Sök
Stäng denna sökruta.

Oppositionen finns inte

 

Normaltillståndet i svensk politik var till 2010 att när man fick sitta i opposition, då var fyra långa år av att göra……ingenting egentligen. Eftersom regeringssidan alltid hade minst 175 mandat kunde man varken stoppa förslag eller få igenom egna så det som stod till buds var att skriva debattartiklar, motioner och utveckla sin egen politik.

Partierna passade så att säga på att toppa laget och slipa på reformerna när de ändå hade så gott om tid. 

Det senare håller Socialdemokraterna på med som bäst och förutom det absurda antalet KU-anmälningar nu för tiden är läget exakt så – oppositionen bestående av C, V, MP och S har absolut ingenting att göra just nu och fram till valåret. 

Regeringssidan har för första gången sedan 2006-2010 nämligen över 175 mandat. 

Moderaterna och övriga i högern hade ändå lite tur att deras åtta år i opposition, som för framför allt var tuffa internt för Moderaterna som blev tvungna att riva hela det dåliga Nya M-bygget, skedde under den unika perioden när regeringen inte hade majoritet i riksdagen. 

För inte ett år hade Stefan Löfven säkrade minst 175 mandat utan varenda gång de la fram en budget eller ett förslag fick de förhandla. Oerhört tröttsamt såklart att inte kunna klubba den politik du vill. Ingen annan socialdemokratisk statsminister har behövt ha det så. 

Visst, Alliansen gick sönder 2018 men givet Centerns utveckling tillbaka till ett opålitligt flyktingaktivistparti var det lika bra (för de har varit exakt detta från 70-talet, Maud Olofsson-perioden var tyvärr endast ett undantag). Men det var enda vinsten för Löfven, som sedan fick ro skutan i sjö och motvind ända tills han kastade in handduken hösten 2021 och Andersson tog över. 

Ingen regering har sedan Alliansen 2006 haft 175 mandat i riksdagen förrän nu, när Kristersson regerar på 176 mandat ihop med SD. 

Tre mandatperioder där SD-skräcken skapade detta märkliga tillstånd är över och regeringen som nu regerar har all makt, oppositionen noll. 

Dessutom består den av två partier som balanserar vid spärren. C och MP borde ägna sig att vässa laget och politiken men där händer ingenting. 

Men problemen hopar sig för det avstånd som funnits till regeringen, de märkliga överdrivna siffrorna för sossarna som verkar komma varje gång högern precis har vunnit, krymper snabbt. 

Och Magdalena Andersson har ingen regering att gå till val på. 

För den sista mandatperioden regerades med hjälp av C och L på nåder men Löfven gick till val på en regering med MP precis som 2014. Det kommer inte fungera igen eftersom samtliga småpartier kräver att få sitta i regering. 

Annie Lööf satte en ny praxis när ett litet parti när hon full av den övertro på sig själv som blivit sitt signum, denna totala brist på markkontakt, tänkte att hon kunde bli statsminister. Att när hon röstat nej till alla så skulle det magiskt bli så att både M och S gav upp och gav makten till henne. Istället såg hon till att regeringsbildningen dröjde från oktober till januari. 

Magdalena Andersson tänker nog att en regering utan kompromisser är melodin för henne så exakt noll partier kommer bjudas in. Problemet är att såväl V och C som MP med stor sannolikhet kommer göra som Lööf efter en eventuell valvinst – trycka rött till båda. 

Det här vet alla. Att sossarna går till val på kaos med stort K. Att hon i valrörelsen inte kommer svara på några frågor om vem hon ska regerar med helt enkelt för att hon inte har något svar. 

Och på tal om det – var är Magdalena Andersson? Någon som sett henne?

Hon verkar helt tappat det faktiskt, sedan hon grät i plenisalen över Hamas-kämpen Jamal El-Hamas eller var arg i partiledardebatten. Internt i partiet är det känt att hon inte klarar att förlora eller att inte ha makten och det är högst oklart om hon klarar hela mandatperioden i opposition. Förlorar Socialdemokraterna 2026 är det låga odds på att hon lägger av. 

Tobias Baudin och Ardalan Shekarabi har redan för länge sedan inlett sina kampanjer om att bli partiets kommande partiledare, gissningsvis genom att Baudin kandiderar till riksdagen 2026. Han kommer som bekant från LO som många i partiet och med posten partisekreterare kommer han säkert kunna sno åt sig en hög placering på Stockholms-listan 2025 när listorna sätts. 

Oppositionen finns inte, rent krasst. 

De har inget regeringsalternativ och kommer inte fixa ett innan valet ens, de kan inte ens enas om en KU-anmälan och de har ingen gemensam politik mer än att de tre småpartierna vill öppna gränserna igen vilket inte sossarna vill. 

 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!
Become a patron at Patreon!