder

 

I snitt säljs det 19 miljoner kondomer i Sverige varje år. Gissa hur många RFSU säljer?

17 miljoner.

Det motsvarar 90 % av kondommarknaden. Bara till RFSU. 

 

2009 tog Expressen upp detta, i samband med att RFSU krävde kostnadsfria preventivmedel. 

Då hette RFSUs generalsekreterare Åsa Regnér, som numera är jämställdhetsminister i sittande regering.
 

Som av en otrolig slump satsar nu regeringen cirka 70 miljoner kronor per år på just kostnadsfria preventivmedel. 

 

För avgiftsfritt för konsument innebär inte gratis, även om alla var snabba om att prata om “gratis preventivmedel”. I slutändan ska någon betala.

Och notan skickas precis som oftast till skattebetalarna. 

Så RFSU kan alltså räkna med ökad omsättning även nästa år, då regeringen plockar upp notan för alla gratis kondomer som kommer delas ut till kvinnor upp till 21 år, det vill säga, myndiga av lagen och betraktade som vuxna personer. Personer som måste deklarera, som får rösta i val och handla alkohol på Systembolaget. 

Men RFSU är ändå missnöjda. Mycket vill ha mer. De önskar sig “gratis” preventivmedel för alla upp till 25 år. 
 

RFSU är alltså skickliga bidragsentreprenörer med mäktiga vänner i sittande regering. 

Först annonserade regeringen att vi ska bli Faitrade-nation. Passande eftersom den fackliga grenen av Socialdemokraterna ÄGER Fairtrade och blir de som i slutändan tjänar pengar på att tvinga alla kommuner i Sverige att bli Fairtrade-certifierade.

Sedan annonserar samma regering, vars minister nyligen varit chef på RFSU, att de betalar gratis kondomer. Detta ökar RFSU:s omsättning radikalt, då de har 90 % av kondom-marknaden. 

Och sedan pratar folk om karens-tider för att man LÄMNAR regeringen?

När det som synes är ett reellt problem att regeringen är full med före detta lobbyister som nu sitter med styråran, makten och hela härligheten, amen. 

För problemet just nu är inte att någon gammal partiledare fått jobb på ett privat företag utan att flera av sittande ministrar har mycket starka skäl till att gynna vissa opinionsbildande organisationer de nyss lämnat eller äger och inte tvekar att göra det så snabbt de har möjlighet. Åsa Regnér är som synes en av dessa. 

Gabriel Wikström är exempel på en annan sådan, som ohemult gynnar IOGT-NTO, en organisation han själv varit omslagspojke för.  Stefan Löfven är bästa exemplet som bara två år innan han blev statsminister basade för mäktiga fackförbundet IF Metall och nu satt sin regering med Ardalan Shekarabi i spetsen för att gynna LO så mycket det bara går. 

Jag upprepar den fråga jag ställt så många gånger förut: 

– varför ska vi skattebetalare betala enorma bidrag av skattepengar vi arbetat ihop och som kunde gått till att bygga exempelvis bostäder, till olika “ideella” föreningar som surfar systemet bara för att tillskansa sig själva så mycket medel det går?

Och samtidigt drar in multum på försäljning i egna aktiebolag?

Sluta ös pengar över bidragsentreprenörer. 

Och vi borde sluta acceptera den öppna jäv/korruptionsliknande situation vi har när regeringen öppet och ogenerat i stor omfattning gynnar de opinionsbildande organisationer de nyss jobbade för. 

 

Sjuk-hålet

Om man får plötsliga utgiftsökningar vet alla företagare att man då måste prioritera om. Man får skjuta upp investeringar och kostnader som går att skjuta upp för att hantera det som är på väg. Det lättaste är att gå ner eller avså sin egen lön. 

Att vara en humanitär stormakt kostar. 

Migrationsverket skrev redan för ett år sedan upp sin budgetprognos 2014-2019 med 48 miljarder. Nyligen var det dags igen, då var uppskrivningen 18 miljarder extra men nu räcker inte ens detta. Senaste budget är 29 miljarder extra för 2015-2019. Migrationsverket beräknar nu att deras totala kostnader 2014-2018 kommer landa på 155 miljarder för samtliga år. 

