Putin och anti-fracking

Journalisten Michael Shellenberg skrev nyss på Twitter att han sedan 2015 varnat världen om att Putin investerat miljontals dollar varje år i bidrag till miljörörelsen i väst inklusive USA. Ingen lyssnade, de kallades som alla kritiker klimatförnekare och hånades öppet. 

Enligt den Internationella Energimyndigheten IEA var vi inte alls beroende av rysk gas för inte så länge sedan. 

Faktum är att fram till 2010 producerade EU mer gas än Ryssland, sedan hände något. 

Som ni kan se sjönk EU:s produktion radikalt och är idag mycket liten, samtidigt som rysk gas ökat till historiskt höga nivåer. 

Vad var det som hände?

Grunden är att gastillgångarna i EU sinade. Detta lämnade EU-länderna med några alternativ. Antingen göra som Polen och Litauen och bygga ut hamnar för att importera gas i flytande form. Eller som Tyskland valde, att låta Putin bygga ännu en gasledning – Nord Stream 2, den första går genom Ukraina och den har de slagit på och av sedan ockupationen 2014. Tvåan ville de lägga i Östersjön. 

Men eftersom Europa hade 966 biljoner kubikfot tekniskt utvinningsbar gas kvar som skulle räcka i 60 år var det metoden fracking många tyckte var den bästa lösningen. 

Fyndigheterna låg inte bara i öst utan även i Frankrike, Storbrittannien, Tyskland och Holland. Runt 2010 var oljebolagen Chevron, Exxon, Shell och TotalEnergies intresserade av att utvinna gasen via fracking. 

Metoden fracking eller ”hydraulisk spräckning” fungerar så att man borrar hål i marken och under högt tryck injicerar stora mängder vatten blandat med sand och kemikalier, vilket orsakar sprickor i skifferlagren långt under markytan som får naturgasen att frigöras och ledas upp till ytan. 

I Sverige beskrevs skiffergasen som en möjlighet att göra Europa oberoende på gas. Som i det här pressmeddelandet från Nordea den 23 oktober 2013. .

”Skiffergas kan rita om världens energikarta”.

”Om fler länder kan bli självförsörjande på gas påverkas konkurrensen och priserna på en konventionell naturgas, vilket redan har märkts till exempel i Europa. Med ännu fler länder som producenter kan påverkan på den globala gasmarknaden bli betydande.” 

Med andra ord, Ryssland utsätts för konkurrens. 

Om man som Ryssland planerade för världsdominans på gas och olja var det här dåliga nyheter. Så 2013 köpte BP 19,75 % av ryska Rosneft och ryssarna hade även lyckats förhandla sig till ett partnerskap mellan Shell och Exxon och Rosneft ihop med Gazprom. Exxon beskrev då samarbetet med följande ord: 

”……one of the largest single international direct investments in Russia and an excellent example of how advanced technologies are being applied to meet the challenges of the world’s growing energy demand.”

Samtidigt började Ryssland via dolda bidrag och skalbolag ge stora bidrag till miljörörelsen för anti-frackingprotester. 

För sju år sedan avslöjade NATO-chefen Anders Fogh Rasmussen detta offentligt med tyvärr liten effekt – miljörörelsens makt har aldrig varit större än strax före pandemin 2020. 

För om västvärldens politiska ledare utsätts för massiva lobbyinsatser av miljörörelsen via ryska pengar som målar ut investeringar av olja och gas som otroligt kostsamma både politiskt och miljömässigt kommer riskminimerande politiker som vill vinna val att låta bli. Och slutar EU och USA att producera olja och gas kommer rysk olja och gas bli dominerande. 

Enligt The Centre for European Studies investerade ryska staten 95 miljoner dollar i olika NGO-kampanjer (non governmental organisations) mot fracking. 

I Sverige drev Putins nyttiga idioter frågan – Miljöpartiet till exempel.  Carl Schlyter var en av de som stred hårdast. 

Naturskyddsföreningen drev givetvis hård lobbyism mot fracking:

Greenpeace var också med och protesterade ihop med olika nya miljögrupper. Det var en mycket stor fråga under flera år och många organisationer bedrev ambitiösa kampanjer under flera år mot fracking.

