Greta-effekt = medieanka


Corona dödade inte bara människor, viruset dödade även klimatdebatten. Specifik Greta Thunbergs 15 minutes of fame. 

Det var inte svårt att förutspå oavsett pandemi – hennes statistik på mentions hade redan toppat förra hösten så uppmärksamheten hade redan börjat dala men spiken i kistan kom från en wet market i Wuhan. 

Media, dominerat av folk med privata sympatier för bland annat miljöfrågan, gjorde sitt bästa för att trumpeta ut “Greta-effekten” under 2019. 

Aftonbladet:

Svenska Dagbladet:

Ny Teknik

Göteborgsposten:

Expressen: 

Som i sedvanlig opinionsbildningsstil drar slutsatsen att just när det gäller böcker betalar barn och ungdomar själva. Trots att få barn och ungdomar betalar nästan något själva, varken mat, kläder eller nöjen. De äldsta tonåringarna möjligtvis. Så de som köpt böcker om klimatet är givetvis samma personer som driver miljörörelsen framåt – vuxna. 

Språkrådet hade med “Greta-effekt” i sin nyordslista för 2019. 

“Den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till.”

Syftet?

Att opinionsbilda fram en bild av verkligheten att Greta Thunberg verkligen hade vänt klimatdebatten helt på egen hand.

Det är redan fastlagt att skolstrejken inte var hennes idé utan ett resultat av en flera år gammal idé från Bo Thorén, klimataktivist från Dalsland. Som jag skrivit om här.  Media ville i en kombination av att tjäna på klick och en känsla att göra gott skapa en ändring av klimatfokuset genom att överdriva Greta Thunbergs betydelse. Påstår man att någon är viktig blir de till slut det. Här har media mycket makt. 

Problemet är att det inte finns någon Greta-effekt i verkligheten, enligt SOM-institutets rapport “Regntunga skyar“, som inte fått någon uppmärksamhet i media.

Kollar man på det här diagrammet började svensken tycka miljö var viktigare än tidigare 1,5 år innan Greta Thunberg ens satte sig utanför riksdagen i augusti 2018 (markerat med pil på diagrammet).

Inte ens om man bryter ner det i mindre grupper ser SOM-institutet någon Greta-effekt, inte ens bland unga eller de som redan var miljöengagerade.

“Särskilt anmärkningsvärt är det kanske att inte gradet av klimatoro har förändrats något nämnvärt…………..borde Greta kanske särskilt kunnat ha en mer direkt effekt på denna typ av oro hos folk.”

“Att vi finner en så pass stor ökning när det gäller hur viktig miljöfrågan är för folk tycks inte att ha göra med Gretas inträde på arenan att göra”

Men grafen ska också sättas i historiskt perspektiv – att 24 % tycker miljö är ett samhällsproblem är på samma nivå som folk tyckte 2008 och 2009. Sedan kom finanskrisen, därefter migrationskris. 

Med tanke på hur mycket brottsligheten har seglat upp som väljarfråga och som centrum av debatten skulle jag bli förvånad om inte miljö och klimat hamnar på samma plats de brukar ligga på inför val vad gäller väljarnas viktigaste frågor. 

Valet 2018 visade också med önskvärd tydlighet att politiskt finns det lite att hämta i frågan – Miljöpartiet åkte nästan ur, de var 0,3 %-enheter ifrån spärren. Det handlar alltså om några tiotusentals röster ifrån bara då 1 % brukar vara runt 75 000 röster. 

Hur mycket än media och andra opinionsbildare vill att det ska vara Greta-effekter bryr sig folk helt enkelt inte mer om det nu är förut. 

Personligen tycker jag att det är bra att media inte får utdelning på sin opinionsbildning på nyhetsplats faktiskt. 

…………….

Sajten är gratis utan annonser och går inte att prenumera på. Vill man trots detta stödja sajten:

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Köp min bok om hoten mot yttrandefriheten

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Copy link
Powered by Social Snap