Det är mycket pengar. 

Regeringen fick som bekant inte regerera på egen budget 2015, förutom den ändringsbudget som lades i våras. Så budgetpropositionen 2016 blir deras första egna “riktiga” budget. Deras hjärtefrågor är inte obekanta, som höjd a-kassa och borttagen bortre gräns i sjukförsäkringen. 

Och avskaffa den bortre gränsen i sjukförsäkringen, det kostar.

​I budgeten för 2016 beräknar regeringen att kostnaderna totalt för sjukförsäkringen landar på 95 miljarder i år, för att öka med 6 miljarder 2016, ytterligare 3 miljarder 2017 och sedan 2 miljarder 2017. 2019 beräknas kostanden landa på 109 miljarder. 

Men den mest intressanta siffran här är kostnad för sjukpenning. Den beräknas hamna på 36 miljarder 2015 och öka till 50 miljarder 2019. 
 

Deras första budget, den som inte blev antagen förra året, hade lite andra beräkningar. Där låg ökningen på en blygsammare nivå – från 93 miljrader till 95 miljarder 2018. 

Sjupenningskostnaderna beräknades öka från 34 miljarder till 39 miljarder 2018. 
 

Men, detta till trots, så kommer dessa siffror vara grovt underskattade. Om man tittar historiskt. 

För så här mycket kostade sjukförsäkringen 1992-2001 enligt SCB:
 

 
Det är svårt att se total kostnad för män och kvinnor men om båda grupperna kostade 12 miljarder 1991, dvs 24 miljarder, så kostade samtliga 38 miljarder 2001. En fördubbling. 

Och framför allt ser man trenden på kurvan, som också fortsatte en bra bit in på 2000-talet. Faktiskt fram till 2006, då den nyvalda borgerliga regeringen införde den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. 

I diagrammet nedan från Ekonomifakta kan man enkelt se hur många människor det handlade om och att talet alltså steg fram till 2006/2007 för att sedan börja minska till dagens betydligt lägre nivåer. 
 

Nedanstående diagram kan man se i årets budgetproposition från regeringen. Även om nivåerna nu har ökat några år är det alltså långt ifrån toppnoteringarna 2003-2004. 
 

Kostnaderna för dessa mass-sjukskrivningar var förstås enorma. 2004 var statens kostnader bara för detta område 125 miljarder. Observera att 125 Mdr är summan för hela budgetområdet, inte bara sjukpenningen. Men det är de ökade kostnaderna just för sjukpenning och förtidspension som låg bakom hela ökningen. 

Ändå tror regeringen att när man tar bort den borte gränsen i sjukförsäkringen så kommer kostanderna knappt upp i 109 miljarder 3 år efter borttagandet. Detta är märkligt. 
 

Förra budgeten, som låg ännu lägre i sin uppskattning, hade regeringen passligt nog gömt undan en del av kostnaderna för alla som inte är nationalekonomer. Som Stefan Fölster, fd chefekonom Svenskt Näringsliv och nu chef för Reformsinstitutet. Han hittade 7-8 miljarder i beräknad ökad kostnad för just borttagandet av den bortre gränsen. Per år. Dessa hade regeringen gömt undan i posten “beräkningsteknisk överföring till hushållen”. 

Hushållen, det är du och jag. Vi som alltså betalar allt i statens budget. 

 

Jag har ännu inte lyckats hitta denna tabell i nya budget-proppen men någon läsare än mer än välkommen att leta efter den. 🙂 Så kan jag komplettera. 

Det finns andra som tycker ett avskaffande är en dålig idé. Till exempel Försäkringskassan, som var remissinstans för förslaget. 
 

På fem år mellan 1999 och 2004 ökade kostnaderna för sjukförsäkringen med 50 miljarder totalt. 

