Härifrån kommer vego-skolmaten

 

Att skolmaten ändrats drastiskt på 2010-talet och framåt är känt men hur kunde det bli så här illa? Svaret står att finna i en mängd varierande faktorer men så här stora förändringar uppstår inte i tomma intet. Jag har försökt hitta startpunkten. 

En av dessa stora startpunkter kom när Eva Sundberg på Livsmedelsverket släppte nya uppdaterade råd för just skolmaten. Rapporten ”Bra mat i skolan” kom 2013, men detta var i sin tur resultatet av ett regeringsuppdrag som Centerpartiet drev fram när de hade miljöministerministerposten. 

Alliansen hade satsningen ”Matlandet Sverige” fick därför Livsmedelsverket och här fick skolmaten en plats, med fokus på näringsriktighet vilket skolmaten intressant nog aldrig haft krav på sig att vara. Kostråden för skolan som kom 2013 hade just detta i fokus och klimatet är frånvarande, det viktigaste var näringen. 

 

 

Det är från Centerpartiet kravet om ”nytänkande” kring skolmaten kom från början, och ett nytt Kompetens-centrum kring skolmat skapades, som sedermera kapades av klimataktivister. 

 

 

Men 2014 togs som bekant landet över av vänstern och det var ju då det verkligen satte fart. Miljöpartiet satt i regeringen för första, och kanske enda gången historiskt, och hade ingen tid att förlora. 

Den här satsningen på skolmaten ledde till att Livsmedelsverket satte ihop ett Kompetenscentrum för att utveckla skolmaten och det är här man förstår varför det blivit som det blivit. Ordet ”hållbar” är nu centralt för skolmaten sedan vänstern tog över och gjorde om, ett ord som inte fanns när fokus på skolmaten började. 

 

 

2019 kom plötsligt forskningsmyndigheten som delar ut forskningsanslag själva med idén om att ytterligare ”utveckla skolmaten”. Att myndigheter fick driva egen politik var nytt, sådant ska ju komma från politiker men så styrde också vänstern. Varifrån idén verkligen kom är alltså oklart. Vinnovas projekt döptes till ”Ett nytt recept för skolmåltider” och det var här det började gå riktigt utför som alla förstår. 

 

Vinnova kallar själva sitt nya moderna arbetssätt att själva driva opinion för ”missionsbaserat arbetssätt”, intressant nog. 

Återigen, politik drivs av politiker som valts demokratiskt och ändå tycker aktivister på Vinnova att de har rätt bedriva mission. Liberalerna som har forksningsansvaret i regeringen borde kalla upp GD för Vinnova nu tycker för att fråga om det här arbetssättet och hur förenligt det är med vår syn på myndigheter som opartiska och byråkratiska i syfte att tjäna folket. 

 

 

Vinnova har sedan 2019 hållit på att missionera om hur skolmaten kan användas för att uppfylla klimatmålen och skriver själva att ”skolmåltider kan fungera som drivkraft för hållbar samhällsutvecklingen”. Eller på svenska: svenska skolbarn ska leverera klimatmålen genom att tvingas äta vegetariskt. 

 

 

Vinnova, Livsmedelsverket och de andra som drivit det här nya även idag existerande skolmatsprojektet konstaterar också att de nära samarbetet myndigheter emellan och med kommuner lett till ännu större makt, förlåt, insikter, över kommunernas skolmat. 

 

 

På Vinnovas hemsida står det ännu tydligare: skolmaten ska snabba på omställningen för ett hållbart matsystem. 

Att den ska mätta hungriga växande barn och ge bra näring för att kunna lära sig är något Vinnova, Livsmedelsverket och alla andra glömt bort vid det här laget. Fokus är sedan 2019 bara på detta, på hållbarhet och barn som verktyg för politiska idealistiska drömmar. 

 

 

2019 inleddes fas ett av ”använda skolmaten och elevers hälsa som klimatmåls-uppfyllare”-projektet och det hanterades av Vinnova, Livsmedelsverket och Antrop, som visar sig vara en designbyrå som också är aktivister, för deras fokus är just ”social hållbarhet”. 

