Sök
Stäng denna sökruta.

Nyheten om friskolor som försvann

 

Är det inte konstigt att det skrivs oändligt mycket om friskolor om det är kritik men man får verkligen leta efter positiva saker? Saker som talar emot gängse mediebild som satts av vänstern för över ett decennium sedan – att det är friskolorna som är problemet med skolan. 

När alla vet att det är en rad faktorer som samverkar men där dålig lärarutbildning och massiv invandring under fem decennier sabbat elevunderlaget. Barn med utländsk bakgrund presterar betydligt sämre än svenskar. 

I slutet på november släppte Skolverket statistik över nationella proven och eftersom de är centrala i när slutbetygen i nian släpps är detta en mycket viktig rapport, för den visar det här med betygsinflation. Att friskolor sätter glädjebetyg, det vet ju alla. Eller hur? Det är de som driver utvecklingen när elever får för höga betyg än de förtjänar. 

Nu ska inte alla elever ha exakt samma betyg som nationella provet, det vore mycket orättvist för man kan inte räkna ett enda prov enbart när slutbetyget ska sättas. Men samtidigt ska inte skolor avvika för mycket eftersom nationella ändå är en värdemätare på elevers generella kunskapsnivå i olika ämnen. 

Det är lite litet på bilden men jag hoppas ni kan zooma. Rutorna visar att friskolor i svenska, matte och svenska som andraspråk i varje ämne avviker mindre i betygen från nationella än vad kommunala gör. 

Med andra ord – kommunala skolor sätter glädjebetygen. 

I svenska sätter 23 % av friskolorna högre betyg medan 29 % av kommunala. I matte är relationen 20 % mot 25 %, engelska 9,1 mot 9,6 % och svenska som andraspråk 27 % mot 29 %. 

 

 

Är det samma i fler ämnen då, undrar man. Jajamensan. Det ser likadant ut i alla ämnen faktisk. Friskolor sätter i varje ämne slutbetyg som mer överensstämmer med resultaten på nationella än vad kommunala skolor gör, i ämne för ämne. Glädjebetygen i det här landet drivs således på av kommunala skolor. Enbart. 

Nedan ser ni betygen för geografi, historia, religion och samhällskunskap. 

27 % av friskolorna sätter högre betyg mot 29 % av kommunala, historia är siffrorna 29 % mot 34 %, religion 19 % mot 26 % och samhällskunskap 22 % mot 29 %.

 

 

28 % av friskolorna mot 29 % av kommunala sätter högre betyg än nationella i biologi, 23 % mot 27 % i fysik och 28 % mot 30 % i kemi. 

 

 

Det här är grundskolan och det finns betydligt fler friskolor på gymnasienivån men visar ändå hur skev debatten blivit att detta inte debatterats. Alls.

Jag har inte sett en enda artikel  om detta faktiskt, att det är bloggen Balans medarbetare som till exempel vice rektor Linnea (hon är inte rektor), som själv arbetar i en kommunal grundskola, som är problemet. Det är sådana skolor som hennes som står för glädjebetygen, inte friskolorna. 

Det är som om media vägrar balansera bilden att friskolor bara är onda. Eller hur?

 

 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!
Become a patron at Patreon!