Men nu tror regeringen att en återgång till samma system vi hade då bara kommer kosta 20 miljarder mer till 2019, trots att vi dessutom tar emot 160 000 flyktingar bara i år, många traumatiserade av krig. Vi vet sedan innan att flyktingar är en av de grupper som är överrepresenterade in sjukskrivningsstatistik. Det finns inget som tyder på att regeringen tagit någon hänsyn till den ökande flyktinginvandringen i sin budget men jag låter det vara osagt. 

Summan som står på nedersta rader än ändå 60 % lägre än vad kostnaden de facto blev 1999-2004. 

Och här vill jag skicka en passning till regeringen: 

– att både vara en humanitär stormakt och tro att man kan genomföra sina hjärtefrågor går inte ihop. Eller tro att beskatta världens högst beskattade befolkning ännu mer kommer fixa biffen.

Resurserna är ändliga. Att genomföra stora reformer av detta slag får prioriteras bort. 

Man kan inte blunda och hoppas att det löser sig. 

Det enda ansvarasfulla regeringen kan göra i detta läget är att lyssna på sina remissinstanser, se till historiken och skjuta sin favorit-reform på framtiden. Vi har inte råd att samtidigt vara en fristad åt så många människor på flykt och öppna fördämningarna i sjukförsäkringen att fritt rusa upp mot 2004 års nivåer. 

Man får rätta mun efter matsäck och ta bort den bortre gränsen i sjukförsäkringen framstår i detta läge som totalt huvudlöst. 

Samtidigt som man medvetet vilseleder väljarna genom att underskatta kostnadsökningarna med över 50 %. 
 

Jobb? Nä, genus först

Bilden är gjord i samarbete med satirtecknarna “I fablernas land

Det finns så mycket mycket dumt i samhället. Och ännu mer man inte vet om. 

Därför blir man ändå ibland överraskad när man dyker på nya grejer. En bekant till mig har ett företag och de söker nu 4 ställningsbygggare. Som man brukar när man söker folk skrev de därför en annons. De valde sedan att skicka den till Arbetsförmedlingens jobbsajt Platsbanken. 

Det måste man inte. Företag kan idag välja vilken förmedlingstjänst de vill att annonsera på, exempelvis Monster eller Jobbsafari.

Men fram till 2007 tvingades företagen att annonsera på Platsbanken.

Visste ni det? Det hade i alla fall inte jag någon aning om.  Den hette kort och gott “Lagen om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen“. Mer “är vad det heter” blir det liksom inte. 

Så om ett företag ville tillsätta tjänsten med någon de kände, via kontakter, och inte utlyste tjänsten ändå på Platsbanken begick man alltså en lagöverträdelse. Vilket givetvis fick till följd att en massa annonser på Platsbanken aldrig ens var några lediga tjänster i verkligheten, bara ett sätt för företag att inte bryta mot lagen samtidigt som de anställde den person de ville. 

Tack och lov tog den borgerliga regeringen helt enkelt bort den här lagen den 2 juli 2007, knappt ett år efter valsegern 2006. Tack Sven-Otto Littorin för detta (dåvarande arbetsmarknadsminister).
 

Trots lagen hade Platsbanken inte ens 50 % av marknaden. Företag struntade helt enkelt i att annonsera där trots lagkrav. Vissa lät blir att anställa. 
 

Efter 2007 fortsatte allt färre företag att anmäla jobb till Platsbanken, även om det började sjunka långt innan 2007. Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv använde 63 % av företagen 2002 informella kontakter för att söka folk, 2012 var siffran 76 %.

 

Men företaget som min bekant har valde ändå att annonsera på Platsbanken alltså, av fri vilja.

Vi har i dagsläget nästan 350 000 arbetslösa, och med 190 000 flyktingar kommer den siffran byggas på rejält i år och nästa år. 
 

Nedan kan ni se annonsen företaget la in själva på Platsbanken. 

Inga konstigheter. Gymnasiekompetens, ställningsutbildning, körkort och att man klarar ett fysiskt tungt jobb som ju bygga ställningar är. 

 

Ställningsbyggare/Ställningsmontör; 

4 platser.

