Vad skoldebatten borde handla om

 

Förra veckan publicerade DN en artikel som jag trodde skulle leda till debatt men den försvann märkligt nog. Skriven av Vesna Prekopic, som bland annat skriver ledare åt vänstersajten Dagens Arena (betalad av LO och S). 

Hon medger att texten satt långt inne men anför skälet skam. En annan teori är att hon som vänster medger att verkligheten inte matchar idealen, vilket kanske också påverkade. Men jag förstår att texten var svår att skriva för det handlar om våld och hot av barn. När barn är förövaren. 

Hon var med och startade upp Fryshusets skola i Husby och skrev om det i Dagens Arena 2015 där idealismen blandades med sedvanlig kritik mot friskolor generellt. 

 

 

Hon trodde verkligen att om bara en person med rätt värderingar startade en skola så kommer saker lösa sig. Och jag kan beundra idealismen, dessutom är det rätt att testa att förändra på riktigt. Det var modigt att starta en skola i Husby i syfte att ge barn med utländsk bakgrund en bättre chans, en chans hon som vänster var övertygad inte fanns för att till exempel duktigare elever lämnade förorten och systemet med friskolor, som hon egentligen inte tror på, var orsaken. 

Sju år senare skriver hon den här krönikan.

Om hur hon livrädd slutade sitt projekt. Och kastade in handduken. 

 

 

Hennes jobb som rektor är att skapa trygghet för alla elever och tillrättavisa elever som inte sköter sig. Konsekvensen av att hon utövade sitt jobb blev att en 13-årig kille spottar på henne och hotar henne, framför sin egen mamma. Som inte bryr sig, eller som inte vågar. 

 

I en annan minnesbild från samma totalt gränslösa pojke är våldet ännu närmare. Han har en knytnäve mot hennes huvud, sparkar i väggen. Säger att han ska slå sönder henne. 

 

 

Hon ger oss sina anteckningar om en helt vanlig vecka som rektor för en ny friskola i Husby, startad av Fryshuset och byggd av idealism. Måndag – elev slår en annan elev på lektionen. Tisdag – diskmedel hälls i korridoren, klassrumsdörr sparkas sönder. Onsdag – någon har igen kissat i papperskorgen och städpersonalen vägrar städa upp fler gånger. 

 

 

Siktet är att bygga upp en Stockholms bästa grundskolor, skrev hon 2015.

”Fryshuset Grundskola Västra ska byggas upp som den samhällsbärande demokratiska institution den ska vara och kommer aldrig acceptera en annan elevsyn än att alla har rätt till en god utbildning.”

Ett år senare ger hon upp. Och vem skulle inte gjort det?

Det är en berättelse om en vardag som tyvärr allt fler lärare och skolpersonal ser, men också om en person med vänstervärderingar som ville omsätta idéer i praktik och åstadkomma förändring med blåslagna ideal tvingas ge upp och retirera. 

Efter ett samtal med en chef som på allvar varnar henne. Att ställa krav och göra sitt jobb, att anmäla till polis och Socialtjänst, det kommer leda till att barnen kommer att skicka gängen på henne, hem till henne och då är hennes tillvaro och liv hotat på riktigt. Hon slutade efter bara ett år som rektor, 2016.

Det tog henne ytterligare 6 år att kunna skriva texten. 

 

 

Det visade sig att det inte var friskolesystemets fel eller skolornas ambitioner som ligger i de utsatta områdena. Utan ett stort skäl varför elever lämnar förorternas skolor är bland annat otryggheten och stöket. Elever som terroriserar sin omgivning får går kvar i skolan och de övriga, både lärare och andra elever tvingas då välja det enda alternativet – lämna. 

I takt med att andelen elever med utländsk bakgrund ökat i skolan har våldet och hotet om våld ökat mot lärare, som kommer både från elever och från deras föräldrar. 

2012 var det 19,6 %, år 2020 hade det stigit till hela 25,2 %. En ökning med nästan 5 %-enheter på bara 8 år. 2003 hade 14,5 % utländsk bakgrund. 

 

 

Som ni kan se så följer graferna varandra. Ju högre andel utländsk bakgrund i skolan desto högre förekomst av våld och hot om våld. 

