Jag är inte allergisk mot mycket men jag kan inte dricka rödvin och jag är allergisk mot grupper. Alla former av gruppaktiviteter och jag få själsliga eksem. Hela min kropp skriker NEJ och jag letar efter dörren, fönstret, öppningen ut. Inte ens grupper jag själva skapat vill jag vara med i, jag hoppar av.
I vintras sprack första delen av gröna bubblan i och med Northvolts konkurs. Från årskiftet och framåt formerades en större och större grupp i debatten via sociala medier, där fler och fler personer deltog och även namnkunniga debattörer. Ett mobbbeteende som accelererade och där folk på olika sätt i nästa inlägg försökte ”bräcka varandra” i påståenden om Northvolt och personerna som varit inblandade.
Korruption, bedrägeri, Ponzi, pyramidspel, fängelse, trolöshet mot huvudman. Anklagelserna haglade, utan någon pardon. Man ville se blod och man ville vara värst.
Jag var med och skapade det här, men inte ens sådant jag själv skapar vill jag vara med i. För jag springer helst själv, längst fram i debatten. Några ansluter, andra opinionsbildare, kanske någon i media. Fler och fler hakar på men plötsligt är det en slags gruppaktivitet och då börjar också målet bli ett annat. En märklig hetstig konsensus när inte längre fakta gäller utan något annat. En jakt på något spektakulärt och alla vill vara med, alla vill vara värst.
När för många springer vill jag stanna och titta åt ett annat håll. Debatten om gröna bubblan började springa fel i vintras, för den letade syndabockar på helt fel ställe och de enda som tjänar på det är de som verkligen står med skulden.
I fallet med gröna bubblan handlade det från start, från Christian Sandströms rapport, om att statliga riskkapital alltid är dåligt och borde avskaffas. Men ju mer uppmärksamhet gröna bubblan fick desto mindre handlade det om det, för att helt försvinna. Plötsligt är det offentliga medel som satsats till 100 % skattepengar och de pensionspengar som förlorats enorma, men största skurkarna blev privata riskkapitalister. Trots att de förlorade mest pengar.
När skulden alltid skulle ligga på Socialdemokraterna, Miljöpartiet och olika dörröppnare som också är sossar. Anders Sundström var möjliggöraren, som fick många kommunalråd i Norrland såväl som dåvarande regeringen på tåget och som bidrog till PR-turnén som media glatt återgav utan kritiska frågor.
Glöm inte att nästan allt dumt och dåligt har visat sig vara sossarnas och Miljöpartiets fel och det säger jag utan att skoja. Historien ger mig rätt.
Jag pallar inte att delta i gruppaktiviteter vare sig i verkliga livet eller online och jag deltar inte i drev. Då stannar jag och går åt ett annat håll. För Northvolt är ointressant, det är en massa andra saker som media inte heller granskat som är nästa Northvolt. Och när debatten spårar ur och blir en mobb, som vi sett så många gånger där gränslöshet tyvärr breder ut sig, är det dags för mig att gå åt ett annat håll. Vi har sett det hända så många gånger, som när locket gick ur migrationsdebatten eller under Metoo-hösten.
Hur ska ni får reda på hur saker ligger till om alla bara ägnar sig åt en sak i taget och exakt samtidigt?
Jag vet inte om det är just Sverige men vi verkar ha extra svårt med balansen här. Först skriver ingen, sedan få. Inget händer. Det går tid. Plötsligt är alla med, alla hävdar att de är först, gammal fakta idisslas som ny och media tar äran. Och därefter mobb-beteendet som alla vuxna borde hålla sig för goda att delta i.
Det är pinsamt att SVT några veckor innan den svenska konkursen av Northvolt släppte ett Uppdrag granskning när jag skrivit 18 inlägg om Northvolt sedan hösten 2022 och andra skrivit i både egna plattformar och även enstaka journalister i media. De skulle istället ägna sig åt att hitta nästa historia och göra sitt jobb, för SVT bidrog i allra högsta grad till hajpen kring Northvolt. Medan alla historier som inte blivit upptäckte ligger och väntar.
Media i Sverige visar gång på gång att de inte gör sitt jobb ordentligt. Det är de som har resurserna att leta fram nya saker, ändå ägnar de avsevärd tid åt att hoppa på och springa i takt med alla andra.
Hur ska något nytt komma fram om alla allra helst springer tillsammans åt samma håll undrar jag?