OBS! Rekryteringen sker löpande! 
Vi söker just nu 4 st ställningsbyggare – ställningsmontörer med dokumenterad yrkeserfarenhet. Erfarenhet av andra montage såsom väderskydd, fallskydd (Combisafe, SafetyRespect m.fl), bygghissar, brostämp, tält, hallar etc. är meriterande. 

Vi ställer följande krav på dig: 

– Du har något av följande: Yrkesbevis, Kompetensbevis eller Särskild Utbildning om Ställningar (över 9m). 
– Du har gått ut gymnasiet och gärna arbetat några år. 
– Du innehar B körkort (egen bil är ett plus). 
– Du skall klara av ett mycket fysiskt ansträngande arbete (aktiv inom idrott är ett plus). 
– Du kan samarbeta med andra (genomförd värnplikt är ett plus). 
– Du sköter dina arbetsuppgifter väl. 
– Du sköter tider och närvaro. 
– Du har referenser som styrker tidigare närvaro på arbetsplatser samt hur du har skött dig. 

Om du anser att du uppfyller ALLA ovanstående krav skall du i din ansökan lämna följande upplysningar: 

1. Vilken utbildning du har inom ställningar. 
2. Din ålder. 
3. Körkort. 
4. Egen bil. 
5. Eventuell genomförd värnplikt. 
6. 3 st referenser från tidigare arbetsgivare som styrker din närvaro på arbetsplatser samt hur du har skött dig. 

Vi arbetar mycket med s.k. fastpriser vilket ställer stora krav på montören. Då prisjobb är helt beroende på montörernas samarbetsförmåga, planering, engagemang och arbetsvillighet är det mycket viktigt för oss att du är en person som vill arbeta hårt och under tempo. 

Egenskaper och beteende som vi värdesätter hos dig är: 

Hög arbetsmoral 
Ansvarstagande 
Driven 
Noggrann 
Händig 
Kamratskap 

Vi lägger stor vikt vid att du passar in i vårt gäng då vi på XX anstränger oss mycket hårt för att skapa en bra stämning på firman. Vi är övertygade om att trivsel ökar förutsättningarna för att göra ett bra jobb vilket i sin tur skapar nöjda kunder. 

Som anställd på XX kommer du ingå i en grupp av MYCKET hårt arbetande montörer. Alla som jobbar på XX jobbar mot ett gemensamt mål – att firman skall gå bra och att vi skall ha en trivsam arbetsplats. 

XX är en montagespecialist och utför alla sorters montage av metallkonstruktioner så som byggnadsställningar, väderskydd, fallskydd, bygghissar, brostämp, PVC-hallar, tält m.m. Vi arbetar även med ett stort antal olika materialmärken såsom HAKI, PERI, Layher, Combisafe, Cuplok, Geda, Jonsereds m.m. Dina arbetsuppgifter är mycket varierande och arbetet ställer krav på ansvarstagande och förmåga att kunna bemöta kunder på rätt sätt. 

Vi ser fram emot din ansökan! 

Körkort 
B körkort fordras.

Fast vi förbiser en sak. 

Vi är i Sverige. Och här finns inget område som inte en genusvetare pillat på med sina rosa fingrar.

Så företaget fick svar från Arbetsförmedlingen. Eller svar, de fick kritik. 

4 lediga jobb, 347 000 arbetslösa och detta är vad Arbetsförmedlingen tycker:
 

Enligt Arbetsförmedlingen får alltså inte företaget kräva att personen klarar ett fysiskt tungt jobb för att det………utesluter kvinnor.

För det vet ju alla att inte en enda kvinna klarar ett fysiskt tungt jobb eftersom alla kvinnor är födda med en balettkropp på 1.60 m, älskar smink och fluffiga djur. Tihi. 

Man undrar om de hade haft samma åsikt om det var Brandförsvaret som sökte nya brandmän? Förlåt, brand-hen.  Att fysiska krav alltså inte får finnas? 

En stilla följdfråga blir ju då givetvis om byråkraterna själva skulle tycka det vore okej att den brand-hen som kommer när deras eget hus brinner inte kan släcka branden för att den inte orkar släpa de tunga slangarna från brandbilen?

