Myterna i friskoledebatten


Här tänkte jag passa på att lite kort försöka reda ut den där soppan av konspirationer Friskole-hatartwitter idisslar. 

Varför är jag så engagerad själv i den här debatten, kan jag inleda med. 

Jag är född 1975 och växte upp i en liten kommun i Uppland som bara hade ett par grundskolor och två högstadier. 1992 när friskolereformen genomfördes gick jag i gymnasiet så jag har inte fått välja skola en enda gång under min uppväxt.

Jag fick nöja mig med den planekonomiskt styrda DDR-skolan på tiden när vi hade förbud mot att äga telefoner, förbud mot reklam i TV och radio, förbud mot privata kommersiella radiokanaler och två statliga TV-kanaler som enda underhållning. Mobiler, internet och annat kul var inte ens uppfunnet. Det roligaste som hände på 80-talet var först när VHS-en uppfanns och man kunde hyra videofilmer, sedan när kabel-TV och paraboler kom sent 80-tal. 

Flera av Friskolehatar-Twitter är också födda på 70-talet varför det är extra konstigt tycker jag, hur man kan avsky valfrihet så mycket när man själv var inlåst i sosse-Sveriges totala brist på någon frihet alls. 

Här listar jag de vanligaste argumenten man hör från friskolehatarna. 

………….

1. Sverige är det enda land i världen som har detta system

I Sverige är det inte tillåtet att driva helt privata skolor (de få internat vi har är undantagen pga de få elever som har föräldrar som bor utomlands). I nästan alla andra länder kan de rika betala helt privat för att låta sina privilegierade barn få den bästa utbildningen och bara umgås med andra rika i små enklaver.

Så bygger Frankrike, England, Schweiz, USA, Tyskland etc den elit som sedan styr näringsliv och politik. Vänskapsbanden formas tidigt. I Sverige tycker vi som gillar friskolor och barn att även fattiga barn ska kunna gå i de bästa skolorna. Därför har vi systemet med skolpeng och att man knappt ens enligt lag får skicka med ungen ett äpple.

Tack vare friskolor kan fattiga barn välja skolor som inte ligger i deras områden. Allt betalas av skatt. Föräldrar betalar noll kr privat.

2. Aktiebolag är problemet

Enligt aktiebolagslagen måste aktiebolag redovisa sin ekonomi öppet, även de onoterade bolagens bokslut ligger fritt nedladdningsbara via sajter på nätet som laddar dem från Bolagsverket. Föreningar och stiftelser däremot, som friskolehatarna alltid lyfter fram som mycket bättre ägare av skolor, behöver inte ha en enda siffra öppet. 

Vet ni vilka som älskar stiftelser och föreningar? Islamister och andra ljusskygga.

Det är mer regel än undantag. Varför friskolehatarna vill se MINDRE transparens och inte mer är mycket oklart. Är bolaget dessutom noterat finns maximal transparens för det ställs mycket högre krav på de bolagen, som t ex utskällda Academedia är. 

I aktiebolag får man reda på vad VD tjänar, vilka som sitter i styrelsen, vad de lägger pengarna på etc. I en förening och stiftelse – noll. Det går visserligen att beställa årsredovisningar för stiftelser från Länsstyrelserna men de har inte samma redovisningskrav som aktiebolag har. 

Friskolehatarna behöver aldrig utveckla varför just aktiebolag är särskilt usla att driva skolor. En förening har inget förbud mot att göra överskott, eller en stiftelse. De kan göra massa vinst och sedan höja pensioner och löner för ägarna, som ofta jobbar i verksamheten, och vips försvinner pengar utan att vi ens kan se det. Bilar kan köpas in etc, det finns massa sätt att fixa fördelar.

Du får bevilja ägarna utdelning i aktiebolag men det är inget krav. I gengäld är du skyldig att öppet redovisa din ekonomi.

3. Vinst är problemet med aktiebolag

Många friskoledebattörer har svaga eller inga kunskaper i företagsekonomi. Det blir sorgligt tydligt när man läser och hör dem argumentera. Som den här svenskläraren som skrev en artikel på Expressen Kultur nyligen. 

