Alla företag är skurkar


Sverige var länge ett land som hatade företag och företagare. Helt marinerat i socialism var företagen Socialdemokratins värsta fiende. Den stora uppgörelsen kan nog sägas vara fondsocialismen. Som efter massiva protester avskaffades.

Där, i slutet av 80-talet vände det. Under 90-talet påstod till och med sossar att de gillade företag, låt gå för småföretag och entreprenörer men ändå.

Tro dock inte att det betyder att de inte fortsatt hatar företag. 

Jag ska presentera ett exempel av många på detta. 

Ni vet att jag i åratal skrivit om föreningar och studieförbund och miljardrullningen. Nyligen avslöjades ett omfattande fusk på Järvafältet med pengar till studieförbundens verksamhet, flera förbund var inblandade. 

291 000 studiecirklar fick strykas, 7000 h kurser och 430 arrangemang som helt enkelt bara hittats på. Personer hade genom förbunden fått pengar för saker de inte gjort med personer som de hittat på. 

TV4 gjorde en egen granskning och då började det röra på sig. 

Vad ställer vi då för krav på personer och föreningar som vill få andra människors pengar via skattebidrag?

Tja, inte mycket ändå. Man kan alltså systematiskt utnyttja pengar som ska gå till utbildning genom att helt sonika hitta på att man genomfört kurser och studiecirklar, i flera år. Det handlar om enorma proportioner i det här fusket. 

Eller ta en sådan sak som MUCF. Som i åratal, innan jag 2015 granskade dem som första person i Sverige. Jag hittade flera föreningar som helt uppenbart fuskade sig till gratis pengar. De förlorade sedermera bidraget. 

Fusk efter fusk uppdagas för att det helt enkelt är lätt. Du behöver inte ha en hemsida, en riktig revisor utan det räcker med din mamma, du kan skriva att människor som inte finns eller inte varit med varit med och ingen kontrollerar. Ingen kollar om du har skatteskulder, fuskat, ens bor på adressen. 

Att söka och få bidrag är en barnlek jämfört med att driva företag och det ställs i jämförelse faktiskt noll krav. 

Du ska fylla i ansökningar, ha en förening etc. Löjligt låga krav. 

Ett exempel på de olika reglerna är tobak. En laglig produkt många använder och få dör av. Ja, jämförelsevis med hur många det är som konsumerar tobak dör faktiskt få personer av det. Med tobak menar jag även snus och e-cigaretter etc.

Sedan 2019 måste alla företag söka tillstånd för att sälja tobak. Lagen klubbades i riksdagen 2018.  En gång i tiden innan pandemin var Folkhälsomyndigheten bara prussiluskornas högborg, som lobbade mot allt som är kul. 

Men alla statligt avlönade antitobakslobbyister i organisationsklustret Läkare/lärare/fill in blank mot Tobak fick 2018 äntligen igenom en ny tobakslag. 

Nu måste företag söka tillstånd för att få sälja ens den minsta snusdosa. Men räcker det då? Nej då. 

Eftersom man inte kan förbjuda cigaretter, då skulle man skicka miljarder till kriminella, har socialisterna i riksdagen hittat ett bättre sätt – man inför så många krav på ett nytt tillstånd att många kan nekas och vips minskar antal försäljningsställen. 

Dessutom har lagstiftaren öppnat för godtycklighet i kommuner när nu stor makt helt plötsligt ges till småpåvar på kommunernas tillståndsenheter. 

Som i Göteborg. Följande kan man läsa på deras hemsida (vilket med god marginal är en snäv, eller om man ska hårddra det delvis egen tolkning av lagen). För så här står det i den. 

Men detta är kraven i Göteborg:

Om du söker tillstånd för att få sälja den lagliga produkten tobak, bara snus spelar ingen roll, ska du skicka in:

  • Aktiebok
  • Aktiebok för ägarbolag om sådant finns 
  • Alla personer som äger och styr bolaget ska listas
  • Kopia på köpeavtal för verksamheten
  • Alla betalningar till bolaget ska skickas in och förklaras
  • Alla lån ska redovisas och förklaras
  • Allt sparande ska redovisas och förklaras

Det kommer mera.

  • Skicka in samtliga avtal du har med tobaksbolag

Sedan går de på dig som person:

Du måste bevisa att du är “lämplig”. Så du får, som exvis Mona Sahlin som höll på att bli statsminister, inte ha obetalda P-böter t ex. Eller annat som visar att du inte “sköter din ekonomi”. 

Du får heller inte ha begått några brott och du måste “i vid mening vara en skötsam person”. 

Dessutom måste samtliga som sitter i styrelsen eller äger visa upp samma saker. Utöver detta skickar tillståndsenheten sedan frågor till: Polisen, Tullen, Skatteverket, för att få ut information om dig. 

Samtidigt har vi över 800 000 samordningsnummer utfärdade i Sverige som rätt hanterade kan ge en massa välfärd, för personer som vi inte ens är säkra på finns i Sverige eller ens angett korrekt namn. Många nummer finns på samma person. 

Det är ju helt sjukt. 

Lagstiftaren ger kommuner som Göteborg rätt att ställa de här helt absurda kraven på små butiker som bara vill sälja lite snus och cigaretter men många kommuner utnyttjar också läget för att agera inkvisition. 

Se bara på avgiftsträsket. 

Först ska folk tvingas betala 9 000 kronor för nöjet att ägna dagar åt att skriva ansökan. 

Får de inte tillstånd tar kommunen pengarna. 

Får de tillstånd tvingas de sedan att hosta upp 6 500 kronor per år. Och varje ändring, dvs ens postnr eller en ny anställd, kostar 7 500 kronor. Per ändring. 

Men visst, i ett land där det finaste man kan vara är bidragsentreprenör i en shady förening som försnillar skattebidrag och det värsta man kan vara är en småföretagare så är ju detta helt logiskt. 

Utgår man från att alla företagare är skurkar blir det så här. 

……..

Sajten är gratis utan annonser och går inte att prenumera på. Vill man trots detta stödja sajten:

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Köp min bok om hoten mot yttrandefriheten

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Copy link
Powered by Social Snap