Vidare hävdar tjänstemannen på Arbetsförmedlingen att skriva att värnplikt är ett plus också exkluderar kvinnor för att “värnplikten tillämpades enbart på män”.

Mmmm. Men det har alltså alltid varit frivilligt för kvinnor. Hur tror han att vi kan ha kvinnliga officerer? Eller vänta, han vet förstås inte att vi har det. Han är även missat att vår förra försvarsminister hette Karin. (Enström, yrkesofficer i marinen). Det finns kvinnor som dessutom bara gör lumpen för att det är en kul erfarenhet och inte tänkt att bli officer.

Jag rekommenderar fortbildning för att täcka dessa kunskapsluckor som finns och en bra start är den här rapporten från Försvarsmakten
 

Så Arbetsförmedlingen har inte bara önskemål på annonsen, små tips i all välmening.

Utan de KRÄVER att företaget ändrar den annons de formulerat utefter de faktiska krav de ställer på de sökanden.

Staten vet nämligen bättre hur företagets annons ska se ut. 

Men egentligen är det inte den stackars anställde på Arbetsförmedlingens fel. Han hänvisar nämligen i sitt mail helt korrekt till skälet – myndighetens regler. 

Och här öppnar sig en dörr till en helt ny nivå av dumheter i dagens samhälle, större än jag ens trodde var möjligt faktiskt. Jag borde väl har varit förberedd vid det här laget givet att Feministiskt Initiativ ändå fick 3,1 % i valet men ändå blev jag faktiskt chockad av det jag läste där. 

För vad säger ni om följande:

“Villkor som rör kunskaper i svenska bör formuleras med försiktighet”
 

Försiktighet? Är det grovt förolämpande att tycka att den man anställer kan göra sig förstådd? Jag är tämligen säker på att många företag idag kräver inte bara kunskaper utan goda kunskaper i till exempel engelska. Men detta verkar i och för sig inte myndigheten har något emot. Bara svenska språket. 

Detta är alltså kraven på annonser. Men kan man även fördjupa sig i dessa krav och läsa ännu mer om diskriminering, vilket alltså att kräva fysiskt starka personer till ett jobb som ställningsbyggare tydligen är. 

Här dyker man ner i en pool av krav, specialbyggd av en grupp genusvetare förmodligen. 

Det är alltså inte bara förbjudet att skriva “vi söker en man”. Utan även “indirekt diskriminering”, som då öppnar för den tolkning ni sett i mailet ovan. 

“Det kan till exempel handla om utbildningar eller erfarenheter som i praktiken bara män eller kvinnor kan skaffa sig”

Eh, va? Vilka är detta undrar man ju direkt. Eftersom det alltså är förbjudet att direkt diskriminera folk baserat på exempelvis kön får ju inte utbildningar bara vara för ett av könen. Och vilka erfarenheter är det då som bara män eller kvinnor kan ha?

Tänker Arbetsförmedlingen på till exempel erfarenheten att föda barn, som ju män av naturliga orsaker inte kan? Eller mens? Och erfarenheten av skägg, som är svårt att ha för de flesta kvinnor (även om vissa kvinnor faktiskt har skägg). 

Ja, det är i och för sig svårt för män att föreläsa om barnafödande ur eget perspektiv. För kvinnor är det förstås jättesvårt att själv ställa upp i skägg-VM. Men det är å andra sidan inget jobb. 

Där stannar lite grann min kreativitet på vilka erfarenheter bara män eller bara kvinnor kan ha. Trimma skägg eller sälja rakhyvlar kan liksom kvinnor ändå bevisligen göra. 
 

Om man ska lägga in saklighetskravet i det mail som Arbetsförmedlingen skickade så kan man alltså inte skriva att någon ska vara fysiskt stark, även om det har betydelse för jobbet, för att det är indirekt diskriminerar alla icke-starka (och det vet ju alla att alla män är starka och alla kvinnor svaga).

