Search
Close this search box.

Downs-kampanjen

 

Det finns långt många fler lobbyintressen i landet än folk reflekterar över. En sådan på ytan oskyldig grupp är de med barn med Downs syndrom som samtidigt är engagerade i Svenska Downs-föreningen. 

De dyker upp med jämna mellanrum med bäbisar eller små barn, alla vittnar de om hur fantastiskt livet är med ett barn med Downs. Och så passar de på att känga till fosterdiagnostiken. Det heter att ”vi vill utrota alla med Downs syndrom” genom KUB-tester och andra tester på gravida. 

Ett exempel är den här artikeln från i våras från Julia, publicerad i Expressen. 

 

 

En vanlig parallell den här gruppen gör är att för att vi kvinnor får fri abort i Sverige till vecka 12 och att fosterdiagnostiken ingår på olika sätt (som ultraljudet alla får i vecka 18 och att alla kvinnor över 35 får gratis KUB-test) är absurda saker som ögonfärg. Kön är redan idag en rättighet att få reda på och då är det även sådant som kan påverka abort, medan ögonfärg inte är något man kan kolla. 

Alla sådana här artiklar framstår som oskyldiga, men syftar bara till en enda sak – att kritisera fosterdiagnostik. 

I förlängningen är det här en förtäckt abortkritik. Ändå får de gång på gång okritiska mysreportage. Bara Expressen har haft artiklar som denna vid sex tillfällen på knappt 1,5 år. 

 

Målet med kampanjen Svenska Downs har är också att skuldbelägga alla som aborterat ett foster som har Downs syndrom och att skapa skam för alla framtida. Trots att kvinnors privata egna val om sina liv och kroppar inte alls är att ”önska livet ur” de barn som redan finns med Downs. 

Tråkigt nog får det här passera gång på gång trots att det är en kampanj. Varför media aldrig visar upp hur svårt livet kan bli med äldre barn med Downs är ytterligare ett bevis på att de är ett verktyg i PR.

För det är alltid bäbisar i reportagen, nästan uteslutande. Eller mindre barn. 

Att livet med ett handikappat barn som är utvecklingsstört och har en del fysiska problem är svårt är något man inte låtsas om. Många med Downs har hjärtfel, den förstorande tungan gör det svårare att prata, många har hörselskador, en del lär sig därför aldrig ens att prata utan kommunicerar med teckenspråk, de går lätt upp i vikt och har problem med aptitregleringen.

Samtidigt kan de som alla tonåringar bli aggressiva och många som arbetar med vuxna med Downs vittnar om att de kan genomgå perioder av depressioner när de inser att de inte kommer få vanliga liv med familj, om de är så intelligenta att de kan tänka på sådant. 

Downs syndrom är variationsrikt på vissa sätt och en del med Downs kan lära sig att bo själva och till och med arbeta och ha ett rätt normalt liv, medan andra har för svår intellektuell nedsättning för det. 

Ingen önskar livet ur dessa människor för att de själva väljer bort ett liv med ett barn som är handikappat på olika sätt. Och det är djupt orättvist att den här föreningen gång på gång får mysreportage när syftet är att skambelägga det allra vanligaste beslutet – att göra abort om fostret uppvisar olika skador via fosterdiagnostik, där Downs är en av flera sådana markörer. 

Intressant nog har ingen i vänsterrörelsen, som ju kallar minsta kritik mot abortgränser för att vara svenska pro life-rörelsen, någonsin intresserat sig för detta. Att Svenska Downsföreningen aktivt bedriver en anti-abortkampanj med hjälp av medierna. 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!
Become a patron at Patreon!