Ännu en valrörelse och ännu en där vänstern försöker utmåla oss i högern som moraliskt underlägsna ondskefulla personer. Det är så ofantligt tröttsamt och historielöst. Det är inte bara SD, de har alltid kletat sådana känsloargument på alla i högern varenda val så länge jag kan komma ihåg.
En gång i tiden kunde S på riktigt skrämmas med högerspöket, det försvann med den idag bespottade Reinfeldt-regimen, som vi därför i det avseendet ska vara tacksam emot. Ingen gör alla rätt men ingen gör alla fel heller. Det fanns många bra saker den perioden, parallellt med det dåliga.
Det var tack vare de 8 åren som vi idag har ett permanent lägre skattetryck och att ingen sosses någonsin rört jobbskatteavdragen, trots att de sedan fick regera 8 år. Det finns heller inte i sossarnas budgetmotioner nu.
Men i sociala medier och i media känns tongångarna igen även denna valrörelse – röstar man höger är man en dålig människa som vill andra människor illa.
Detta är en typisk både åsikt och debatt med vänstern idag online, som utan att tveka vräker ut sitt hat. Just denna gubben var arg för att Mohamsson kramade Åkesson.
Och det står mig upp i halsen. För folk som röstar vänster röstar inte med ”hjärtat” mer än jag.
Mina värderingar är inte onda bara för att de är höger, utan tvärtom är högern idag den mest toleranta delen av den svenska politiken. Det är högern som ser människor bakom åsikterna och aldrig skulle drömma om att utmåla motståndarna som sinnessjuka, som onda, som några som vill folk illa, som är dåliga föräldrar, usla partners och kassa kompisar.
Att vara höger är att tro på individens kraft, att ha frihet som röd tråd och kollektivet och dess makt ska minimeras eftersom individer alltid kommer ikläm.
Frihet att leva sina liv som de vill, frihet att kunna välja bort saker, frihet att forma sina liv och att ansträngning är det enda som står mellan dig och framgång. Folk har rätt att äga och rätt till frukten av sitt eget arbete.
Inget av det står vänstern för.
Den intoleranta toleransen som vänstern uppvisar gång på gång är det mest polariserande, att det är lite högre stående personer och har bättre moral. Bättre själ. De gillar inte olika, de vill att alla ska vara exakt samma och sticker någon ut ska de bankas ner.
I valrörelsen 2018 handlade det om den påstådda omsorgen över landets judar och Hedi Fried, som inte alls medgav att Ulf Kristersson lovat henne att inte prata med SD, men den lögnen sprids fortfarande. Senaste valet handlade också om moral men då var hela demokratin och den fria pressen hotad för att SD skulle få sitta med vid bordet.
2026 är det tyst om Hedi Fried eftersom vänsterns alla judehatare, inte minst den importerade antisemitismen, vrålat ut sitt hat mot det judiska folket och deras rätt att existera i flera år. Framför allt i Vänsterpartiet men även i Socialdemokraterna.
Vem tänker på Hedi Fried nu?
Det är svårare att sätta bilden av en demokrati som är under attack med en mandatperiod som facit där ingenting hänt på det området men svartmålningen av högern fortsätter med oförminskad styrka. Moralkortet är slitet men många i vänstern tycker verkligen så här. Att högern är lägre stående människor. Och utan att tänka på det hedrar de Stalins minne, för han skickade alla som inte var kommunister till antingen döden, fängelse eller Sibirien.