Men ett företag kan “inte hellre ursäkta sig med” sakliga skäl som behov eller affärsmässiga grunder, som sälj (vilket kunder innebär). Nej, nej. Affärsmässiga skäl på klädsel, fysisk styrka eller körkort finns inte. Inte relevant. 
 

Ska jag tolka Arbetsförmedlingen har man alltså inte rätt att kräva att anställda har uniform om denna är i konflikt med folks religiösa klädsel, såvida inte “synnerligen starka skäl” talar emot det som exempelvis hygien. 

Innebär detta att jag kan kräva att få köra buss i bikini om jag säger att det är min religion?

Eller med ett durkslag?  Church of the flying spaghettimonster är nämligen en religion, Pastafarianism, och enligt den har man ett durkslag på huvudet. Jag har hört att man därför har rätt att ha ett durkslag på huvudet på sitt passfoto om man vill men jag låter detta stå obekräftat. 
 

Arbetsförmedlingen kräver också att företag som annonserar försöker vara så könsneutrala som möjligt. Antar att sjuksköterska till exempel går bort här. Man får kanske skriva “hen med sjuksköterskaexamen” eller något liknande?

Över lag uppmuntras säkert att man använder ordet hen så mycket man kan klämma in i annonsen, för att riktigt manifestera könsneutraliteten. 

Att söka specifikt en man eller kvinna som exempelvis butikschef går alltså inte, även om gruppen idag enbart består av ena könet och man verkligen vill fixa en bättre gruppdynamik. Men nix. 
 

Man ska också undvika krav som de statligt anställda byråkraterna anser är “onödiga”. Här kommer krav på språk upp men också körkort “som ibland krävs i onödan”.

Man undrar lite exakt hur byråkraterna bedömer när ett företag kräver körkort i onödan? De chansar?

“Nä, men här kan ni inte kräva körkort trots att bygget ligger mitt ute på landet. Det går ju bussar. Hen kan ta med sig alla sina verktyg på den.” 

Ni ordnar ju bara fester. Det behövs ingen bil för det. Hen kan ju ta möblerna på tunnelbanan. Eller åka taxi. Avslag.”

Prata svenska? Varför behöver hen kunna det? Gamlingarna på hemmet kan väl engelska? Vi lever faktiskt på 2000-talet.”
 

Gör man inte som byråkraterna bestämt kan de stämma dig och kräva skadestånd. Trevligt. 

För det handlar som ni nu vet inte bara om att säga att man inte vill anställa person X för att denne är man/kvinna/har turban etc. Helt logiska saker som alla fattar. 

Utan det handlar alltså om allt som Arbetsförmedlingen själva TOLKAR som diskriminering enligt de regler någon genusvetare från Södertörn knåpat ihop. Dörren till oändlig enfald är alltså härmed öppen. 
 

Nyligen skrev jämställdhetsminister i den feministiska regeringen, Åsa Regnér, en debattartikel i Dagens Samhälle om regeringens fokus. Där betonade hon “män och pojkar i kvinnodominerande utbildningar och yrken”. 

Har hon rådgjort med Arbetsförmedlingen om det här? Troligtvis inte, annars hade väl en byråkrat där krävt att hon ändrar texten i artikeln. 
 

Dessa satsningar på män i budgeten kommer att kosta tio miljoner

En annan från regeringen som tyckt till i offentligheten är Stefan Löfven som helt sonika kallar näringslivet rasister. Det är bara för att företagen diskriminerar invandrare som de har svårt att få jobb. 

Han är verkligen en skicklig förhandlare, förstår företagen och deras incitament. En riktig samförståndsman. Den feministiska statsministern. 
 

Vad hände med annonsen om ställningsbyggare efter byråkratens krav undrar ni säkert. 

De ändrade annonsen. Den ligger just nu ute. Snällt av dem kan jag tycka, själv hade jag nyttjat den nu lagstadgade rättigheten att rösta med fötterna, sagt nej tack till myndigheten med genusglasögonen och lagt annonsen på en privat sajt istället. 

Gissningsvis kommer de alldeles oavsett vad Arbetsförmedlingen tycker att låta bli att anställa folk som inte rent fysiskt klarar av att bygga ställningar. Och välja någon med körkort. Gissar jag. 

