Sök
Stäng denna sökruta.

Det man inte sa om PISA

 

Idag presenterades PISA, som gjordes våren 2022, det vill säga under den Socialdemokratiska regeringen liksom den som kom 2018. Då Anna Ekström instruerade Skolverket att förbättra resultaten genom att ta bort rekordmånga utlandsfödda. 

Alla resultat går ner, men å andra sidan följder nedgången OECD. Slutsatsen är därför att det helt enkelt är pandemin som förstörde för många elever och skolor under 2020 och 2021. 

Det som var intressant var det som inte sades på hela presskonferensen. 

Den hölls av Peter Fredriksson som än så länge är GD för Skolverket men bara till februari. Han nämnde ”det svenska skolsystemet” säkerligen 10 gånger men inte en enda gång sa han ordet ”bostadssegretation” och ”migration” sa han någon enstaka gång och inte i sammanhanget ”stor migration”. Inte heller nämnde GD:n den enorma demografiska förändringen som skett på 20 år bara. 

Hans egen bakgrund är som många generaldirektörers som sossarna utsett – lojal. Med Socialdemokraterna.

Även om jag inte kan hitta politisk aktivitet i den är det tydligt var hans egna preferenser ligger. 2011 sökte han sig till sossarnas starka kvinna Boel Godner i Södertälje, där han utsågs till Utbildningsdirektör, och det var därifrån Gustav Fridolin plockade in honom som GD 2017. 

Han beskriver sin egen barndom som arbetarklass och berättar om en 2:a i Norrköping utan dusch. Att han själv gjorde en klassresa och blev lärare i historia, och därifrån började det verkliga klättrandet uppåt. Han hyllar det gamla Sverige (läs Socialdemokraterna) som skulle ta bort de socioekonomiska skillnaderna. 

 

 

Med skolsystem menar Fredriksson ”marknadsskolan”, som vänstern med vänstermedias hjälpt lyckats sätta i centrum av debatten istället för det fria skolvalet.

Men det blir ju inte mer sant bara för att man upprepar det tillräckligt många gånger och systemet med att barn idag kan välja skolor är inte orsaken till att den så kallade likvärdigheten sjunkit. Det har heller aldrig OECD påstått. 

Ändå kan man säga att de bilder som avslutade presskonferensen är centrala för hur Skolverket kommunicerade resultaten. 

Det är först på slutet man får lite mer info om migrationsbakgrunden och vi vet sedan tidigare att utlandsfödda barn är absolut sämst i skolan, de drar även ner snittet. Medan barn födda i Sverige till utländska föräldrar är sämre än svenskar men ändå nära i resultat. 

Det vi redan vet står i bilden – även barn med utländska föräldrar lyckas bättre om deras föräldrar har hög utbildning och bra jobb.

Det är också framför allt de barnen som tjänar allra mest på att få välja skola. Svenska barn bor redan ofta så att deras närmaste skola redan är en bra, kommunal skola. 

 

 

 

 


Det är tydligt att Fredrikssons egna personligt stora fokus ligger på likvärdigheten, som kan översättas med ”skillnader i resultat hos elever när man jämför skolorna, inte på individnivå”. Det är mellanskolsvariationen man framför allt menar, att olika skolor presterar på snittet olika bra och att skolor där många elever har bra socioekonomiska faktorer oavsett bakgrund presterar allra bäst. 

Så har det alltid varit. Barn till akademiker lyckas bäst i skolan. 

 

 

 

Det bilderna inte visar är det Fredriksson säger. Följande mening sa han de sista minutrarna av presskonferensen:

”Styrelser i friskolor borde först satsa pengarna på skolan och sedan fundera på om det blir något över till vinst”. 

Jag är chockad. Över att en generaldirektör visar sig vara så ofattbart okunnig om hur ett företag fungerar och hur en friskola fungerar samtidigt som han unnar sig att ta tydlig ställning emot friskolor. 

Generaldirektören säger nämligen i princip rakt ut att friskolor bryr sig främst om vinst och inte om eleverna och att det är just är friskolorna som är problemet. 

Alla skolor måste göra överskott annars går de under. Kommunala skolor som gör förlust måste antingen spara eller tvinga kommunen att omfördela pengar. Så vinst är en förutsättning för att överhuvud taget kunna driva vilken verksamhet som helst. Men eftersom budgeten i kommunala skolor sätts av kommunerna kan de ju anpassa intäkterna. Att dessa gör förlust sedan är med andra ord antingen en dåligt skött skola eller en dåligt uträknad budget. Något av det. 

Jag tror Fredriksson menar vinstutdelning. Ni vet, det man gör efter man gjort vinst, om det finns pengar över

Men mycket få friskolor har aktieutdelning. Framför allt inte de man pratar om, de stora koncernerna. Där går allt överskott tillbaka till skolan. 

Fredriksson verkar heller inte veta att framför allt är det ledningen som fattar besluten i friskolor, inte styrelsen men i fallet med aktieutdelning är det bolagsstämman och inte styrelsen som bestämmer. Tre fel av tre möjliga också. 

Att Skolverkets GD så bekymmerslöst tar politiskt ställning mot friskolor på en presentation om PISA-resultaten säger väl mer om de som rekryterade honom och att han passar på extra för att han ändå får gå snart. 

Men visar också att politiserade utnämningar ställer till stor skada för Sverige. Byråkrater ska vara byråkrater, och de har inga politiska åsikter i jobbet. 

De svenska skolans problem är det Skolverket ignorerar – enorm demografisk förändring på grund av massinvandring under tjugo år som resulterat i att vi har ett stort antal förorten och små orter som idag helt domineras av icke svensktalande. På vissa ställen 90 % med utländsk bakgrund. D

Vi har alltid haft närhetsprincipen av kommunala skolor. Men skillnaden idag är att då var din enda chans att slippa gå i den närmaste att helt enkelt flytta till ett annat område i din kommun eller till en annan kommun. Idag kan de barn som inte vill gå i den närmaste skolan välja en friskola, de kan inte välja en annan kommunal skola så lätt.

Friskolorna är framför allt till för de barn som råkar bo nära en dålig kommunal skola. 

De svenska elever som redan bor i bra områden hamnar automatiskt, nu som förr, i en bra kommunal skola där många rektorer och lärare vill arbeta. 

Hur man bor betyder allt för det svenska skolsystemet Fredriksson pratar om eftersom det i grundskolan är få barn som ens går i friskola. I gymnasiet däremot finns det betydligt fler men då väljer ju alla elever eftersom gymnasiet är den första skolan som bygger helt på antagning efter grundskolan. Skolplikten gäller till 9:an, då har du skyldighet att gå i skolan. 

Gymnasiet är frivilligt och man söker på betyg, alltså konkurrerar betydligt fler friskolor med kommunala här. I många skolor i städerna kommer eleverna från överallt i stan, där lika söker lika som det alltid är i gymnasiet. Du söker dig till en skola och linje som du tror passar dig. 

Problemet med likvärdigheten är inte att elever som är duktiga i skolan söker sig till skolor där duktiga elever går, oavsett utländsk bakgrund eller inte utan att så många mediokra elever och lågpresterande elever måste gå i dåliga kommunala skolor dit inga bra lärare söker sig. 

Skolverket ska inte bedriva opinionsbildning mot friskolor och det hoppas jag nuvarande utbildningsminister gör klart och tydligt för Skolverket efter den här pressträffen. 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!
Become a patron at Patreon!