Ännu en trilskandes myndighet

Som ni vet brukar jag inte ge mig och jag accepterar aldrig ett nej från en myndighet när de inte vill leverera offentliga uppgifter, som är en grundlagsskyddad rättighet. 

Denna gång är det CSN. 

Jag begärde den 23 september ut statistik på avskrivna lån och lån i krav fördelat per födelseland 2010-2020. Efter att de i två mail sagt att de först inte hade det, sedan att de hade på medborgarskap och plötsligt, givetvis efter antingen att en chef sagt att de ska säga nej eller interna diskussioner, sa de plötsligt att de inte hade någon information att ge. Inte som ”kan tas fram med rutinbetonade åtgärder”. 

Ni som följt mig vet att just detta svepskäl anges titt som tätt av myndigheter som inte vill ge ut en viss data.

Pensionsmyndigheten trilskades för två år sedan, där vann jag. När de av politiska skäl nekade mig summor efterlevandepension utbetalade per födelseland för att granska hur många ensamkommande framför allt som utnyttjar hålen systemet har. 

Om jag kommer in i riksdagen får jag tillgång till Riksdagens Utredningstjänst och kommer inte behöva begära ut handlingar på det här sättet.

Så jag överklagade såklart. 

Nedan kan ni läsa mitt överklagande. 

………

Överklagande gällande beslut ADM/2021:446 CSN

Jag begärde den 23 september 2021 via registrator ut den allmänna handlingen, enligt min grundlagsskyddade rättighet offentlighetsprincipen reglerad i TF kap 2:

  • statistik om avskrivna studielån samt lån med krav, fördelat på år, total summa samt fördelat per födelseland åren 2010-2020.

Samma dag fick jag mail att myndigheten inte hade per födelseland. Då begärde jag ut samma statistik för infödd resp utlandsfödd. De svarade att någon sådan statistik inte heller fanns, bara medborgarskap när man sökte studielån. Då ändrade jag återigen min begäran till medborgarskap, den 24 september. 

Plötsligt meddelar CSN mig att begäran inte alls kan expedieras. Trots att jag alltså under 2 dagar haft en konversation med myndigheten och anpassat min begäran efter uppgifter de själva medgav att de hade kom de plötsligt på att inget av det jag begärt fanns tillgängligt. 

Vi har nu tittat närmare på din begäran. De uppgifter du efterfrågar finns i våra system men det skulle ta oss mer än 6 h att sammanställa dessa. De begärda uppgifterna lagras nämligen separat, vilket innebär att de måste tas fram för varje år och på individnivå och därefter bearbetas för att kopplas ihop. Eftersom sammanställningen inte kan tas fram inom ramen för rutinbetonade åtgärder är vi inte skyldiga att tillhandahålla den och vi kommer därför inte att tillmötesgå din begäran. (För att vi ska vara skyldiga att skapa en sådan sammanställning krävs enligt 2 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen att sammanställningen kan tas fram inom ramen för rutinbetonade åtgärder. Enligt domstolspraxis har detta ansetts innebära att den sammanlagda arbetsinsatsen för att ta fram sammanställningen ska uppgå till högst 4-6 timmars arbetstid.)

Om du är missnöjd med detta ställningstagande har du möjlighet att få frågan om utlämnande prövad av CSN i ett skriftligt beslut. Ett sådant beslut är en förutsättning för att din rätt till sammanställningen ska kunna bli föremål för prövning i domstol. Om du vill ha ett sådant beslut ska du kontakta oss med en sådan begäran.

 

Argument för min överklagan

Enligt TF 2:6 reglerar en typ av sammanställningar en myndighet faktiskt är skyldiga att göra. I den handlingstyp som kallas upptagningar ingår potentiella handlingar, och databaser. 

En potentiell handling existerar inte när du begär ut den men som myndigheten utan större svårigheter kan skapa på begäran. 

Enligt CSN är skälet till avslaget att handlingen inte finns och de hävdar att den heller inte kan skapas inom ramen för rutinbetonade uppgifter och den anser de är 4-6 h. 

JO förklarar begreppet potentiell handling i besluten JO 2000/01 sida 567 och JO 2006/07 sida 478:

“…varje sammanställning av sakligt sammanhängande uppgifter som en myndighet kan göra med hjälp av tillgängliga program är att anse som en handling som förvaras hos myndigheten. Förutsättningen är endast att sammanställningen skall kunna göras med rutinbetonade åtgärder. Därmed avses att det skall vara fråga om en begränsad arbetsinsats och utan nämnvärda kostnader.”

Utgångspunkten för begreppet ”rutinbetonade åtgärder” är den så kallade likställighetsprincipen. Detta innebär att om en potentiell handling kan sammanställas av myndigheten för eget behov med hjälp av sina dataprogram, personal och databaser ska de också lämnas ut om någon begär det, även om det handlar om en handling som inte är allmän.

Att myndigheten aldrig tidigare sammanställt uppgifterna har ingen betydelse för min rätt att få ut dem som handlingar enligt offentlighetsprincipen, med hänvisning till JO 2006/07 sida 478.

Så även om lagen kräver ”rutinbetonade åtgärder” har jag enligt samma lag rätt att kräva en del ansträngningar av CSN. Att myndigheten i sitt beslut hänvisar till att de inte har detta register idag tillgängligt kan därför anses som irrelevant då lagen ger mig rätt att ändå kunna kräva ut handlingen, som en potentiell handling. 

De anser inte att fyra till sex timmars arbete med befintliga dataprogram, personal och databaser kan anses som rutinbetonade. Men enligt Regeringsrätten RÅ 1974 ref. 8 kan de vara skyldiga att på begäran sammanställa ett urval av uppgifter till en potentiell handling. En myndighet är också skyldiga att göra vissa anpassningar av sina standardprogram om detta krävs för att kunna göra urvalet, enligt RÅ 1976, ref 122. Men inte skyldighet att ta fram ett helt nytt dataprogram (RÅ 1988 ref 84). 