Och så undrar folk varför företag inte vill anställa?

 

Mördare

En 21 årig man och en 17-årig pojke är döda. Mördade av en annan ung man med svärd som också nu är död. Dådet var uttalat rasistiskt. 

Då kallar Ayman Osman, medlem i AFA Stockholm och medlem/har varit medlem i Researchgruppen, som samarbetat med Expressen och fått Guldspaden, mig för barnmördare. 

Så här skriver Ayman Osman på sin öppna Facebook-sida och samtidigt lades exakt samma status upp av Twitterkontot AFA Stockholm, som Osman med stor sannolikhet är administratör av:

“Ivar Arpi, Per Gudmunsson, Jimmie Åkesson, Ebba Busch Thor och Rebecca Uvell mördade de här två. Håll rätt personer ansvariga!”

 

Han status på Facebook har i dagsläget gillats av 90 personer. 

Jag kallas alltså mördare. Av barn. Det värsta en person kan vara.

De som gillat denna status som hänger ut mig som mördare av två barn får stå för det. Jag har kollat upp varje person. 

Här är de. 

Vi börjar med Ayman Osman, som driver enskild firma inom grafisk design. 
 

Ayman Osman var en av styrelsemedlemmarna för Seppuku Media som är den ekonomiska förening Researchgruppen driver sin verksamhet genom. Eller en av dem.

Artikeln nedan kommer från det fina grävjobb Ola Sandstig gjorde och som Fokus inte vågade publicera efter ett Twitterdrev startat just av Ayman Osman.

Dagens Samhälle, som jag själv är krönikör hos, valde då hedervärt att publicera reportaget
 

Bland annat påstod Osman att Sandstigs artikel var planterad av Fria Tider på något sätt. Fokus lät då blir att publicera. 

Researchgruppen har gjort ett stort namn på att granska andra men tål inte att granskas själva.

De anmälde Dagens Samhälle till pressombudsmannen men förlorade. 

 

Följande personer gillade statusen som pekar ut mig som mördare.

De håller alltså med Ayman Osman i det han skriver. 

De har personerna tycker att det är okej att kalla en skribent och bloggare mördare bara för hennes politiska ställningsstaganden och texter, som inte en enda text har något att göra med rasism. Jag är borgerlig. Jag granskar i huvudsak hyckleri, slöseri och skriver nästan uteslutande om företag, skatter, bostäder,  vinst i välfärden, arbetarrörelsen och jämställdhet. 

De personer som gillat statusen måste kunna stå för det. Internet är inte privat. 

Längre ner kommer resultatet av den googling jag gjort av varje person. Där finns nattklubbschefer, delar av RFSU:s ledning, krönikörer på Politism och Dala-Demokraten, folk som påstår sig jobbar mot våld, en som blivit utsedd till Svensk Hjälte, SSU-are, ordförande för Palestinagrupperna, satiriker,  etc. Samt en mängd ur den av Säpo terrorstämplade utomparlamentariska vänstern (AFA, RF etc). 

Dessa personer anser att jag mördade barnen i Trollhättan: 

 

Osman har sina inlägg officiella, i alla fall vissa och detta låg officiellt. Bara för vem som helst att gå in och kolla.

Då får man acceptera att bli ifrågasatt för vad man sympatiserar med och håller man med om att jag är en mördare får man stå sitt kast. 

Hur tror folk att Säpo kartlägger kriminella gäng som AFA och Svenska Motståndsrörelsen, som är två av de organisationen de betraktas som hot mot demokratin? Jo, genom att kolla vad folk gillar, delar och skriver på internet. 

Jag har googlat varje individ. 