 


 

 

Vinnova kom alltså med idén, och gav sedan Livsmedelsverket pengar (?) som ju också finansieras av statsbudgeten, för att vara projektägarna till att förändra skolmaten. Antrop designade. Man kan läsa i sammanfattningen att grundtanken just är att använda skolmaten som hävstång för att förändra hela landets mathållning. Idén, högst teoretisk för mat fungerar ju inte så i verkligheten, var att elever äter vegetarisk mat i skolan, kommer hem och kräver vegetarisk mat, vilket i sin tur att hushållen blir mer vegetariska, de handlar mer vegetariskt, butikerna köper in mer vegetariska produkter och så vidare. 

Jag tänker: har dessa personer barn? Har de träffat en tonåring någon gång? 

Det känns tveksamt, eftersom ingen vuxen i rummet sa ”vänta lite nu, det här låter fint på pappret men så kan vi ju inte styra. Det måste ha verklighetskoppling”. 

”Målet är att designa och möjliggöra ett skolmåtidssystem som bidrar till hållbar utveckling………Ett förändrat skolmåtidssystem skulle kunna fungera som en motor för vidare transformering av hela livsmedelssystemet.”

 

 

Givetvis gjordes detta inte utan fler inblandade och en expertgrupp sattes ihop, inte för att tillföra andra åsikter utan mer av samma åsikter givetvis så här hittar vi den franska klimataktivist-kocken Sebastian Boudet, en gång i tiden känd för gott bröd och numera klimat-Jesus, alltid så resonabla WWF och en person från Effektfullt. 

Det undrar ni säkert vad det är, det gjorde i alla fall jag. 

 


Effektfullt är förstås en förening. Som skapats av personer som hellre driver en förening som kan få sina intäkter av statsbidrag än att sälja saker till en privat marknad, då slipper man dessutom transparens. Alltså startade grundarna föreningen med bidrag från Vinnova. 

Idén är att eftersom klimatet bla bla måste allt mätas och då hjälper föreningen till att utvärdera. Fast i expertgruppen sitter de alltså som experter som ska bidra till att göra om skolmaten till politisk vapen. 

 

 

Några av medlemmarna förklarar ännu lite mer om vad de pysslar med, eller vad sägs om ABF, Muslim AidRädda Barnen, Föreningen Frisk mat, Etisk handel Sverige, Naturskyddsföreningen, RFSU


 

En annan person i expertgruppen är Magnus Naess, som kan betraktas som vegan-influcenser och han har dessutom skrivit en kokbok just för storkök som vill laga veganskt i syfte att uppmuntra fler skolor att servera veganska rätter. 

 

 

Redan i fas 1 identifierade Livsmedelsverket och Vinnova tillsammans att påverka politiker hade utmaningar, där man kan också läsa att enda hindret utgörs av ”fega politiker”. Inte politiker som faktiskt inte tycker att klimatet ska styra skolmaten. Intressant tycker jag. 

Under ”idéer” kan man också läsa att tydligare riktlinjer till kommuner om krav på vegetariskt varje dag samt nationella råd kring ”hållbar skolmat” är önskemål för att underlätta transformeringen av skolmaten till klimatmåls-uppfyllare via vegomat. 

 

 

Nog för att myndigheter ska arbeta delvis självständigt, trots regleringsbrev från de politiker som ger dem uppdragen, men att de nu verkar drivas som helt egna firmor är en utveckling som jag inte riktigt tror många politiker är medvetna om. 

Myndigheter borde givetvis inte kunna själva ta fram stora lobbyprojekt, finansiera varandra och där målet är att påverka de politiker som betalar dem och som är deras chefer i praktiken. Folkvalda politiker ger dem uppdrag, inte tvärtom. 

