En av fem? Tre ska bli noll?


Som en uppföljning på mitt inlägg om att en av tio män skulle köpa sex (vilket inte stämmer) tänkte jag ge mig på en annan siffra i debatten som stört mig – tre. Och en av fem.

Det är den siffran som föreningen (?) “Tre ska bli noll” framgångsrikt opinionsbildat. Att tre barn i varje klass har utsatts för sexövergrepp, vilket Elaine Eksvärd hävdar

Nu måste jag inledningsvis så här säga att jag tycker att hon gjort ett jättefint jobb att uppmärksamma sexuella övergrepp på barn och varit väldigt modig själv med sin egen berättelse. Detta är inte ett sätt att säga att det är dåligt på något sätt. 

Men jag ogillar siffror i debatten som flyger runt utan grund.

Oavsett behjärtansvärt skäl. Och jag ogillar ännu mer media som aldrig någonsin ifrågasätter sådant de sympatiserar med. 

Jag har själv två 9-åringar och att tre personer i deras klass skulle utsatts för övergrepp är ju en outhärdlig tanke. Tack och lov stämmer det inte. 

Det första man ser på “Tre ska bli nolls” hemsida är “Förskolebrevet” och man tänker direkt på små bebisar som alltså riskerar att utsättas, på dagis. Men läser man under Statistik klarnar bilden. 

Först hänvisar de till 20 %. 

Stiftelsen Allmänna Barnhuset gjorde en undersökning med 6 000 gymnasieelever. Alltså visserligen barn i lagens mening men 16-19 åringar är på väg att bli vuxna. Sexuellt aktiva är de flesta i gymnasiet. Byxmyndig blir man i Sverige just vi 15 års ålder. 

Även Rädda Barnen har siffran en av fem.

Men att studien handlar om saker som alltså hänt tonåringar och inte förskolebarn redovisas inte på sajten. 

De hänvisar vidare på sin sajt till Brå men till en studie från 2011 om våldtäkt mot barn.  

I den rapporten kan man läsa att de som är verkliga offer för det såväl Sjöberg som Eksvärd själva var med om – att bli utnyttjad som liten – det vill säga under 11 år, till 39 % blivit våldtagna genom samlag, en siffra som är betydligt lägre 2011 än 1995. 

Man kan också läsa att bland barnen är det i princip uteslutande familjmedlemmar eller släkt som är förövare, eller vänner till densamma. Medan det för tonåringar framför allt handlar om vänner och övriga bekanta, ex partners och obekanta. Bland gymnasieungdomar är det 3 % bara som utnyttjats av en släkting eller familjemedlem. 

En anna viktig information är att det för barn under 11 år handlar om en förövare som är minst fem äldre. Medan det för tonåringarna i gymnasiet handlar om i majoritet mindre än fem år äldre, det vill säga det kan lika gärna vara en jämnårig. 

Eksvärd och Sjöbergs förening Tre ska bli noll skriver sedan att de TROR att siffran är något annat, än det dessa undersökningar kommer fram till. 

“När vi räknar på hur många vi tror utsätts för sexuella övergrepp i Sverige utgår vi från den statistik som finns hos Brå.”

Och de kommer alltså fram till en egen siffra – en av tre. Baserat på vad?

Att 3000 våldtäkter på barn upp till 17 år anmäls. Att det är 100 000 barn i varje generation och populationen alltså är 1,7 miljoner individer nämner de inte. 

Sedan räknar de vidare och antar att det egentligen handlar om 30 000 våldtäkter. Trots att kriminologi är knepigt och man inte alls kan dra den typen av slutsatser så lättvindigt. Det är en kombination av polisanmälningar, NTU och sjukhusstatistik som kan ge ett hum om verkliga siffror. Och att just grova sexualbrott är just den sortens brott som tvärtom ofta polisanmäls. Medan tafsande etc inte anmäls alls i stor utsträckning. Det är olika. 

30 000 av 1,7 miljoner är dock ändå inte 20 % utan 1,7 %. Och det är fördelat på alla åldersgruppen 0 till 17 år. Trots att datan den bygger på framför allt gäller gymnasieungdomar. 

Jag ogillar att “Tre ska bli noll” försöker sätta bilden av att förskolebarn och små barn som inte är tonåringar utsätts för sexuella övergrepp i den massutsträckningen de hävdar. Tre i varje klass. Det skulle innebära 9 personer bara i mina söners parallellklasser.

Tre ska bli noll borde inte heta det eftersom det inte finns någon trea i sammanhanget. X ska bli noll vore mer rimligt. 

Enligt Brå polisanmäler alltså 1-2 promille av populationen 0 till 17 åringar våldtäkter. Den enorma majoriteten är gymnasister. Inte barn på förskola, inte barn i lågstadiet eller ens i mellanstadiet.

Att skrämma upp småbarnsföräldrar att flera i varje klass och på förskolan utsätts för sexuella övergrepp är faktiskt helt orimligt. 

……………………………………..

Vill du visa uppskattning? 

Köp min nya bok om hoten mot yttrandefriheten!

Klicka här!

Swish; 076209624. Eller bli Patreon

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Copy link
Powered by Social Snap