 

 

Jag har lagt bilderna ovanpå varandra. Den tillfälliga nedgången 2020 handlar enbart om pandemin. Nu ser man ännu tydligare ett mönster – ju högre andel elever med utländsk bakgrund, desto högre andel anmälda fall av hot, våld och rån. 

 

 

Till september 2022 hade 182 anmälningar redan kommit in till Arbetsmiljöverket så att siffran för 2022 ska innebära en ökning är tämligen lätt att förutsätta. Man undrar också hur stort mörkertalet är med tanke på Prekopics vittnesmål.

 

Men redan 2003 visste Skolverket och politikerna att problemen med elever med utländsk bakgrund ökade. Redan då såg man att de klarade skolan mycket sämre. Man gjorde ingenting. Och ingenting senare heller. Det enda som hänt är att man höjt skolpengen i omgångar för förorter och invandrare så att det idag är helt absurda skillnader på vad en svensk elev kostar i en bra skola och vad invandrare får i förorter, ändå lyckas man inte bättre. Det handlar nämligen inte om pengar. 

 

Redan då visste man också att våld och hot om våld ökade i skolan. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket historiskt kan man se att år 2002 var det 2 200 anmälningar från lärare om hot och våld. 2006 hade siffran stigit till nästan 2 400.

 

 

2021 gjorde Lärarförbundet en egen rapport om problemen. Det är skrämmande siffror. Mer än var fjärde tillfrågad av lärarna i högstadiet svarade att hot och våld är ett ganska eller mycket stort problem på skolan. Våldet kommer från både elever och föräldrar. 

De senaste två åren hade 42 % varit utsatta för verbalt våld av gymnasielärarna och 28 % av högstadielärarna. 

 

 

Är det inte konstigt att så många skoldebattörer inklusive hela konspirations-nätverket Skoltwitter bryr sig så lite om skolans verkliga problem?

Besatta av att hänga friskolor, främst framgångssagan Engelska skolan, lägger de all tid och pengar på denna ideologiska väderkvarn som inte ankrar i verkligheten eftersom de flesta föräldrar är rörande överens från vänster till höger att man ska kunna välja skola. 

Det är ett svek mot elever och lärare att strunta i saker som verkligen gör skillnad. Vem som äger skolan är inget som de går och tänker på. Men att elever terroriserar sin omgivning förstör skolan för ofattbart många och är givetvis ett av flera tungt vägande skäl varför inte ens de som bor i förorterna vill gå i de skolorna.

Tack och lov kan alla elever som inte vill gå i skolor där andra ungdomar hotar och slår dem och lärarna välja andra, tack och lov för valfrihet.  

Inte förrän staten ger kommuner verktyg att verkligen komma tillrätta med våldet, stöket och bristen på trygghet i skolan kommer vi kunna ha en chans att lyfta de sämsta skolorna. 

Det måste finnas en nolltolerans mot våld. Socialen och polisen ska kopplas in vid första tillfället och vakter måste finnas tillgängliga för lärarna på skolorna att stävja hotfulla situationer. Elever som vid upprepade tillfällen hotar och slåss ska med tvång tas ur skolan och placeras på särskilda enheter med betydligt högre säkerhet och avskilja dem från skötsamma elever. Specialskolor för stökiga elever helt enkelt.

Där anställda säkerhetsvakter finns tillgängliga för lärarnas skydd. Där man passerar en metalldetektor på vägen in för att hindra att de tar in vapen. Och där eleverna går i mindre klasser med fler lärare i varje klass. 

Elever i gymnasiet som upprepade gånger beter sig våldsamt och hotfullt ska relegeras permanent.

Det är valfritt att gå gymnasiet och då ska man kastas ut om man inte följer reglerna. Klarar man inte ens av att inte hota och slå folk på gymnasiet får man avstå, av omsorg över lärarna och eleverna som vill vara där. 

Ointresset hos skoldebattörer av bland annat den här så centrala frågan visar mer än tydligt att det aldrig handlat om omsorg över skolan och elever utan det är en 100 % ideologiskt styrd debatt som syftar till att bedriva opinion för vänsterpolitik och vänstern har alltid avskytt egenmakt och frihet.

 

 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!