Så var det dags igen. Den årliga jägardebatten som alltid hittar en väg rätt ner i diket och gärna så fort det bara går.
Knappt hann hälsingebon Evert lyftas in på sjukhus med halva ansiktet bortslitet av en björnhona förrän internet fylldes av vidriga hån och ”skyll dig själv”-kommentarer. De empatistördas riksförbund hade årsmöte online. Det startade igång den eviga debatten om jägare, jakt, rovdjur och inte minst skjutvapen.
Idag läste jag en krönika i sossetidningen Dala-Demokraten som en krönikör vid namn Misha Istratov, som kallar sig ”miljöentreprenör” och ”ombud för djur och natur” som jag måste kommentera. Han har som höres bakgrund i något land öster om oss, oklart vilket, är 42 år och är ägare av Elithus, som bygger dyra arkitektritade villor åt rika människor.
Själv bor han på Värmdö, som inte direkt är känt tillhåll för varken varg eller björn men så brukar ju rovdjursdebattörerna bo. Långt ifrån problemen så att säga.
Istratov är upprörd över att 649 björnar är årets licensantal förbjörn jakten, som tilldelats i demokratisk ordning av Länsstyrelserna runt om i Sverige. Helt i linje med hur vi demokratiskt bestämt att det ska vara för bor man i ett land som har många djur över lag så måste alla de stammarna kontrolleras. Annars blir det obalans, men det lilla ordet orkar miljöombuden inte bry sig nämnvärt om.
Inte heller orkade Istratov googla händelsen han bygger sin indignerade artikel om björnjakt och jakt generellt på – för mannen och hans son anfölls av en björnhona, för att hon såg dem. Inte för att de sköt på den.
Det räckte att de var i skogen samtidigt. Han och sonen gick på en väg, björnen kom ut ur skogen, såg dem och började därefter springa rakt emot dem i full fart för att döda dem. Han hann inte ens skjuta.
Det Istratov och hans gröna mullepolare inte fattar är att björnen är vårt farligaste rovdjur och de attackerar för att döda. Dessutom är de jäkligt förbannade hela tiden. Eller menar Istratov att den 12-åring som var ute och åkte skidor och som plötsligt attackerades av en björn som ville döda honom attackerade björnen med sina skidor? Stavarna?
De är alltså inte argare under björnjakten, de är året om så här förbannade på alla som visar sig i skogen.
Björn behöver inget skäl att vilja döda dig, det räcker att du är i närheten.
Då kommer det flera hundra kilo arg nalle som springer 60 km/h i maxfart och som lätt hoppar upp i ett träd, de kan även simma och simmar flera kilometer om det krävs. Du har inte en chans och de anfaller för att du ska väck, direkt.
Björnen är landets farligaste rovdjur.
Det enda som hjälper om du råkar ha otur och vara på samma ställe som en björn, om du inte har ett vapen och kan skjuta, är att göra dig så stor som möjligt och…..skrika. Vråla. Springa är det dummaste du kan göra.
Man undrar stilla hur skogsmulle Istratov hade gjort om en björn bitit tag i hans son när han var ute i skogen och plockade svamp med familjen?
Istratov kallar sig debattör men verkar tyvärr inte ha koll på hur vare sig jakt fungerar, licensjakt eller hur besluten fattas. Ingen får okynnesskjuta någonting i Sverige, allt kräver tillstånd och att man respekterar när djuret får skjutas och hur. Jakt är otroligt hårt reglerat. Bryter du mot det är det jaktbrott, din vapenlicens dras in och du kan dömas till fängelse eller böter.
Således får man bara skjuta björn i vissa län en viss period varje höst. Sedan är den dörren stängd. Och björnens, eftersom de går i ide och vaknar inte förrän till våren, som vi alla vet efter att redan på dagis sjungit barnvisan ”Björnen sover”.
