Det var ett tag sedan men nu dök en ny artikel upp på temat att det är synd om kvinnor. Vi översvämmades av sådant under feminismens glansdagar i Sverige 2010-2016, då Feministiskt Initiativ åkte upp som en sol och ner som en pannkaka. Media skrev hela tiden om sådant, som om kvinnors löner och hur kvinnor måste ”jobba till XYZ” för att komma ikapp.
Dagens Nyheter (såklart) publicerade igår en nyhet att Swedbank släppt en rapport som visar att det går bakåt, igen. Kvinnor kommer ”komma ikapp männen 2037”.
Sådana rubriker är verkligen säljande och drar en massa klick, även om de inte riktigt är sanna.
I DN får rapportförfattaren på Swedbank förklara att skälet varför kvinnor hamnar efter är vabb och föräldraledighet. Inga följdfrågor i vanlig ordning. Vidare pratar de om ”ägande”, att man ska ha en självständig ekonomi och underförstått, klara sig utan en man.
Jag brukar inte nöja mig med att läsa artikeln som de flesta, jag har laddat ner rapporten och läst den. Jag har dessutom jämfört den med bland annat Medlingsinstitutets rapport, de som har regeringens uppdrag att just mäta skillnader mellan män och kvinnors inkomster.
När man börjar läsa Swedbanks rapport kan man se att de hävdar att skillnaden är 6 000 kronor mellan män och kvinnors inkomster. Det är populärt att försöka använda det mått som visserligen visar minst men som ger mest skillnad och det har såklart Swedbank gjort.
Enligt Medlingsinstitutet är den oförklarliga skillnaden inte alls 6 000 kronor utan 4 500 kronor. Men den siffran är också ovägd, precis som Swedbanks.
En ovägd siffra är en siffra som inte rensats för allt som avgör inkomst – yrke, utbildningsnivå, antal år på arbetsmarknaden. Det är ingen som egentligen tycker att det är orättvist eller konstigt att en kvinnlig städerska tjänar mindre än en manlig hjärnkirurg, eller ens tycker att det är orättvist att en 25-årig sjuksköterska tjänar mindre än en 65-årig allmänläkare.
Den största förklaringen till att kvinnor tjänar mindre är år efter år att kvinnor väljer yrken med lägre lön. De blir fortfarande socionomen, bibliotekarier, lärare, undersköterskor, sjuksköterskor etc och då kommer kvinnor alltid tjäna mindre, som grupp. Om kvinnor som grupp i större utsträckning har låglönejobb.
Men Swedbank väljer istället att hellre förklara skillnaden med att kvinnor vabbar och tar föräldraledighet i större utsträckning. För att det är politiska områden, som man kan påverka med opinionsbildning.
”Två av tre kvinnor anpassar som jobbsitution för att passa privatlivet” säger Swedbank i sin rapport för att insinuera att samma andel arbetar deltid men det är inte det som står. Frågan är förmodligen ställd just så och vem anpassar inte det man kan för att man ska slippa stressa och hämta och lämna barn? Det handlar snarare om schemabyten eller om att de som kan ibland arbetar på kvällen hemma, eller helgen. För att bli mer flexibel.
Detta påverkar givetvis inte lönen i någon utsträckning. Det enda som påverkar lönen är deltid. Livslönen påverkar mycket lite av att folk är föräldraledig ett år eller två under kanske 40 års arbetstid.
Men om syftet med rapporten är att framställa kvinnor som offer för patriarkatet så är förstås vägen Swedbank valde bättre.
Medlingsinstutitet däremot är ju inte intresserade av lobbying så där får man läsa sanningen – den viktade skillnaden, som fortfarande är oförklarlig är 4,6 %. Vilket är 0,2 mindre än i fjol så den minskar.
Det är inga 6 000 kronor det handlar om, snarare 2 000 kronor. Och de förklarar framför allt skillnaden mellan kvinnor och män med den könssegreragerade arbetsmarknaden, där kvinnor fortsatt trots att de har full valfrihet väljer typiska kvinnoyrken år efter år. För att många kvinnor vill arbeta där.
Tänk. När kvinnor får bestämma själva, när skolan är gratis och när välfärden inklusive förskolor och föräldraförsäkring ger ännu mer valfrihet så väljer ändå kvinnor att jobba i kvinnoyrken och jobba delvis deltid.
Ett diagram som är intressant är det här – som visar att skillnaderna minskade ända fram till tills nyligen. Men ingen på Swedbank verkar intresserade av att borra djupare.
Varför började det avta 2018?
Statistiken som Swedbank använder kommer från SCB och det här är en viktig nyckel. För de räknar in kvinnor som inte arbetar i statistiken, som helst enkelt från 0 kronor i lön om de lever på olika slags bidrag, som försörjningsstöd, barnbidrag, sjukersättning etc.
Medan MI bara räknar folk som arbetar och då försvinner kvinnor, och män, som lever på bidrag helt. Detta leder till att SCBs siffror blir annorlunda.
Så vad händer då 2018 som kan förklara dippen i kurvan i SCB-statistiken, som inte finns i MI?
Antalet anhöriga som kom till de i huvudsak manliga migranterna som kom i flyktingvågen 2014-2016 kom hit från 2018, när maken fått uppehållstillstånd beviljat och deras ansökningar beviljats.
Dette leder till att antalet framför allt utlandsfödda kvinnor som inte arbetar ökade markant från 2018 och framåt, i SCBs statistik och därmed sjunker ju medellönen för kvinnor. Medan utlandsfödda män ändå arbetar i högre utsträckning än sina fruar, även om många även i den gruppen inte arbetar alls.
Ca 200 000 kvinnor kom till Sverige från 2016 och framåt, och när de inte har uppehållstillstånd räknas de inte in någonstans. Alltså är det rimligt att anta att 2018 var första året de första räknades, även om de levde på bidrag. När så många kvinnor i arbetsför ålder inte åtminstone initialt jobbar alls påverkar det givetvis statistiken på totalen.
Det är tydligt att Swedbank-rapporten inte egentligen publicerats för att undersöka kvinnors löner så mycket som det är ett inlägg i valrörelsen och det man driver är – mer kvotering föräldraförsäkringen och politisk styrning av vabb.
Dessa två saker återkommer nämligen både i artikeln och rapporten och lyfts fram som orsaker trots avsaknad av belägg. Ingenstans backas det upp att just detta påverkar varför kvinnors löner inte ökar lika fort längre jämfört med mäns.
När de egentliga slutsatserna borde vara att så länge kvinnor väljer ”fel” och istället för att maximera karriär och pengar väljer yrken de brinner för även om de ger lägre lön och väljer sina barn framför jobbet för att man bara har barnen en kort tid så kommer kvinnor inte göra som feministerna vill.
Valfrihet spelar ingen roll egentligen, man man väljer fel enligt socialister.
Det är inte fel att satsa på ett jobb du älskar och på din familj bara för att statistiken på nationell nivå tolkas så. Det har varit så här länge – kvinnor ska kritiseras trots att de väljer fritt och har maximal frihet idag. Men om du inte bara tänker på dig själv och pengar så är du fel sorts kvinna och det är dessutom synd om dig som inte är jämställd.
