Granskning av granskningen


Tankesmedjan Balans gör allt annat än balanserade “granskningar” måste man ju ändå säga när jag nu tog mig tid att läsa lite på deras blogg. 

Eller så kan vi ju låtsas att Tankesmedjan Uvell nu granskar Tankesmedjan Balans, för de är lika mycket tankesmedja som jag. 

En särskild friskola de hatar extra mycket verkar vara Engelska Skolan. 

Så de har då “granskat” just denna skolkoncern mest. Ni kan läsa en av dessa här. 

Den tänker jag plocka ner, argument för argument. Med nöje. 

Argument 1: Privata företag kan inte leverera välfärd för att det har med människor att göra. 

Den offentliga marknaden är ca 700 miljarder, dvs det är summan det offentliga köper från privata företag. Att till exempel hela tandläkarbranschen betalas privat och de flesta är privata (för vuxen tandvård), eller att folk hela tiden går till naprapater och annan vård privat ignoreras helt i det här argumentet. Eller att Capio till exempel anses ha den bästa vården i Stockholm om man frågar patienter. 

Dessutom förstår ju inte lärarna som skrivit inlägget företagsekonomi, det kommer jag återkomma till också. Som att det ett skolföretag kan spara in på med flera enheter är saker som HR, administration, IT och spara pengar med smarta inköp och logistik. I socialistmattens värld är det ett självändamål att ha så många IT-anställda man kan per enhet tydligen, betala mer för inköp och transport eller annat smarta ekonomer styr verksamheter med. Nej, enda sättet att tjäna pengar är att ta bort det som levererar själva kvaliteten – lärarna. 

Att sedan elever och lärare frivilligt söker sig till och stannar på friskolor ignoreras också i den här märkliga argumentationen. 

Argument 2: Friskolor gör vinst

Som civilekonom är det alltid underhållande att se när folk inte kan läsa ens ett vanligt bokslut. 

Lärarna Åsa och Markus skriver nedan att IES minsann gjorde vinst på 71 miljoner kronor. Det låter ju jättemycket, eller hur?

Problemet är att i företagsekonomins värld redovisar man inte resultat bara i kronor, det man framför allt kollar på är nyckeltalen. Men först till summan “71 miljoner kronor i vinst”.

Om man läser årsredovisningen för IES Sverige 2019 hittar man den här tabellen. Som visar att IES Sverige gjorde 71 miljoner kronor i FÖRLUST förra året. Men med en balansomslutning på 815 miljoner kronor hade man ändå råd att köpa nya skolor för 280 miljoner. 

Men det som är intressant är marginalen. Vinsten i förhållande till omsättningen. Och skolor är en lågmarginalprodukt. Rörelsemarginalen var blygsamma 5,3 % förra året. Enligt Kommunallagen är kommunala verksamheter ålagda enligt lag att göra minst 3 % i marginal per år för att ha pengar över till nödvändiga investeringar. Det är alltså golvet, ett minimum. 

Så IES gjorde varken vinst eller har särskilt stor marginal faktikst. Jag vet inte vilken årsredovisning Åsa och Markus läst och hittat 46 Mkr i utdelning men inte IES Sverige i alla fall. Eller IES Koncernredovisning. 


Argument 3: Friskolor har inga invandrare

Här gör Balans en medveten fulskrivning – de tar nyanlända som exempel så läsarna ska luras att dra slutsatsen att det handlar om alla invandrare. 

Vet ni varför IES inte har så många nyanlända?

För att de har landets längsta kö till sina skolor (om man exkluderar Franska skolan, Karlssons och några sådana unika skolor).

Enligt uppgifter till SvD 2019 hade IES då 190 000 elever i kö. 133 000 unika personer enligt egna beräkningar. 

Det är inte orättvist att barn som inte ens ännu kommit till Sverige när detta inläggs skrivs inte får plats på en skola med 133 000 elever i kö när de flyttat hit. Kö är det enda som är rättvist som urval, då har alla samma chans bara de ställer sig i kön. 

Om Åsa och Markus vore intresserade av sanningen hade istället för att fulvinkla berättat det som står i IES årsredovisning – att 38 % av deras elever har utländsk bakgrund, jämfört med 24 % i kommunala skolor. Enligt SCB så det är inga egna mätningar. 

Argument 4: Bara barn till rika välutbildade går i friskolor

Enligt Skolverkets rapport “Likvärdig skola” från 2012 blir social bakgrund en mindre faktor och istället söker sig studiemotiverade elever oavsett bakgrund till samma skolor. Det i sig visar ju att systemet fungerar – att elever inte ska bromsas av andra faktorer än sin egen förmåga. 

Åsa och Markus har gjort en av alla sina egna tabeller i ett försök att visa att IES bara mest har elever från välutbildade hem. 

Snittet är 2,3 i Sverige och som vi kan se ligger Skärholmen, Tyresö, Kisa, Falun och Jönköping på eller strax över. 

Men kollar man på de skolor som ligger i Stockholm finns en annan förklaring – föräldrar i Enskede, Bromma, Älvsjö och Nacka till exempel är i mycket högre grad än snittet välutbildade. 

Ändå kan man inte ens skylla på det. Att de “bara” finns i fina områden, tvärtom visar ju den här listan att IES inte alls bara finns där. 

Istället söker sig studiemotiverade elever oavsett bakgrund bland annat till IES i högre utsträckning. Med den gemensamma faktorn att de själva har motivation, och i högre utsträckning kommer från intelligenta föräldrar som själva är utbildade. 

Argument 5: För få lärare

Här är kanske ett av de största felsluten i debatten som ingen journalist någonsin har krävt svar på. 

Om man först hävdar att problemet med friskolor är att det bara är smarta vita elever från smarta vita föräldrar i fina områden som går på skolan – varför är det då ett problem att de har något färre lärare per person?

Smarta elever tenderar nämligen att inte behöva lika mycket lärarhjälp som osmarta elever. Och då är det väl ändå bättre och inte sämre att lärarna, som är en bristvara, jobbar på dåliga skolor där de behövs mer?

Det är väl bara bra att utsugarna friskolor inte paxar landets alla lärare så att några också kan jobba på andra skolor?

Dessutom, om det vore ett stort problem hade inte lärare sökt jobb där. Sist jag kollade är som sagt lärare ett bristyrke och en lärare kan få jobb lite var som helst när som helst faktiskt. Det är ju ett under att så många lärare vill jobba just på IES och stanna kvar när det är så hemskt ändå. 

Jag har själv arbetat för Academedia en kort period och hade kritiken gällt dem hade det delvis varit svårare att försvara dem, då de har mer saker värt att kritisera helt enkelt. 

Men IES har länge lyfts fram även av folk som inte gillar friskolor som ett bra exempel. Inte längre. Det är just därför de ska plockas ner för kan man skjuta ner stjärnan kan man sedan rucka på hela systemet och man kan äntligen förbjuda friskolor. 

Här är du strategin. 

Kan man så tvivel om det tidigare mönsterbarnen Engelska Skolan ligger sedan grunden för att äntligen införa socialism i skolan igen och förbjuda valfriheten. Först ut verkar kösystemet vara, där Anna Ekström dreglar över tanken på att få lotta in elever. 

Men om sådana här “granskningar” är det bästa vänstern kan skaka fram är det ingen fara på taket faktiskt. Ett tips till nästa gång är att låta någon som faktiskt förstår ekonomi skriva inlägget. 

……..

Sajten är gratis utan annonser och går inte att prenumera på. Vill man trots detta stödja sajten:

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Köp min bok om hoten mot yttrandefriheten

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Copy link
Powered by Social Snap