Detta är vad jag hittade: 

Ida Ali-Lindqvist – ledarkrönikör Dala-Demokraten, skribent i Bang, Feministiskt Perspektiv etc
 

Henrik Hirseland – organisationssekreterare för RFSU
 

Marcus Finbom – engagerad i Planka.nu
 

Lena Kingstedt – kurator på Huddinge Gymnasium

Jag har medvetet bara lyft fram folk med offentliga, ofta politiska yrken och låtit bli “vanliga människor”. Förutom denna person, som i sin roll som kurator på en gymnasieskola har ett särskilt viktigt yrke. Att hon som i sitt yrke pratar med ungdomar om bland annat mobbing och näthat deltar i ett sådant här drev är oförsvarbart. 
 

Alejandra Goic – skådespelare som bl a spelat pjäs byggd på Kartellens Sebbe Staxx berättelse
 

Salvatore Scappini – nattklubschef Kåken i Stockholm
 

Deeqo Hussein – EP-kandidat för Piratpartiet 2014
 

Hasan Ramic – bloggare Nöjesguiden, skribent Kultwatch, tidigare anlitad av SVT 
 

Salka Sandén – tidigare AFA-aktivist, f d chefredaktör tidningen Arbetaren
 

Erik Bonk – suttit 1 år i fängelse för Göteborgs-kravallerna
 

Jwa Saeed – syrisk journalist som bl a medverkat i Almedals-arr om civilt mod. 
 

Fanny Hökby – journalist, skrivit i bl a Ordfront magasin
 

Marwa Karim – utsågs till Årets Ungdomshjälte 2014 för att hon stod upp mot våld
 

Abdishakour Mohamed Ali- satiriker som bl a i Expressen gått ut med hat och hot
 

Nikolas Wallner – AFA-aktivist, Revolutonära fronten som är barndomsvän med Sebbe Staxx, skrev bl a artikel i Arbetaren emot våld (mot kvinnor)
 

Mariam Ashgari – aktiv i SSU
 

Ragnhild Ekner – dokumentärfilmare, examen från Dramatiska högskolan 
 

Rougén Heidari – AFA-aktivist, Revolutionära Fronten

Samira Ariadad – skribent Politism, bloggare Rummet
 

Gustav Gelin – tidigare journalist på Dagens Nyheter
 

Ghazal Irandoost – DJ och feministisk debattör, ofta rekommenderad av Rättviseförmedlingen
 

Linda Ekenberger – grundare av aktivistnätverket Linje 17  
 

Andreas Klominek – Palestina-aktivist som gripits i på Västbanken tidigare

Joy M´batha – känd rappare, har spelat på Bråvalla, med Linda Pira etc
 

Serat Derhan – debattör, skriver bland annat i Fria tidningar
 

Edda Manga – universitetslärare och forskare som kritiserats tidigare för Facebook-inlägg där hon kallade studenter fascister efter en studentdebatt
 

Anna Wester – ordförande för Svenska Palestinagrupperna (som bl a får en massa bistånd från SIDA)
 

Uppdatering 16.40:

Samira Ariadad, skribent på Politism och alltså avlönad av Aftonbladet som äger Politism, säger så här på Twitter efter en diskussion:

“Lättkränkheten”

“Tokig borgerlig skribent som anammat nazisternas metoder”

 

Uppdatering 25 oktober: 

En av grundarna av AFA på 90-talet är Salka Sandén, som åtskilliga gånger häktats av polis, varit i slagsmål med meningsmotståndare och hyllat våld som en metod. Hon är en av de som gillat statusen som hänger ut mig som mördare ägnade gårdagen åt att försvara det. 

Och anklagar mig för uthängning. Ironin och empatilösheten här är påtaglig men man kan inte begära så mycket av en person som tycker slå meningsmotståndare på käften är ett rimligt sätt att agera.

 

Även Elin Grelsson (krönikör och hobby-DJ enligt sin egen blogg) sällade sig till den lilla lilla extrema skala som försökte försvara det vidriga påhoppet. Hon som gjorde ett stort nummer nyligen av att hon slutade på GP Kultur, hon skrev ett långt bittert blogginlägg på egen blogg som sedan plockades upp av GT.  Om hon fick sparken eller sa upp sig själv vet bara de inblandade. 

Oväntat stöd ser ni längst ner – LO-anställda Mats Eriksson försvarar min publicering. Mycket otippat men välkommet.