Där påstår hon att aktiebolag kan göra “oreglerad vinst” på skattemedel. Oklart vad hon menar, vinst är något som uppstår när kostnaderna understiger intäkterna i all verksamhet. Ett överskott uppstår, i näringsverksamhet kallas det vinst. 

Det överskottet är aldrig reglerat i några bolag. Däremot beskattas det. Det kallas bolagsskatt och varje krona i vinst i ett aktiebolag beskattas med 21,4 %. 

Så 21,4 % av all vinst alla aktiebolag gör betalas direkt tillbaka. Till staten. Inte till kommunen.

Beviljas utdelning beskattas ytterligare 30 % men då betalar mottagarna av utdelningen skatten. Till staten.

Men detta verkar inte Filippa Mannerheim förstå. Aktiebolag inte bara får göra vinst, de är enligt aktiebolagslagen ålagda att göra ett överskott stort nog att de klarar sig från konkurs. Men det är kommunal verksamhet också. Enligt Kommunallagen måste offentliga verksamheter göra överskott.

Gissningsvis menar egentligen svensklärare Mannerheim utdelning.

Men har blandat ihop saker. För att dela UT vinst får man bara göra om man gjort vinst. Och då delas vinsten efter att man dragit av räntor och betalat skatt ut, men bara så mycket styrelsen och revisorn tycker är försvarbart givet bolagets situation. 

Aktieutdelning kallas det också. Det är dock tyvärr vanligt att friskolehatare inte har någon koll alls på skillnaden mellan vinst, vinstmarginaler eller aktieutdelning. Eller aktiebolagslagen. 

4. Riskkapitalbolag är problemet

Det var en tacksam artikel att läsa för svensklärare Mannerheim ramlar i klaveret i alla de pölar av myter som flyter runt i debatten. Så det blir enkelt för mig att sammanställa. 

Enligt henne “slukar” riskkapitalbolag skattepengar. 

Fel. Men en person som inte förstår skillnaden mellan vinst och utdelning kan inte begäras förstå vad ett riskkapitalbolag gör.

De investerar i bolag de ser har en potential att öka sitt marknadsvärde. Inte sällan gillar private equity-bolag just onoterade familjebolag och andra bolag som är undervärderade och där man ser att ett ägande på ett antal års sikt, och strukturella ändringar som ledning, processer etc kan öka marknadsvärdet på bolaget. Men de köper även börsbolag och då ofta stora andelar. 

Vet ni hur de tjänar pengar? På att köpa och sälja bolag. Och ju mer kapital ett bolag har desto mer värt blir det. Så varför skulle ett riskkapitalbolag då dela ut kapitalet när de äger företagen? Makes no sense.

Och därför tar alltså riskkapitalbolag INTE utdelning ur bolag de investerat i. Börsbolag är undantagen, där bestäms utdelning av bolagsstämman och de har många andra aktieägare att ta hänsyn till. Som pensionsfonderna. 

Alltså finns det inte ett enda exempel på när riskkapitalbolag som köpt hela friskolor eller koncerner tagit utdelning, innan notering. Istället bygger de värde inne i bolaget och deras vinst kommer sedan när de säljer bolaget och förhoppningsvis då får mycket mer än de gav. 

De utdelningar Mannerheim kanske läst från riskkapitalbolag är alltså själva riskkapitalbolagets utdelning till sina ägare. Ofta deläger de som arbetar på sådana bolag och varje år är en del av lönen utdelningen. En vinst som består av just sålda bolag. Men den utdelningen har ingenting med skattepengar att göra utan är helt privata. Utdelningen kommer inte från skolföretaget. 

Istället är det just privatägda bolag som INTE ägs av riskkapitalbolag som tar mest utdelning. 

Inte minst de må skolorna med en eller ett par enheter.

Men eftersom det är en lågmarginalmarknad att driva friskolor – det handlar om max 5-6 %, blir det inga stora utdelningar. 

