Så länge det är den privata föreningen Advokatsamfundet som har den viktiga rollen som licensgivare för den för demokratin helt centrala yrkesgruppen advokater kommer problemen att fortsätta. Och med problem menar jag gangsteradvokater.
Samfundet har nämligen inga incitament att sparka ut folk innan media skriver för ju färre uppmärksammade dåliga advokater desto bättre för branschen. Och Advokatsamfundet arbetar inte i samhällets eller demokratins tjänst, de är ingen myndighet. Utan en intresseorganisation för advokater, satta att bevaka advokaternas intresse i debatten och villkorsmässigt.
En sådan organisation, som fungerar som valfritt fackförbund, har med sina dubbla stolar som står i direkt konflikt med varandra, inte någon möjlighet att agera som tiderna kräver.
Nya gangsteradvokater kommer ersätta de uteslutna (de få som hittats) eftersom samfundet beviljar nya medlemmar advokattiteln hela tiden.
När en jur kan blir advokat finns en kontrollerad process. Du måste ha arbetat minst tre år på en advokatbyrå som biträdande jurist och det är byrån som sedan intygar att du borde bli advokat när du ansöker.
Men du kan också söka om du haft egen verksamhet och då är kraven annorlunda. Då handlar det om pengar, enbart.
Här är det lätt att se att jurister som startar egen byrå men som är del av kriminella nätverk, även om det bara är socialt för att man vuxit upp med killarna, kan dra in stora pengar direkt. För deras kompisar hamnar hela tiden i rättsprocesser, vilket garanterat ett stort inflöde av uppdrag.
Hur säkerställer Advokatsamfundet att inte biträdande jurister i egen byrå har hög omsättning för att de just bara försvarar gängkriminella av olika slag?
Svaret är att de struntar i det, det är bara pengarna som räknas.
Utöver detta krävs lite olika intyg, bland annat att alla dina affärskontakter intygar att du är lämplig. Det gäller inte kunder utan folk på myndigheter, motparter och kollegor. Du får kontakta dem och be dem intyga helt enkelt.
Alla färdiga advokater som är medlemmar får sedan regelbundet listor på nya ansökande som vill bli advokater. Tanken är att medlemmarna, som styr organisationen, ska få yttra sig och komma in med kritik om någon på listan är något de anser inte bör bli medlem av olika skäl som då ska motiveras.
Men kritiken avkrävs göras i det öppna, med namn. Anonym kritik mottages ej, vilket ju innebär att alla andra ser vilka som tycker och vad de tycker.
Ett sådant system öppnar upp för självcensur, för ingen vill hamna i konflikt och slutsatsen blir då att väldigt få yppar kritik mot nya medlemmar. Det är ju känsligt för många.
Kollegorna har alltså utsetts vara den största bromsklossen mot att fel personer beviljas bli advokater genom intygen och utskicken till medlemmarna men i praktiken fungerar systemet inte.
Istället för att det finns en utsedd grupp vars jobb är att noga kontrollera varje sökande, som till exempel om de har en egen byrå med bara andra landsmän och målen de fått i stor utsträckning gäller gängkriminella. Vilket är en stor röd flagga för att personen utgör en risk.
Problemet har ytterligare förvärrats av den interna kulturen i samfundet. Som är icke tillåtande och domineras av en enda persons uppfattningar.
Anne Ramberg var länge generalsekreterare, hennes vänstersympatier är väl kända och framför allt hennes hat mot SD och all sorts kritik mot migrationspolitiken. Hon har kallat ledande politiker bruna råttor för kritik mot migrationspolitiken och var erkänt gränslös i sociala medier. Nu kan man tro att i och med att hon lämnat, att samfundet inte präglas av samma åsikter men eftersom hon var en stark ledare som du antingen var med eller emot domineras idag ledningen av samfundet av personer som fostrats i hennes anda.
Och i Rambergs andra är du rasist om du skulle anmärka på folk med utländsk bakgrund. Kulturen är verkligen inte förlåtande här, vittnar folk jag pratar om för researchen av den här artikeln. Det är inte en fri åsiktsmiljö där man får tycka olika utan du förväntas föra Rambergs arv vidare i någon mån.
Att då som enskild advokat flagga för en av alla dessa ansökningar som har utländska namn (inga bilder bifogas), där du inte alltid ens vet om personen är kvinna eller man bara på namnet, är inte lätt.
Många är rädda att utmålas som rasist om de anmärker på någon på listorna och avstår då hellre. Det finns en utbredd tystnadskultur. Stämplas du som minsta kritisk utesluts du ur det kollegiala sociala sammanhanget, även om de flesta som engagerar sig i samfundet är en mindre klick och som så ofta en majoritet kvinnor. Där Ramberg är Queen Bee.
Jag citerar en av de advokater jag pratat med:
”Men det kollegiala faller samman- gubbarna i branschen tycker samfundet är woke och blir affärsjurister och engagerar sig inte i arbetet på Laboratoriegatan – kvinnorna blir advokater med bara vårdnadsmål och migrationsmål och allt måste vara så gulligt och ömmande så man får poäng hos Edwalll Insulander- nysvenskarna skiter fullständigt i att bli respekterade av andra advokater och kör hårt på brottmål och taxan.”
Advokaten här sätter fingret på något centralt. Om ordningen vi har bygger på att nya advokater vill bli accepterade och respekterad av kollegorna och den nya generationens advokater struntar i det faller kontrollmekanismerna som samfundet förlitar sig på.
De gör uppenbarligen inga egna granskningar av ansökningarna och allt är upp till medlemmar och kollegor. Om de nya advokaterna när de väl passerat kraven och blir advokater struntar i respekten i branschen för att den respekt de vill ha är från kriminella faller kontrollsystemet.
Tillit är bra, kontroll bättre är passande här och det är uppenbart att vi har betydligt större problem med advokatkåren än som först anats.
Frågan om advokater och licensieringen måste upp på dagordningen för Advokatsamfundet har vare sig viljan eller förmågan att agera.
Om 60 % av de få uteslutna advokaterna senaste två åren varit gangsteradvokat lierade med gängen, hur tror ni andelen nya advokater ser ut?
Marknaden är nämligen stor och bland killarna och tjejerna födda och uppvuxna i olika utsatta förorter finns historiska och sociala band även om man väljer olika vägar i livet, där vissa pluggar vidare.
Ska vi komma till bukt med den alarmerande utvecklingen där advokater är en del av gängen och på det sättet har fört in en röta i djupt in i vårt demokratiska system måste Advokatsamfundets roll som licensierade av advokattiteln flyttas till en oberoende instans, som inte sitter på de dubbla lojaliteterna samfundet gör.
Och denna oberoende instans måste också ha i uppdrag att kolla upp alla ansökningar, följa upp sådant som verkar misstänksamt och säga nej till betydligt fler ansökningar så att vi stoppar inflödet av nya gangsteradvokater.
Dessutom borde reglerna göras om. Varför har man som enda krav på de som drivit eget att de ska omsätta ett visst belopp? Kraven att bli anställd på en bra byrå är höga medan vem som helst kan starta egen verksamhet och är du gangsteradvokat startar du givetvis egen firma eftersom du då kan styra allt själv.
Kraven måste skärpas för de biträdande jurister som driver eget just för att hitta de advokater som är del av gängen.
Men var är debatten om det här? Den lyser tyvärr med sin frånvaro. Och under tiden får fler gangsteradvokater verka i väntan på ett framtida avslöjande och nya beviljas den fina titeln.
