I veckan kom en rapport från Skolverket om elever som lämnar yrkesförberedande program på gymnasiet, det som kallades 2-åriga linjer tidigare. Skolverket konstaterar att elever från friskolor lyckas sämre att få ett jobb när det undersökt kullar från de programmet och hur väl etablerade de är på arbetsmarknaden tre år efter studenten.
Rapporten heter ”Etablering på arbetsmarknaden” och undersöker årskullen 2023. Den undersöker, som det står i artikeln, hur stor andel som har ett jobb som ger minst 230 000 kronor per år, fördelat på kommunala skolor och fristående. Och den mäter även könsskillnader, och skillnader i studieresultat.
Nedan ser ni ett av många diagram, där man visar årtal och linje samt andel som har ett jobb efter examen.
Notera dippen i samtliga 2018/2019. Jag ska återkomma till den.
Skolverket konstaterar direkt att friskoleelever är sämre men sedan ”vet man inte”. De har ingen aning om varför, trots att syftet med rapporten just var att kolla hur det stod till. Det finns en förklaring.
”Vad det ytterligare är som spelar roll har vi inte lyckats hitta”.
Vet ni vad den inte mäter?
Utländsk bakgrund.
Men Skolverket har ”ingen aning” om varför det är så att fler från friskolor inte har jobb. Varför de inte har med den komponent vi vet påverkar sådant mest är oklart. Jag kan bara gissa – Skolverket vill komma fram till att friskolor är dåliga eftersom det även där jobbar en massa aktivister. De vill däremot inte släppa en rapport som visar, igen, att elever med utländsk bakgrund står bakom nästan alla dålig statistik som gäller skolan, oavsett om det handlar om andelen som går ut, andelen som inte kan läsa eller något annat.
Ser ni ni när dippen kom? Tre år efter att det vällt in 160 000 personer, varav 30 000 som hävdade att de var i gymnasieåldern.
Det förklarar varför så få hade jobb då, för andelen som knappt kunde svenska ens men som ändå tryckts in i gymnasiet, i vanliga klasser för att ”det är stigmatiserande” att gå särskilda skolor efter introduktionen. Givetvis kom en stor dipp eftersom många var helt oanställningsbara, de kunde knappt ens svenska och många hade ingen examen heller.
Jag har kollat på utländsk bakgrund på yrkesförberedande program som kanske kan hjälpa Skolverkets stora frågetecken om varför elever på friskolor lyckas sämre. Och det har inget med betygsinflation att göra.
Om Skolverket hade velat ta reda på varför eleverna lyckas sämre hade de förstås lätt kunna göra det, eftersom jag har läst en annan rapport de släppt. Den kom 2023.
Precis som Skolverket visserligen konstaterar i DN så har friskolor högre andel med utländsk bakgrund generellt, men vilken sorts elever skiljer sig mycket mellan skolor. För att elever, precis som för svenskar, med föräldrar som har hög utbildning, presterar bättre i skolan än elever som har lågutbildade föräldrar och därför söker de sig bland annat i högre utsträckning till friskolor generellt. De bor i sämre områden och biljetten ut är ett bra jobb.
Men även yrkeslinjerna har alltså högre andel utländsk bakgrund, men precis som alltid är det betydligt högre andel där som har lågutbildade föräldrar. Eftersom svenskar idag alltid gått gymnasiet, mer eller mindre, kan vi också anta att när det gäller statistiken över föräldrarnas utbildningsnivå så står utländsk bakgrund för 99 % av de föräldrar som bara har grundskola.
De som är föräldrar idag till gymnasieelever är födda på 60 eller 70-talet och vi har alla gått gymnasiet i princip.
Vi gick också i skolan när ingen fick välja, värt att notera.
I den rapporten har Skolverket fördelat just på utländsk bakgrund, och föräldrarnas studieresultat. Och där hittar man massa pusselbitar som saknas i den nya rapporten. Såklart. All statistik finns, det är bara att Skolverket nu låtsas som man inte har en aaaaaning om varför fler elever från friskolor inte jobbar.
Även i den rapporten kollade Skolverket på etableringen och där kan man se att elever från linjer där vi länge haft arbetskraftsbrist givetvis fick jobb lättast.
58 % av elever från yrkesprogram i snitt hade tre år efter examen etablerat sig. Fordons-eleverna däremot, kom upp i 75 %, VVS och fastighet 74 % och bygg- och anläggning 69 %.
Det är mest intressant att se på de linjer som inte lyckas så bra att ge jobb och här hittar vi till exempel den av de vanligaste linjerna för tjejer att välja – Barn och Fritid. Bara 46 % av eleverna hade jobb efter tre år mot totalt 58 % i snitt totalt på yrkeslinjerna.
Över 25 % av eleverna på linjen hade utländsk bakgrund senaste mätperioden.
På Barn och Fritid lämnade 76 % av eleverna gymnasiet med examen, bland de med utländsk bakgrund var siffran bara 56 %.
Man kan också se att 45 % av eleverna totalt från linjen hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter de slutat.
I nedanstående tabell ser man också tydligt att de med utländsk bakgrund och har föräldrar med låg utbildning inte klarar gymnasiet alls lika bra. Om du inte klarar gymnasiet och får en fullständig examen får du heller inte så lätt jobb och i den gruppen är alltså utlänningar flest.
Försäljningslinjen visar att 27 % hade utländsk bakgrund när de började. Men bara 56 % av dem tog examen sedan.
Eftersom fler med utländsk bakgrund på yrkeslinjer inte får fullständiga betyg när de går ut får garanterat färre också jobb, vilket är en av flera faktorer som inte Skolverket brytt sig om.
Vård och Omsorg är en annan linje med hög andel utländsk bakgrund, hela 47 %. Bara 79 % gick ut med fullständig examen. Bara 51 % av eleverna på linjen nationellt jobbade efter tre år.
Linje efter linje kan Skolverket själva konstatera att elever med utländsk bakgrund slutför sina studier mer sällan än de svenska. Betydligt fler av dem har föräldrar med låg eller mycket låg utbildningsnivå, om Skolverket mätt bara grundskoleutbildning hos föräldrar hade det varit ännu tydligare.
Vi kan alltså redan nu konstatera att linjer där det är hög andel invandare också i mindre utsträckning får jobb tre år efter examen, och att en högre andel av eleverna på de linjerna, som har utländsk bakgrund inte ens har fullständiga betyg och får en examen, än de svenska. Examen är centralt för att få jobb direkt efter gymnasiet.
Kollar man på vilka utbildningar som ger jobb ligger Industriteknik högt med 62 %. Men på den linjen gick bara 15,4 % med utländsk bakgrund i snitt.
VVS och fastighet ger också jobb, 74 % hade jobb efter tre år men även där är andelen utländsk bakgrund förhållandevis låg. 16 % senaste mätperioden.
Bygg- och anläggning är ännu en bransch som skriker efter folk och på den linjen gick det förhållandevis få med utländsk bakgrund, bara 12,7 %. Men hela 69 % av eleverna hade jobb tre år senare.
Mest jobb hade som bekant fordonslinjen, där hela 75 % jobbade och även här ser man låg andel utländsk bakgrund.
Det handlar inte om friskolor utan om utländsk bakgrund och eftersom något fler elever med utländsk bakgrund faktiskt väljer friskolor som yrkeslinje så är det naturligt.
Det Skolverket ”inte har en aning om” är således att ju högre andel utländsk bakgrund en linje har desto färre jobbar tre år efter studierna. Det är bara att läsa deras egen statistik.
Nu väntar jag på när Skolverket själva drar den slutsatsen. Kanske en till rapport?
