Sök
Stäng denna sökruta.

Fransk socialism

 

Det mest protektionistiska landet i Europa kanske man kan kalla hemlandet för croissanter och Eiffeltornet. Det som på håll framstår som lite charmigt när de går ut på gatorna i tid och otid och protesterar eller ställer traktorerna. Men sanningen är att fransk politik verkligen inte är så charmig alla gånger. 

I veckan har detta i huvudsak socialistiska land fattat ett huvudlöst beslut – föreslå en skatt på billiga kläder. 

 

Personer som Alice Bah Kuhnke, som själv har en årslön på ett par miljoner kronor och som varje år på Elle-galan dyker upp i handsydda papperskläder och kallar det ”hållbart” jublar garanterat, för miljörörelsens jakt på fattiga slutar aldrig. Lyxpartierna nummer ett är nämligen Europas miljölallare. Ingen mer än välbeställda som har råd med ett dyrt miljösamvete ska ha råd att få leva ett bekvämt liv. 

50 kronor per produkt väntas skatten bli om den går igenom, ett dråpslag för svenska HM. 

 

 

I frågan om billiga kläder möts tyvärr två mycket starka intressen i Frankrike – protektionism (skydda inhemska bolag och produktion) och klimat. Tanken är att skatten sedan ska stiga varje år tills den utgör  hälften av klädernas kostnad. För varje euro som skatten höjs kommer priset höjas. Socialisterna tänker att pengarna ska gå från bolag som kanske HM genom bidrag till ”hållbara företag”.

Politiker ska avgöra vilka företag som är dåliga och vilka som är bra nog att få gratis pengar, som de inte borde behöva om de kunde konsten att driva framgångsrika bolag. 

En ren konfiskation av tillgångar i klimatets namn. Från framgångsrika företagare till dåliga företagare och i ett svep sätter man hela marknadsmekanismerna ur spel. Detta kommer bara leda till dåliga saker. 

Varför ska HM och andra bolag stanna kvar på en marknad som konfiskerar deras tillgångar och delar ut gratis till konkurrenter?

Än värre är effekterna detta får hos de som alltid drabbas värst av allt – de fattigaste. Jag förstår att lyxliraren Bah Kuhnke har svårt att hitta empatin med folk som inte har miljonlöner men de är många i bland annat Frankrike. De som inte har råd att anlita kända designers när de går på fest. 

Det klimatorkesterna kallar ”fast fashion” är inte minst det enda fashion som fattiga har råd med. HM och andra lågprisbolag med ambitioner har inneburit att det inte längre än en klassfråga att se bra ut, vilket det länge varit. Kläder har historiskt alltid varit dyra, fattiga har fått hålla till god med att sy sina egna kläder billigt innan fabriker och globaliseringen erbjöd även dem alternativ. 

Varför struntar alltid miljövännerna i fattiga?

Det visar gång på gång att de är lyx-partier för välbeställd medelklass i städerna som lever i parallell ekonomisk och på andra sätt verklighet, utan det minsta intresse för att lösa deras problem. 

Om de fick bestämma skulle ingen med låg inkomst ha ens det de har idag. Inga semesterresor, inga bilar, inga moderiktiga kläder, inga rimliga bostäder, ingen ny teknologi eller fina möbler. De är på jakt efter allt. 

Jag hoppas verkligen Frankrike tar sitt förnuft till fånga och ser till att även bra lågprisbolag kan verka inom landet, och EU. Bolag som svenska HM som tar allt ansvar de kan för arbetsmiljö, hållbarhet, transporter, återvinning etc. 

Grunden till lagen är dock positiv – att ge sig på kinesiska bolag. 

 

 

För inget kinesiskt bolag står utom kinesiska statens kontroll och inflytande och det är lätt att misstänka att Temu och Sheins övergripande syfte, oavsett om de går med vinst eller inte, är samma som Kina alltid gör – enorma underbud eftersom staten backar upp för att mala ner konkurrensen. 

Det går inte att avgöra om Temu och Shein driver bolagen hållbart ekonomiskt, det enda vi ser är de absurt låga priserna. Kina brukar lägga mycket låga bud i offentliga upphandlingar bara för att vinna, deras intresse är makt och inte ekonomi. Ingen kan konkurrera med det, när resten av buden läggs av bolag som måste få vinst. 

Precis som TikToks mål var att skapa en sociala medier-kanalar som konkurrerar med amerikanska jättar, vilket de lyckats med, för att sedan användas för andra syften (propaganda, spioneri etc) är också konsekvensen att ta finansiella resurserna från amerikanska bolag. När reklamintäkter istället går till TikTok utarmar man långsamt det värsta Kina vet – väst. 

Shein och Temu har samma syften. Dumpa priserna för att bolag i väst ska drabbas ekonomiskt och på så sätt öka Kinas makt. 

Eftersom bolagen drivs på detta sättet är skälet att nita dem andra – det ska man inte göra av miljöskäl utan av säkerhetsskäl. Kinas makt ska inte tillåtas öka. Alltså måste vi sätta hårt mot hårt. 

Det är dock synd att rapporteringen av sådant är blir så propgandadrivet för klimatet, när vi borde ha en mycket mer öppen och ärlig debatt om vad Kina och kinesiska företag egentligen utgör för hot. 

Skälen är flera och goda varför kinesiska bolag måste begränsas men inget av dem borde handla om miljö och inga lagar borde stiftas som vare sig straffar bra europeiska klädbolag eller i förlängningen fattiga människor. Vi lever i en fantastisk tid där även människor utan stora resurser har råd till rimliga liv tack vare olika lågprisalternativ på allt från teknik och möbler till mode och resor. 

Som marknadsliberal är jag för globaliseringen och fri företagsamhet, och frihandel men detta fungerar inte utan vissa inskränkningar på länder som Kina, tyvärr. Vi har redan testat den liberala vägen, där vi naivt lät Kinas makt öka utan debatt under flera decennier. De har ändå inte blivit rimligare, tvärtom. De har utnyttjat tiden för att flytta fram positioner och är idag ett betydligt farligare land för oss i väst men även för fattigare delar, som Afrika, där de konsekvent köpt upp rika naturtillgångar. 

Jag hoppas Frankrike tar sitt förnuft till fånga här och riktar in sig på Kina och inte fattiga. 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!
Become a patron at Patreon!