Hur många björnar som får skjutas, per län, beslutar Länsstyrelsen om. Är björnarna ”slut” i ditt län spelar det ingen roll om du ser 12 björnar ett pass, du får gå hem
Stycket nedan antyder stora kunskapsluckor hos skribenten, han tror att jakt bara handlar om att ”frysa in en älg för husbehov”.
Nu lever jag med en jägare, som inte jagar björn utan tvärtom jagar i Sörmland där det är lika björnrikt som på Värmdö, och jag kan också påpeka att de flesta jakter inte resulterar i kött för någon jägare. Även duktiga jägare skjuter verkligen inget djur varje jaktdag man medverkar på, björn eller rådjur spelar ingen roll.
Det är att vara i naturen som är grejen för jägare, så där skiljer sig inte Istratovs bevekelsegrund från jägarnas.
Jakt är inte bara ett intresse hos individer, det är nödvändigt och ett intresse även länsstyrelser och staten har. Annars fungerar inte ekosystemet i Sverige, balansen rubbas. Vi har nämligen för få rovdjur för alla bytesdjur som frodas och de rovdjur som finns har få eller inga naturliga fiender så stammarna exploderar.
Inget rovdjur är därför hotat, det är därför ”nära hotad” används. Nära som inte alls hotad faktiskt.
Vi hade 2017 nästan 3 000 björnar, trots licensjakten. Nästa björnräkning görs 2023, då kommer siffran vara en bra bit över 3 000 björnar för som ni ser frodas stammen i Sverige.
När jag föddes i mitten av 70-talet hade vi fem hundra björnar bara. Det springer alltså runt över 3 000 livsfarliga mördarmaskiner som så fort de ser dig och du är enligt dem för nära attackerar dig för att döda.
Det är inte synd om björnarna, tvärtom måste vi skjuta fler för att hålla stammen under kontroll. Liksom vargen som också bara växer för varje år och därmed kommer närmare och närmare oss människor.
Men det drabbar ju inte rika företagare på Värmdö utan bara sådana där loosers på landsbygden som inte ens har vettig internetuppkoppling.
Givetvis ska den här sosse-killen också dra den långsökta parallellen ”gängbrottslighet – jakt”. För inget är för dumt om du har en röd ros-pin på kavajslaget.
Efter meningen om att för att vi skjuter arga brunbjörnar i Sverige så dödar vi samtidigt Bamse och Nalle Puh…… Infantliseringen av det offentliga samtalet har nått nya nivåer.
Ska det vara så svårt att förstå att gängbrottsligheten inte har något med legala vapen eller jakt att göra och de barn som springer runt med illegala automatvapen och skjuter folk på öppen gata är barn till invandrare araber eller somalier till mycket stor majoritet, kulturer som inte har något med den svenska jakten att göra?
Men det är för mycket att begära att man debatterar hederligt om man är sosse och det är också för mycket begärt att man bygger sin argumentation på fakta om man är ”ombud för djur och natur”.
Jagar vi inte rovdjur blir de för många och kommer döda både tamdjur och även människor. Fråga samerna hur mycket de uppskattar varg och björn.
Jagar vi inte klövdjuren i Sverige kommer de bli alldeles för många, och när ett klövdjur inte dör av en jägare, fort och smärtfritt i skogen, kommer de antingen bli påkörda, uppätna långsamt av ett rovdjur eller svälta ihjäl långsamt under en gran.
När de blir äldre är tänderna nerslitna, de kan inte äta, flocken överger djuret och de ligger sedan i skogen och dör långsamt helt själv. Så fungerar naturen. Den är naturlig och inte särskilt trevlig eller human.
Men jag antar att sitter man i en varm villa på Värmdö och skriver dåliga krönikor för Dala-Demokraten har man ingen förmåga att sätta sig in i hur det vore att själv, utan att man gjort något endaste dugg, plötsligt har en två hundra kilo rasande björn över dig som sliter av dig ansiktet eller drar iväg din son i armen.
Då är det lätt att orera om att det är som att döda Bamse och Nalle Puh.