I Östeuropa var det givetvis ännu lättare för ryska pengar att hitta mottagare för att protestera mot prospektering av skiffergas. Som i Rumänien till exempel när det amerikanska bolaget Chevron var där för att undersöka skiffergasfyndigheter.

I en artikel i New York Times den 30 november 2014 beskrivs hur ett stort antal välorganiserade miljöaktivister plötsligt dök upp i den lilla byn Pungesti i Rumänien, som inte haft en enda miljöaktivist innan. Från en dag till en annan, mystiskt välfinansierade. 

Grupperna som protesterade vars en samling av grupper som normalt sett inte brukade ha med varandra att göra. Radikala socialister, vissa med nära band till ryssar, och djupt konservativa ortodoxa präster. Och rysk media var där och filmade allt hela tiden med upprepande varningar till byborna att skördar och djur skulle försvinna med förgiftat vatten om man tillät fracking. 

Tre år tidigare hände samma sak i Litauen för Chevron, när stora grupper välorganiserade välfinansierade grupper plötsligt dök upp från en dag till en annan. 

2011 hände det även i Bulgarien, folk som inte ens tidigare intresserat sig för miljöfrågor blev plötsligt del i stora protester. Det tog inte lång tid innan Bulgarien som traditionellt står närmare Ryssland än många andra östländer, förbjöd fracking och drog in licensen de tidigare ufärdat till just Chevron för skiffergasutvinning.  

Chevron gav upp försöken i Östeuropa. Senare har det visat sig att på några ställen var fyndigheterna inte så stora som man hoppats men på alla ställen mötte de hårt motstånd från en plötsligt aktivistisk lokalbefolkning. 

Faktum är Putin själv på en ekonomisk konferens 2014 i sitt tal kallade fracking för hot mot miljön (!) och bad åhörarna att förbjuda det och påstod att länder som tillåter det inte längre har färskt vatten i sina kranar utan svart slem. 

Redan 2014 skrev Donald Tusk i Financial Times att EU måste bygga en energi-union för att minska Rysslands makt de redan då hade över energiförsörjningen i EU via gas och olja. ¨

Man kan väl konstatera att strategin fungerade för Ryssland. 

Mellan 2011 och 2021 halverades enligt Goldman och Sachs investeringar i olja och gas i väst bara på grund av miljöaktivisterna och att en stor politisk kostnad skapats, med bland annat ryska pengar. 

På grund av global och konstant underfinansiering av olja och gas-resurser har väst satt sig i ett läge med permanenta höga priser på energi nu, och skälet varför land efter land underfinansierat stavas miljörörelsen. 

Ironiskt nog har miljörörelsens framgångar att skapa så höga politiska och ekonomiska konstanter för investeringar i olja gjort att koldioxidutsläppen ökat eftersom gas släpper ut mindre. 

Som av en slump visar det sig att Ukraina är det land i Europa som anses ha de allra största skiffergasresurserna…… Man beräknar att 128.9 biljoner kubikfot skiffergas finns där enligt U.S Energy Information Administration. 

Fracking-frågan är död.

Tack vare 90 miljoner dollar från Putin och en inte så nogräknad miljörörelse globalt fick Ryssland som de ville – att EU skulle stänga alla försök att bli självförsörjande på gas och ge dominansen till Ryssland.

Även om det än så länge inte finns bevis för ryska pengar i svensk miljörörelse. Men få om någon har å andra sidan försökt att granska den i Sverige mycket mäktiga miljörörelsen. 

Men eftersom det står utom något tvivel att Ryssland finansierat en massa protester och kampanjer i världen under 15 år minst, varför skulle inte svenskar tagit emot bidrag via någon av alla hans bulvaner? 

Dessutom ingår de svenska aktivisterna i samma internationella nätverk som ryss-finansiserade och agerar därmed nyttiga idioter åt Putin sedan länge. Står man på samma sida som Ryssland står man på fel sida alldeles oavsett vilka intentioner man hade från början. 

Svenska miljörörelsen är en del av problemet. 

…….

Vill du visa uppskattning? Bli en Patreon

Swish: 123 444 5847

Sajten är öppen, inte kommersiell och gratis, väljer man att donera ska detta betraktas som en gåva utan krav på motprestation.

 

 

 

 

 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!