Nej, Afghanistans sak är inte vår

I media och i debatten låter det som om det enda som står mellan talibanernas skräckvälde och frihet är lilla Sverige.  Som ligger 5 679 km bort (min lägenhet till Kabul med bil).

På kartan ser ni exakt hur långt bort Afghanistan ligger. Och inte minst hur otroligt många länder som ligger närmare, inklusive Kina och Ryssland. Men också rika länder i mellanöstern som Saudiarabien. Som ju ligger motsvarande ett stenkast bort. 

Det låter också som om det är en nyhet att just afghaner flyr eller att Afghanistan är det enda, och det värsta, stället i världen.  Ändå läser man knappt en rad om det som många internationella organisationer klassar som den konflikt som orsakat mest mänskligt lidande just nu – inbördeskriget i Yemen. Kolerautbrott, svält, barn som dör. 24 miljoner människor, eller 80 % av Yemens befolkning behöver enligt FN akut hjälp. 

Varför blöder inte den humanistiska stormakten Sverige allra ihärdigaste opinionsbildare för barnen i Yemen?

Det är lätt att se svaret. För att yemeniterna inte har svenska av skattepengar avlönade lobbyister sedan ett decennium och då räknas inte deras kris. 

Inte att förringa den uppblossade krisen med talibanerna som tycks kunna spärra in landet i Medeltiden återigen tack vare bland annat att amerikanska styrkor lämnat landet. Men Afghanistan var enligt UNHCR redan tidigare det land där flest människor lämnade, av olika skäl. 

Enligt deras årliga rapport om flyktingar var Afghanistan det land därifrån flest flydde 2017-2018. 

 Samma år proppmätta vuxna afghanska män med familjer i Iran som påstod att de var barn sittstrejkade i centrala Stockholm ironiskt nog. Samma vuxna män som Centerpartiet sedan gav en gräddfil i den asyllagstiftning som redan är ett lapptäcke av undantag fick 10 000 vuxna afghaner utan asylskäl, vars ansökan prövats i tre instanser, ändå fortsatta bidrag och uppehållstillsånd. 

En annan central sak i UNHCR:s rapport är listan på länder som tagit emot flest flyktingar per 1000 invånare. Ett mycket mer relevant mått än det flyktingaktivisterna brukar framhålla. 

I snitt tar länder i världen emot 2,7 flyktingar per 1000 invånare. 

Flera år efter den akuta globala migrationskrisen 2014-2015 tog Sverige ändå emot 25 flyktingar per 1000 invånare.

Ser i att alla stora europeiska länder saknas på den där listan? Länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien till exempel? 

Det är givetvis hemskt det som sker i Afghanistan. Men vi har redan 53 000 afghanska medborgare som beviljats uppehållstillstånd varav 10 000 afghaner från Iran under gymnasielagen som borde utvisas samt de 7 000 till som har ett aktivt utvisningsbeslut. Gud vet hur många som egentligen bor här eftersom vi inte har någon koll på det. 

I Yemen saknar 20 miljoner rent vatten. Det är ingen som kräver att vi ska bevilja dem asyl i Sverige. För enligt UNHCR är den bästa lösningen att erbjuda flyktingar möjlighet att återvända hem frivilligt, säkert och med värdighet. Att hjälpa folk på plats eller i sin närmiljö. 

Tyvärr pågår det alltid en rad krig i världen. Just nu förutom Afghanistan och Yemen rasar blodiga krig i Etiopien, Burkina Faso, Libyen. Vi har krisen i Venezuela, i Vitryssland och Ukraina, de båda senare betydligt närmare oss geografiskt. 

Så nej, Afghanistans sak är inte vår. Vi har redan bistått 70 000 eller fler afghaner med asylansökan. Vi tar redan emot topp tio flest flyktingar per 1000 invånare. 

Nu är det dags att backa ut från den från socialisterna påtvingade positionen som ”världens humanitära stormakt” få svenska väljare faktiskt vill att vi ska vara och ta hand om de problem som den enorma migrationen orsakat här. Ge alla de som redan kommit en chans att verkligen skapa ett liv är, vilket egen försörjning är första steget på.

 

Liked it? Take a second to support Rebecca Weidmo Uvell on Patreon!