Midsommar är integration

 

Säg midsommar och alla svenskar, ung som gammal, får något drömskt i blicken. En längtan till naturen, blommor, ljuset och fokus på kärlek, sång och dans. Ofta säger man att nationaldagen inte är kopplad till svenskens själ, att den verkliga nationaldagen är midsommar och det stämmer. 

Så varför pratar vi så lite om integration ur det verkliga perspektivet?

Alla som bosätter sig här har en självklart skyldighet att vilja bli en del av det svenska, av vår kultur. Allra helst borde vi slopa ordet integration och istället prata om assimilation. Ordet har förvanskats av socialister i decennier till att betyda fullständig kapitulering till Sverige, en slags utplåning av invandrarens eget språk, religion och kultur men inget kunde vara längre från sanningen. 

Det finns inget motsatsförhållande i att assimileras och att behålla sitt eget arv, bara att det svenska är överordnad. 

Midsommar är det perfekta tillfället för invandrare att förstå vad som gör en svensk just svensk. 

Istället för att kasta pengar över olika föreningar som ska ”arbeta med demokrati och inkludering” borde alla svenska kommuner ta samma pengar för att ordna midsommar-firande i utsatta förorter. Ta dit vår tradition, informera långt i förväg och låt både skolor, socialtjänst, hyresvärdar etc vara delaktiga. 

Anlita fiol-spelare och anställda på kommunen kan skickas dit för att projektleda, dansa och arrangera allt. Man måste inte älska sill för att fira midsommar, jag kan förstå att det är en ”aquired taste” och inte för alla. Men annat vi äter passar de flesta, som potatisrätter, gräddfil, jag har även hört vissa som har köttbullar. Man kan ha varmrökt lax och inte minst jordgubbstårtor. 

Alla dessa kommunala bidrag som alltid slängs på förslagna bidrags-entreprenörer och proffs inom arbetarrörelsen som fixar pengar till egen verksamhet i olika mer anonyma föreningar. När en del av dem varje år borde gå åt att visa invandrare det svenskaste som finns. 

Om man menar allvar med prat om integration måste man börja på olika fronter samtidigt. Allt handlar inte om jobb, utbildning och svenska språket, en del handlar om känslan. Om det odefinierbart svenska och då borde vi börja med att utbilda utlandsfödda och deras barn i årets största svenska kulturaktivitet midsommar.

För det finns ingen kultur som inte gillar sång, dans och mat. Och gärna utomhus, bland blommor, gräs och björkar. 

 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!
Become a patron at Patreon!
This content is available exclusively to members of Rebecca's Patreon at $5 or more.