Politiken ska inte styra forskningen, säger man ofta men ändå gör vi det. Genom att öronmärka en otroligt stor total summa pengar på politiskt styrda områden som bara forskare som formulerar projekt som passar politiken får bidrag.
Idag kunde man i Di läsa om att Högskolan i Kristianstad fått 2 miljoner kronor per år i tre år, totalt 6 år för att utvalda personer ska få äta kaviar ihop med champagne.
Men det är inte forskaren själv som ska smaka, för hon är allergiskt mot just kaviar.
Detta lyxprojekt, man kan ändå köpa rätt mycket kaviar och champagne för 6 miljoner kronor även om pengarna också går till löner till forskarna, är en del av utlysningen ”Taste and sensorics – from farm to folk” som statliga myndigheten Formas utlyst i en i raden av politiskt styrda utlysningar.
Som kan se har Formas själva satt in nyckelorden ”Zero hunger”, ”food and animals” och ”good health” som nyckelord. Ändå är det förutom lyxprojektet nästan bara olika vegankoncept som fått pengar. Märkligt va?
Grönsaksprotein och plantbaserad mat har fått 6 Mkr, de gick till RISE. Ett alg-projekt på Uppsala Universitet fick också 6 Mkr. Utveckling av olika veteprodukter, bön- och ärtbaserade matprodukter och forskning kring hur man bryter ner motståndet mot hitte-på-kött är andra mottagare.
Eller vad sägs om ”nyttiga flingbaserade måltider till pensionärer” som också fått 6 Mkr? Det sista projektet vill göra ny mat av som jag förstått det restprodukter? Avfall? Utsorterade? Något de beskriver som ”redan existerande produkter” i alla fall.
Vi betalar inte bara 6 miljoner kronor för att en kaviarallergiker ska kunna bjuda ”experter” på champagne och kaviar (något alla vet är gott) under tre år utan vi betalar 60 miljoner kronor för att Formas får politiskt styra forskningen (via politikerna givetvis) att ett projekt som säger sig handla om ”från jordbruk till gaffel” egentligen bara handlar om veganmat.
Och så här ser tyvärr all forskning ut i Sverige.
Har vi ens en fri forskning?
Ja, det är väl 50 000 kronors-frågan ändå. För om politikerna via alla statliga pengar som finns till forskningen (och vi har i princip nästan inga privata, till skillnad från t ex USA) öronmärker varenda utlysning och dessutom sedan väljer otroligt smalt av alla de som söker för att de har instruktioner att göra så får man lite den forskningen man betalar för. En ofri. En politiskt styrd.
En forskning när 6 miljoner kronor utan problem kan sprättas iväg på bubbel och dyr rom under tre år till en forskare som inte ens själv äter kaviar.