Vad gäller rutinbetonad åtgärd bedömde Högsta förvaltningsdomstolen i HFD 4266-14 att 4-6 timmars arbete inte utgör detta, med andra ord är arbete under 4-6 timmar således att betrakta som rutinbetonad åtgärd. 

Det jag begärde ut var ett simpelt registerutdrag ur befintliga databaser myndigheter redan förfogar över och äger, som kan behandlas enligt standardprogram som Excel etc. Det kräver varken anpassning av program eller ett nytt dataprogram.

Vidare är det svårt att förstå hur CSN kunde leverera statistik för hemutrustningslån per födelseland enligt en begäran jag skickade i mars 2020 och som jag publicerade på min blogg: 

Även denna gång försökte CSN hävda att man inte kunde ta fram uppgifterna. Jag skrev då att jag ville tänkte överklaga och ville ha ett beslut. Då plötsligt gick det. 

Enligt egen erfarenhet kan personer som arbetar med databaser via några knapptryckningar få ut data ur databasen. Sedan bearbetas detta enkelt i statistikprogram eller databehandlingsprogram som Excel, det senare är en vanlig leveransform från just myndigheters statistikavdelningar då jag har mycket med dem att göra i mitt jobb. Att detta helt automatiska arbete och lite handpåläggning i Excel etc skulle generera mer 4-6 h timmars arbete för en kompetent programmerare anställd på CSN är osannolikt.

Notera också i mailkontakten att de först inte alls säger att det är något problem att få ut medborgarskap eller utlandsfödd/infödd. De föreslår ju detta för mig. Först efter internt konfererande kommer myndigheten fram till att dylika uppgifter plötsligt inte går att få ut utan mer än en arbetsdags insats. 

De har, enligt bevis från min begäran i mars 2020, statistik lagrad per födelseland. Eftersom de kunde leverera detta till mig då. 

Detta är också anmärkningsvärt att CNS avslår en sådan enkel och vanlig begäran som utdrag av befintliga databaser när de flesta myndigheter jag har kontakt med i mitt jobb, som Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen, inte en enda gång i kontakten med dem avslagit en begäran om registerutdrag trots att handlingen inte anses upprättad utan är en potentiell handling. Det har bara tagit lite extra tid. 

 

Sammanfattning

CSN nekar mig min grundlagsskyddade rättighet att avgiftsfritt få ta del av offentliga handlingar när de den 24 september per mail avslog min begäran, med hänvisning till att handlingen inte är upprättad och det inte handlar om rutinbetonade åtgärder att ta fram dem. De ansåg därför inte att det var en allmän handling. 

Men en potentiell handling ska också ges avgiftsfritt och behandlas som en allmän handling. Det spelar ingen roll om myndigheten inte besitter själva handlingen i sig, det räcker att den kan upprättas genom data myndigheten förfogar över och ska då likställas med en allmän handling. 

De har i mail bekräftat att de utan problem kan ta fram den data som efterfrågas. Denna data har de medgett att de besitter utan att det krävs att köpa in nya datorprogram och de har heller inte hänvisat till sekretesskäl eller att informationen finns i databaser de inte förfogar över. Enligt likställighetsprincipen ska min begäran behandlas som om myndigheten själva önskade att ta fram informationen. 

Min begäran ska därför bedömas vare en potentiell handling. 

Uppgifterna ska därför betraktas enligt likställighetsprincipen då myndigheten har dem tillgängliga i egna databaser. Och eftersom min begäran är en potentiell handling har myndigheten inte rätt att avslå den. 

Och även om min begäran inte kvalificerar som allmän handling ska den bedömas som en potentiell handling enligt TF 2:6.

Vidare ska handlingen anses som förvarad hos myndigheten eftersom CSN medger att uppgifterna finns i egenägda uppgifter, jag har dessutom en gång redan tagit del av snarlika uppgifter. Deras invändning att uppgifterna skulle kräva mer än 6 h arbete av en anställd programmerare att få fram anser jag därför är bevisat osannolika och det är upp till Kammarrätten att avgöra hur sannolika detta är givet vad jag belagt i min överklagan. 

Jag överklagar härmed beslutet och hoppas att Kammarrätten bedömer att CSN saknar stöd att avslå min begäran om allmän handling samt att CSN därför skyndsamt ska expediera min begäran avgiftsfritt. 

Med vänlig hälsning

Rebecca Weidmo Uvell

…………..

Jag brukar vinna mina överklaganden. Vi får se hur det går den här gången. 

Men genom att konsekvent överklaga beslut testar man myndigheternas ofta utstuderade ovilja att vilja att viss politiskt känslig data att bli allmänt känt och det är inte så vi konstruerade systemen. Att myndigheterna ska kunna obstruera på eget bevåg. De har redan idag medel att stävja rättshaverister, som att kunna debitera eller även neka när någon begär ut för mycket under för kort tid. 

Detta handlar om något annat. Det handlar om tjänstemän på statliga myndigheter som agerar åsiktspoliser och tar sig friheter de inte ska ha. Nu får Kammarätten testa vem som har rätt. 

…………

Vill du se mig i riksdagen? Kryssa mig i provvalet 11-17 oktober för medlemmarna i Moderaterna i Stockholms stad. 

Vill du visa uppskattning? Bli en Patreon

Swish: 123 444 5847

Sajten är öppen, inte kommersiell och gratis, väljer man att donera ska detta betraktas som en gåva utan krav på motprestation.

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!