Eftersom, som vi redan gått igenom, aktiebolag som är noterade måste vara transparenta kan vem som helst läsa igenom t ex Academedias alla ekonomiska rapporter på deras hemsida. 

De har även nyckeltalen redovisade och där ser man klart och tydligt att vinstmarginalen är 5,9 %. Ingen kanonmarginal faktiskt. Den är godkänd. Men det är 3,5 % som kan delas ut.

Men eftersom Mannerheim inte förstår det här, eller vill vilseleda alla läsare som inte förstår, redovisar hon bara antal miljoner de gjort i vinst. Smart va? Trots att man inte mäter vinst så utan i marginal. Andel vinst av omsättning.

Mannerheim har alltså helt fel i att just riskkapitalbolag slukar pengar men eftersom vänstern älskar att hata denna mytomspunna av dem själva utsedda bad boy i näringslivet går det inte att utbilda bort all den generande okunskap som finns. Och som sprids av välutbildade personer som Karin Pettersson som verkligen vet bättre, med en examen från Handels i Stockholm finns det noll chans att hon inte egentligen förstår vad bolagen gör. Men hon har inga problem att ljuga i krönikor där myterna sprids vidare. 

5. Friskolor väljer de bästa eleverna

En vanlig myt som sprids bland friskolehatarna är att friskolor antingen väljer elever (det är förbjudet enligt Skollagen) eller att de svagaste mest resurskrävande eleverna “lämnas kvar”.

Här står det tydligt och klart i artiklen – barn med diagnoser. Vi lämnar elever med utländsk bakgrund till en egen punkt. 

Friskolor, påstås det, vill inte ha elever med diagnoser. 

Är det då inte konstigt att Skolverket i en rapport precis konstaterat att elever med diagnoser mycket oftare går just i friskolor?

“Allt fler friskolor inriktar sig på elever med behov av särskilt stöd, visar en kartläggning som Skolverket har gjort”.

“Många elever byter till friskolor efter dåliga erfarenheter av den vanliga skolan (red.anm kommunala skolor”.

6. Friskolor har få elever med utländsk bakgrund

Här blandar friskolehatarna glatt och medvetet ihop nyanlända med utländsk bakgrund. För många friskolor är populära och har därför det rättvisaste av alla urvalssystem när inga betyg finns – kö. Det är därför kö till grundskolor, medan gymnasier bara tar in på betyg. 

Om du är nyanländ kan du bevisligen inte ha ställt dig i kö, varför du har inte har rätt att gå i den skolan. Tills du kommer in men då är du inte nyanländ längre. 

Så givetvis går färre nyanlända i friskolor men däremot har friskolor hög andel barn med utländsk bakgrund, exempelvis Engelska skolan som har betydligt högre andel elever med utländsk bakgrund än kommunen. 

38 % av eleverna i engelska skolan har det medan 24 % i kommunala, i snitt. 

Det stämmer att fler elever oavsett bakgrund på friskolor har utbildade föräldrar MEN skillnaden mellan kommunala skolor har minskat radikalt över tid. 

1997 var skillnaden 0,318 och 2017 0,191.

Och som Skolverket konstaterade i sin rapport “Likvärdig skola” (2012) så består idag skillnaderna mellan skolor framför allt på att studiemotiverade elever oavsett bakgrund söker sig till samma skolor. 

Skillnaden i resultat mellan elever med utländska föräldrar och svenska föräldrar har minskat och var 2012 nästan utplånad. Medan gruppen utlandsfödda elevers kurva pekade rakt neråt. 

7. Lärarna har sämre betalt

Som av en händelse är också lärare mer nöjda med sitt jobb på friskolor, trots att de på vissa friskolor har i snitt lägre löner (vilket inte betyder att enskilda lärare inte tjänar mer än de gjort på kommunala). De skulle alltså kunna jobba i en kommunal skola om de ville för att de inte är slavar men väljer att jobba just på en friskola. 

