Skolinspektionen bygger inte på fakta

Friskolehatarna gör just nu precis allt för att få upp friskolefrågan som huvudfråga i valet. För sosseriet vet att det är en förutsättning för att ta hem det här. Krig eller inte krig. 

Debatten har alltid varit helt oseriös och byggt på allt från rena missförstånd till raka lögner. Och friskolehatarna verkar tro att de fortfarande kommer undan med att glida undan när man påtalar det uppenbara – alla förslag som ligger på bordet avskaffar i realiteten valfriheten. Punkt. 

En sak man använder som vapen är att försöka påstå att friskolor generellt fuskar med antagningen. Eftersom det är förbjudet enligt lag att välja elever och de flesta friskolor löser antagningen med det mest rättvisa, nämligen kö, skjuts det just nu pil på båda sätten. Både skolor som har kö ska attackeras för just det och skolor som inte har kö ska misstänkliggöras att ta in folk genom att diskriminera andra. 

Jag ska ta två exempel i närtid. Orkestrerat av Socialdemokraterna. 

I vintras publicerade Skolinspektionen en rapport där de sades sig granskat friskolors antagningar. Nyheten som kablades ut var att 24 av 30 skolor på olika sätt frångår reglerna. Vi ska förmås att tro att friskolor därmed fuskar, alltså diskriminerar barn på bakgrund, etnicitet etc men det sägs inte högt. Vi ska förstå det ändå. 

Lina Axelsohn Kilhbom gick genast ut och påstod att detta nu bevisar att skolvalet inte fungerar. 

Hon sa att hon ”blir förbannad”. 

Tittar man närmare på Skolinspektionens rapport ser man dock att den inte bevisar det ministern och media påstår. Inte alls faktiskt. 

Initialt kan man konstatera att Skolinspektionens referenser tyvärr är väldigt svajiga och tunna. Som de två (2) beslut de tagit om att kritisera skolor som hade andra urvalsgrunder, som en skola som könskvoterade flickor. 

Och referenser till mediedrevet 2020 som byggde på Twitter-namnet Rektor Linnea, som då var rektor för en lågstadieskola i Angered (hon är inte det längre, hon blev degraderad) och som påstod i media att hon blivit uppringd av en rektor på en friskola angående en elev som valt bort Rektor Linneas skola. 

När jag mailade reportern fick jag veta att några bevis för påståendet aldrig presenterats och inga följdfrågor ställts. När jag mailade Linnea direkt för att fråga om namnet på den skola som brutit mot lagen blockade hon mig på Twitter och vägrade svara trots flera mail till hennes jobbmail. Att en rektor vill ha bakgrundsinformation om en ny elev handlar om överlämning, det vore tjänstefel att inte ta reda på något alls. Så ringa den gamla rektorn är normalt. Men biten om referenser är alltså bara ett påstående från en känd friskolehatare i debatten. 

Trots att Linnea alltså inte kan bevisa det hon påstod om rektorn blev det ett mediedrev och nu hänvisar Skolinspektionen makalöst nog till detta som någon slags fakta. 

För till skillnad från journalister läser jag rapporterna noga och jag läser även fotnoterna. Där är det ännu värre – källorna myndigheten använt är inte fakta alls. 

Den första artikeln är Aftonbladet, som ju är ledande i kampanjen mot friskolor både på ledare och nyheter. Arbetsvärlden är sossetunga TCO:s sajt som det kallar för tidning. 

Och deras chefredaktör Mikael Feldbaum var chefredaktör för LO-ägda tankesmedjan Arenas tidning Dagens Arena i fem år tidigare. 

Den sista källan statliga Skolinspektionen använder som argument är Skolvärlden, som ägs av fackförbundet Lärarnas Riksförbund. Som ju som bekant är en stark röst mot friskolor generellt. De vill t ex förbjuda vinst helt och hållet . Och köer. 

I en objektiv rapport från en myndighet är på riktigt de källor till fakta de använder opinionsartiklar från vänstern. 

Så vad visar då själva undersökningen, nu när vi kan konstatera att källorna till fakta före tillsynen inte är relevanta eftersom de är opinion? 

Det är bara att läsa i något annat än sammanfattningen så ser man svart på vitt: brister i mottagandet skedde i 8 av 30 skolor, varav 6 skolor har fått tillstånd för antagningsprov och det var alltså där de hittade bristerna fanns. 

I bara 2 skolor av 30 fanns brister i antagningen men de handlade om att man inte kommunicerat urvalsgrunderna tillräckligt utförligt. Inte konstaterad diskriminering. 

I ett fall kritiseras en skola som inte alls nekat en elev med särskilda behov, bara väntat tills hemkommunen beviljat det extra belopp eleven då har rätt till och så anser inspektionen att man inte får göra. Men igen, skolan nekade inte eleven plats. 

I det andra fallet hade den skolan inte heller nekat en elev plats.

