Även kemikalieskatten är ett fiasko


Så här går det när man inte är intresserad av något annat är symboler, som tyvärr flera partier i riksdagen är. Om man struntar i verkligheten kan man också strunta i problem, för de är verkliga. Och istället införa politik som KÄNNS bra och får en att framstå som god. 

Här har jag beskrivit hela Miljöpartiets partiprogram i ett svep. 

Ett av deras många kalkonprojekt är kemikalieskatten på elektronik. Det var en utredning först, vars uppgift inte var att utreda om det behövdes en skatt utan hur den skulle utformas. Syftet med hela skatten är att “minska förekomsten av farliga kemiska ämnen i människors hemmiljö, framför allt flamskyddsmedel.

Som ni hör på namnet är dessa kemikalier inget man vill leva utan då de hindrar saker från att brinna upp, och att brinna upp är alltså betydligt sämre. 

Naturskyddsföreningen har nämligen länge drivit lobbykampanjen att alla kemikalier är gift, och helt logiskt därför döpt projektet till “giftfri miljö”. Eftersom Miljöpartiet och Naturskyddsföreningen sitter ihop vid höften har sedan polarna i Rosenbad från 2014 gjort detta till officiell politik.

Trots att inte ens Naturskyddsföreningen med sina av statliga bidrag vinklade rapporter ens kunnat bevisa att det finns skadliga nivåer av ftalater…..någonstans faktiskt.  Inte ens när de betalade bloggaren och uttalat vänster Underbara Klara att samla in sitt damm hittades några partiklar som ens var i närheten av gränsvärdena. 

Tesen miljörörelsen drivit i tio år är att flamskyddsmedel hamnat i dammet på golvet, som vi sedan mirakulöst andas in. Finns inga spår i dammet faller tesen. 

Men trots att verkligheten slog även denna gång Miljöpartiet och Naturskyddsföreningen hårt i huvudet infördes kemikalieskatt på elektronik. 

“Utvärderingen har inte kunnat fastställa att förekomsten av klor, brom och fosfor i flamskyddsmedel har minskat i människors hemmiljö till följd av skatten under den studerade perioden”.

Det kommer mer.

“Många av de skattskyldiga uppger att de inte förändrat sitt beteende med avseende på vilka varor som de köper och säljer vidare”.

“Skatten bedöms inte heller vara kostnadseffektiv då utformningen av skatten inte gör att marginalkostnaden för att uppnå en viss hälsoeffekt är lika för alla aktörer.”

“Kostnaden för skatten har istället lagts på konsumenter i form av högre pris på elektronikvaror de köper.”

“Konsumtionen på elektronikvaror har inte heller minskat sedan skatten infördes utan tvärtom ökat under 2018.”

Det ger heller knappt några pengar till statskassan. 

 

Naturskyddsföreningen skrev detta när de äntligen lyckades med sin skattefinansierade opinionsbildning:

“Ett stort kliv mot en giftfri vardag”.

“Detta kommer med stor sannolikhet leda till att mängden farliga kemikalier omkring oss minskar och därmed också de hälsoproblem som de kan leda till.”

Men eftersom det alltså inte ens var ett problem med det innan denna meningslösa skatt infördes kan ju inte naturnissarnas önsketänkande infrias, eller hur? Det var inget problem med “gift i vardagen” och därför är det heller inte mindre “gift i vardagen” efter den rent fiskala straffbeskattningen på saker som naturnissarna hatar – konsumtion. Av elektronik. 

Vem vinner på detta?

Ingen, visar det sig. 

Inte ens staten eftersom intäkterna bara blev ca 1,5 miljard, men med avdrag på 775 miljoner landar ju intäkterna på blygsamma 50 % av det. 

När den infördes 2017 sa regeringen att den skulle ge 2,4 miljarder per år i statskassan. Och försäljningen av “elektronik med miljöfarliga ämnen” beräknades minska med 4,5%.

Det ENDA kemikalieskatten lett till att det blivit dyrare att köpa en TV. 

Bra jobbat Miljöpartiet. Verkligen. 

……..

Sajten är gratis utan annonser och går inte att prenumera på. Vill man trots detta stödja sajten:

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Köp min bok om hoten mot yttrandefriheten

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Copy link
Powered by Social Snap