Jag vet inte vad hon vill faktiskt. 

Lärare är ett bristyrke och de kan mer eller mindre byta jobb när de vill. Och de tvingas inte att jobba någonstans. Så om nu lärare väljer att jobba på friskolor för att de VILL det, exakt vad är problemet med det? Lönen är något kanske Mannerheim ska skita i? Uppenbarligen är lärarna som jobbar på friskolor ändå mer nöjda. 

8. Skatteparadis

Det kanske tröttaste “argumentet”, som bara är hitte-på, är den om skatteparadisen. Jag vet inte när och varför det uppstod men det har ljugits friskt om Cayman Islands och engelska kanalöar så länge jag följt frågan och det är 8-9 år nu. 

Men detta var i och för sig nytt.  Malta? 

Och som vanligt avkrävs inga hänvisningar. Man får tydligen skriva vad som helst på en debattsida utan belägg. 

Saudiarabien och Kuwait kanske hon har jihadist-skolorna hon skrev om i åtanke? Där en stiftelse från Qatar äger skolorna.   Men hey, alla de där sandlådeländerna ser väl likadana ut härifrån tänker jag. Potejto potato liksom. 

När hamnade utdelning i skatteparadis?

En sista myt är betygen.

//www.dagenssamhalle.se/debatt/friskolor-har-inte-hogre-betygsinflation-22948

Nej, friskolor sätter inte glädjebetyg.

………..

Som en bonus slänger hon in att Sverigedemokraterna ändrade uppfattning i vinst i välfärden genom lobbyism. Vilket är en gammal seglivad myt som bara bygger på enorm okunskap om både hur lobbyism och hur partier fungerar. Även SD är demokratiskt styrt och vilken politik de ska driva bestäms på deras kongresser av deras ombud som är valda av medlemmarna. 

SD ändrade uppfattning innan valet 2014.

Det vet jag eftersom jag som lobbyist pratar med folkvalda även från dem och just detta har vi ju, pga den seglivade myten, pratat om flera gånger. 

Om de gått på Riche förtäljer inte historien men säkerligen har någon i SD någon gång ätit lunch där men ingenting som har med den stora politiska frågan vinst i välfärden att göra. 

Det vore ju ändå sensationellt bra för lobbyister som jag om det räcker med en lunch på Riche och vips kan man köpa ett helt partis uppfattning i en enskild fråga, men det händer som sagt bara i Doctor Snuggles. 

I själva verket är det myter, konspirationer och en himla massa känslosås som histore- och svensklärare Mannerheim knåpat ihop, med klassiska referenser till Émile Zolas “J’accuse!” och den snobbiga kulturvänstern blev till sig i trasorna.

Som något slags epos i känsloutbrott är den briljant men som debattartikel är den synnerligen klen ty det finns inga argument som håller. 

Jag tycker inte friskolesystemet är perfekt och det var märkligt naivt och löst formulerat när det introducerades. Det får man strama upp. Och alla dåliga skolor ska bort, offentliga som privata. Jag försvarar systemet, inte alla friskolor. 

Men man kan både vara för systemet och vara för reformering av systemet. 

Däremot är inte friskoledebatten sund just för att den innehåller 90 % känslor och myter och få fakta från friskolehatarna, för de vill inte göra något åt systemet. De vill klappa ihop det. Stänga ner. Utplåna valfriheten och ge kommuner all makt att placera elever som de önskar. Återgå till DDR-Sverige. Men de vågar inte stå för det. 

Att de vill ta bort valfriheten för föräldrar. Och att lärare återigen ska ha en enda arbetsgivare att välja på. Stå för att ni vill tvinga de fattiga duktiga barnen i dåliga områden att återigen gå i skolan närmast istället för att få gå med folk som de vill gå med. Det säger ingen.

Det är bara fegt. 

……..

Sajten är gratis utan annonser och går inte att prenumera på. Vill man trots detta stödja sajten:

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Köp min bok om hoten mot yttrandefriheten

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Copy link
Powered by Social Snap