Search
Close this search box.

Fredagskrönika: En midsommarnatts dröm

 

Att vi misskött integrationen något otroligt vet alla nu, med många smärtsamma och tydliga konsekvenser. Först nu har det blivit aktuellt att det enda rimliga är att kräva om så inte anpassning så förståelse och respekt för svenska traditioner, värderingar och kultur. Alla måste inte fira lucia eller midsommar men ett minimi-krav för att bo och leva här är att du respekterar ditt nya hemlands traditioner. 

Kanske är jag subjektiv här men midsommar är för mig den heligaste och allra mest svenska av svenska traditioner. 

Jag älskar midsommar, det är den bästa dagen på året. 

Inte minst andra generationens invandrare vittnar om att städerna töms på svenskar midsommarhelgen. Och de som har tillgång till plattformar klagar ibland öppet över bristen på möjlighet att fira midsommar eftersom deras familj ”inte har ett sommarhus som alla svenskar har”. Som om man behöver ett lantställe för det.  

Visst har väldigt många svenskar åtminstone tillgång till små hus på landet dit man kan åka på bland annat midsommar men jag har själv spenderat ett gäng midsommaraftnar på andra sätt genom åren. 

Om en person med annan bakgrund vill förstå Sverige ska de delta i firandet av midsommar. Det är en intensivkurs i allt svenskt, som att svenskens kyrka är naturen och inuti alla svenskars hjärtan finns en skog, hav, åkrar och klippor. Har du inget lantställe söker du dig till naturen i närheten. Det är en myt att alla svenskar åker till en stuga för midsommar, i själva verket firas dagen på lite olika sätt men alltid utomhus (om vädret tillåter). 

I min hemstad Stockholms finns massa underbara ställen, inte minst centralt som du kan åka till kommunalt.

Långholmen är en riktigt pärla till ett exempel. Och ett svenskt midsommarfirande är inte ens dyrt. Det bygger på saker du köper i vilken matbutik som helst som du kan ta med dig i en kylväska. Men framför allt bygger midsommar på naturen och gemenskap. Att sitta på en klippa eller i en park när natten nästan aldrig kommer, när vinden är ljummen och när du är omgiven av glada människor är magiskt. Det är som om världens står stilla. 

Visst är snapsen och alkoholen också en viktig del men det mest centrala är att du är utomhus, med människor du gillar, och njuter av den bästa dagen på året. När blommorna blommar, när natten är några timmar innan fåglarnas sång börjar och du undrar hur du kunde överväga flytt i februari. Sverige är underskönt då. Allt är glömt från vinterkylans hårda grepp och du har en lång sommar att se fram emot. 

Med blommor i håret och under kudden drömmer vi om evig grönska och kärlek. 

Man måste inte gilla sill för att delta i svenskens största högtid även om det hjälper. Det viktigaste är att vilja vara en dela av det. Om fler med utländsk bakgrund bestämde sig för att förstå svensken och själva delta i firandet av ljustet, naturen och värmen skulle också fler känna sig hemma här och vilja bli svenskar. Det är en nyckel till den svenska folksjälen. 

Ibland är det inte så komplicerat som man tror. 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!
Become a patron at Patreon!