Men så har tyvärr byråkraten dött och ersatts av aktivisten på många myndigheter. En sorglig utveckling. När jag ser deras slutsatser kan jag också konstatera att ett visst mått storhetsvansinne nog också krävs för att vara en av de som ligger bakom projektet. Och den som gjort bilden har kanske landets bästa syn,

Fokusera på rutorna nedan bara.

”Vision är att varje barn i Sverige äter hållbar och god skolmat. Målet är att öka den sociala miljömässiga och ekonomiska hållbarheten i Sveriges skolmåltidssystem. För att skolmat bidrar till att uppnå agenda 2030……”

 

 

Ett gäng anställda på två myndigheter och några experter tänker att skolbarnen i hela landet på sikt delvis uppfylla landets klimatmål vad gäller mat, inte en liten ambition. Men det stannar givetvis inte där. Denna lilla grupp kom också fram till att för att förverkliga de storstilade planerna borde skolor odla själva, köpa in vegetariskt från småskaliga bönder, kommuner och skolor köper in sig på andelsjordbruk och att kommunernas krav på ekologisk mat bidrar. 

Jag vet inte ens hur jag ska kommentera det där. Mer än att det är tydligt att våra vegovänner i byråkrat-Sverige förmodligen aldrig odlat ens en potatis själva, annars hade man inte skrivit så dumt. Vem ska driva andelsjordbruken och förstår någon ens hur mycket grönsaker som en skola konsumerar? Små klimat-änglar från himlen?

 

 

Projektledaren hette under fas 1 Ulrika Backlund och jag är förstås chockerad över att hon sedan rekryterades till Världsnaturfonden där hon idag arbetar med samma sak – påverka skolmaten till att bli vegetarisk. 

 

 

Det här projektet avslutades alltså inte utan pågick till 2025. Systemperspektivet ni kan läsa redan i rubriken är ”systemet Sverige”, som i alla hushåll. Från skolmat och elev till ditt eget bord hemma hos dig. 

 


 

 

Det är lätt att förstå lockelsen i att göra skolmaten till ett politiskt slagfält för klimatpolitik för det serveras 1,7 miljoner skolluncher per dag i landet och om man då från politisk håll lyckats omvandla många portioner till vego för att lyckas med sina egna uppsatta kommunala klimatmål är ju mycket vunnet. 

Att barnen straffas och inte lär sig något för att de inte äter är en smal sak när man är på jakt efter duktighetspoäng i klimatracet. 

Eller som Livsmedelsverket skriver själva 2024 på Facebook: 

”Genom skolmaten kan eleverna lära sig om vad som är bra mat, både för den egna hälsan och miljön. Det är ett sätt vi kan arbeta långsiktigt för en friskare befolkning och minskad miljöpåverkerkan”. 

Bilden illustreras såklart med vegomat och en elev med utländsk bakgrund. 

 

 

Det här har alltså pågått aktivt sedan 2018 då idén om att göra om Kompetenscentrum om skolmaten som Alliansen startade 2011 till ett slags aktivistnav för att göra skolmaten till hävstången in att lösa landets Agenda 2030-mål om maten, eftersom 1,7 miljoner måltider varje dag är för stor frestelse. 

Eftersom kommunerna ansvarar för skolmaten är det lätt att anta att det är kommunerna som ligger bakom men det är alltså i själva verket Vinnova och Livsmedelsverket på eget bevåg, givetvis uppmuntrade av vänsterpolitikerna som då styrde. Att kommuner kräver si och så andel ekologiskt anges som en av fördelarna men det är statliga myndigheter, med hjälp av frilansande aktivister, som på bara några få år förstört många kommuners skolmat. 

Att kartlägga tidslinjen är viktigt för att utkräva ansvar och nu vet regeringen och riksdagen vad som ligger bakom vegomatens totala dominans i våra skolmatsalar. 

Men det finns som i alla frågor betydligt fler stakeholders och de kommer jag återkomma till i andra inlägg. 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!
Become a patron at Patreon!
This content is available exclusively to members of Rebecca Weidmo Uvell's Patreon at $5 or more.