Alla friskolor har rätt att ha en särskild profil och alla pedagogiker passar inte alla slags elever. Men för att skolan velat vara tydliga och öppna anser inspektionen att man genom den öppenheten ”kan förmå” familjer med barn med särskilda behov att inte söka. Det är inte att neka en elev men likställs ändå med det i deras rapport. Tydligen tycker staten att det är bättre att en massa elever som av olika skäl inte kommer trivas med skolans profil ändå söker och börjar i skolan bara för att upptäcka det på plats och tvingas byta skola. 

Damn if you do, damn if you don’t, är ett uttryck som kommer till hands här. 

På tre av de andra skolorna som Skolinspektionen anser brister i antagningen har friskolor som har antagningsprov låtit elever som inte uppnått en lägsta nivå man satt innan kommit in. Man har alltså varit för snäll i antagningen. 

Är inte att släppa in fler elever precis motsatsen mot att välja ut sina elever på grund av diskriminering? 

I några skolor kritiserar Skolinspektionen att urvalet till konstnärliga utbildningar även bedömer personligt uttryck (!). Som ju är en del av allt konstnärligt, det är i själva verket essensen. Men nix, det får man inte ha med när elever ska bedömas i färdighetsprov. 

Ni noterade att myndigheten påstår att 24 av 30 friskolor brister i sin antagning. Det visar sig när man läser rapporten att 14 av dessa 24 i själva verket prioriterat de elever som gick i skolan i förskoleklass utan att vara extra tydliga med det på hemsidan. Här hittar du de flesta av de 24 bristerna med andra ord. Skolorna bryter inte mot lagen och använder de urvalsgrunder lagstiftaren medger, de är bara inte tillräckligt tydliga med att barn som gått förskoleklass prioriteras att få stanna på den skola de redan gått ett år på. 

Inte ett enda konstaterat fall av diskriminering eller att friskolor väljer sina elever finns med i Skolinspektionens rapport. 

Ändå blev skolminister Kihlbom förbannad. Man kan ju undra om hon ens läst rapporten eller bara sköt från höften för att det var ännu en chans att nita de förhatliga friskolorna. 

Men en minister ska faktiskt krävas göra ett bättre jobb än så. Och statliga myndigheter ska kritiseras när de använder opinionsartiklar som fakta och källa till sina rapporter. 

Det andra exemplet på dålig rapport och dålig journalistik är en ledare som Anders Lindbergs mini-me skrivit nyligen. 

Hon har ”läst” en rapport som publicerats på Uppsala Universitet av en forskare. 

Jag har ännu inte hört Axelsson Kihlbom använda detta som argument men det är bara en tidsfråga. Men den visar inte alls det som Mini Lindberg påstår, att elever väljs bort på grund av föräldrarnas yrke och bakgrund. 

Som vanligt har jag även läst denna rapport. Författad av Jonas Larsson Taghizadeh. Vi kan börja kolla på vem han är. 

Hoppla, han visar sig vara sosse. Vilken överraskning. 

Laboremus är sossarnas studentförbund och han är inte bara medlem, han ansvarar för det rödgröna ekonomiska nätverket för systemskifte på föreningen i Uppsala. 

Och det ENDA han sysslar med är att försöka bevisa att det finns diskriminering i skolan. En gång i tiden var forskning synonymt med att söka sanning, numera är det tyvärr för många som söker bevis på saker de redan tycker.

En av hans vinklade rapporter är den här, som citeras Bladet. Eftersom man måste anstränga sig om man ska kunna bevisa diskriminering där den inte finns har Jonas här löst det genom att konstruera ett ”snällhetsindex” på mailsvaren. Och är man inte tillräckligt snäll i svaret diskriminerar man. Som ni själva kan läsa. 

Han skickade många mail. 3 430 stycken för att vara exakt, de allra flesta fick han svar på. 

Vad kom han då fram till?

Inga skillnader i antal svar eller i vad man svarade på alldeles oavsett om personen hade ett utländskt namn eller svenskt. Ingen diskriminering där alltså. Synd. 

Det som då återstod var att tolka snällheten i svaren och DÄR hittade Jonas antydan till att skolorna hatade alla med utländska namn. 

Och där kan ni och jag sluta läsa rapporten. För den visar inte alls det Mini Lindberg påstår och den visar inte ens diskriminering eftersom det forskare sosse-Jonas här försöker bevisa är hyfsat framkrystat. Kan man ens kalla det forskning undrar jag? Hur trevlig någon är kan ju inte vara en variabel som är mer subjektiv. Och mailsvar bevisar inte alls hur personen är live. 

Personligen är jag korthuggen i mail och inte så där gullig folk kan vara, snarare yxig, kort och effektiv. I verkligheten är jag däremot en babblande, glad och sprudlande energisk person som har mycket lätt att prata med alla sorters människor. 

Två rapporter på raken som vill påstå att de bevisar att friskolor diskriminerar och underkänt på båda alltså. 

Jag har nu efter stigande blodtryck när jag läste rapporten mailat Skolinspektionens press för att få svar på hur man resonerar när man på riktigt använder hörsägen i ett drev samt opinionssajter som källa. 

………..

Inom kort kommer jag lansera en betalvägg på 59 kronor per månad. För utan läsarintäkter kommer jag inte kunna fortsätta. Vill du fortsätta läsa mina granskningar hoppas jag du då blir prenumeran

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!