Kammarrätten igen


Det här börjar tyvärr bli en vana nu, men jag tvingas att återigen överklaga ett beslut från en myndighet hos Kammarrätten. Denna gång Åklagarmyndigheten. 

Nedan kan ni läsa den överklagan som idag mailades till Marie Lind Thomsen, vice chefsåklagare Nationella åklagaravdelningen, riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. 

Förra gången vann jag. Vi får hoppas så blir fallet även denna gång. 

………..

Överklagande gällande beslut ÅM-2019-2197, Åklagarmyndigheten

Jag begärde den 16 januari 2020 via registrator ut den allmänna handlingen, enligt min grundlagsskyddade rättighet offentlighetsprincipen reglerad i TF kap 2:

  • Antal mål totalt som följande åklagare arbetade med 2018 och 2019: Henrik Attorp, Magnus Elving, Karolina Wieslander, Pontus Hamilton, Christer Peterson, Eva Korpi och Thomas Ahlstrand

Jag fick beskedet av Marie Lind Thomsen att följande inte kunde levereras:

  • ärenden som lottats in innan 2018
  • ärenden som en åklagare hanterat utan att själv vara förundersökningsledare, det vill säga ärenden där en åklagare är s.k. andreåklagare eller där åklagare har bevakat ärendet åt annan
  • ärenden som hanterats av åklagaren som jour- eller beredskapsåklagare.

“Det finns med andra ord ett stort mörkertal i det antal ärenden jag kan ta fram åt dig. Vill du ändå ha den siffran?”

Ett stort mörkertal innebär med andra ord att siffran åklagaren sa att de kunde leverera inte skulle säga något. Jag ställde därför kompletterande frågor, se nedan mail.

Svaret jag fick var ett icke-svar, Åklagarmyndigheten vägrar svara på hur de kan följa upp sin egen verksamhet och hur de skattemedel de varje år konsumerar direkt via statsbudgeten används.

En fullt rimlig fråga från en skattebetalare hur man följer upp renderade såldes inget svar alls och jag ser därför ingen annan utväg än att betrakta Åklagarmyndighetens respons på min begäran som ett nekande av att ge mig den offentliga handlingen.

Argument för min överklagan
Enligt TF 2:6 reglerar en typ av sammanställningar en myndighet faktiskt är skyldiga att göra. I den handlingstyp som kallas upptagningar ingår potentiella handlingar, och databaser.

En potentiell handling existerar inte när du begär ut den men som myndigheten utan större svårigheter kan skapa på begäran.

Enligt Åklagarmyndigheten är skälet till avslaget att handlingen inte finns och de hävdar att den heller inte kan skapas inom ramen för rutinbetonade uppgifter.

Jag anser dock att handlingen jag begärt ut är en potentiell handling och därmed av Kammarrätten ska anses som förvarad hos myndigheten samt att den kan tas fram med rutinbetonade åtgärder.

JO förklarar begreppet potentiell handling i besluten JO 2000/01 sida 567 och JO 2006/07 sida 478:

“…varje sammanställning av sakligt sammanhängande uppgifter som en myndighet kan göra med hjälp av tillgängliga program är att anse som en handling som förvaras hos myndigheten. Förutsättningen är endast att sammanställningen skall kunna göras med rutinbetonade åtgärder. Därmed avses att det skall vara fråga om en begränsad arbetsinsats och utan nämnvärda kostnader.”

 Utgångspunkten för begreppet ”rutinbetonade åtgärder” är den så kallade likställighetsprincipen. Detta innebär att om en potentiell handling kan sammanställas av myndigheten för eget behov med hjälp av sina dataprogram, personal och databaser ska de också lämnas ut om någon begär det, även om det handlar om en handling som inte är allmän.

Att myndigheten aldrig tidigare sammanställt uppgifterna har ingen betydelse för min rätt att få ut dem som handlingar enligt offentlighetsprincipen, med hänvisning till JO 2006/07 sida 478.

Så även om lagen kräver ”rutinbetonade åtgärder” har jag enligt samma lag rätt att kräva en  viss ansträngning av Åklagarmyndigheten. Att myndigheten i sitt beslut hänvisar till att de inte har detta register idag tillgängligt kan därför anses som irrelevant då lagen ger mig rätt att ändå kunna kräva ut handlingen, som en potentiell handling.

Enligt Regeringsrätten RÅ 1974 ref. 8 kan de vara skyldiga att på begäran sammanställa ett urval av uppgifter till en potentiell handling. En myndighet är också skyldiga att göra vissa anpassningar av sina standardprogram om detta krävs för att kunna göra urvalet, enligt RÅ 1976, ref 122. Men inte skyldighet att ta fram ett helt nytt dataprogram (RÅ 1988 ref 84).

Vad gäller rutinbetonad åtgärd bedömde Högsta förvaltningsdomstolen i HFD 4266-14 att 4-6 timmars arbete inte utgör detta, med andra ord är arbete under 4-6 timmar således att betrakta som rutinbetonad åtgärd.

Min begäran är uppgifter som finns i de databaser Åklagarmyndigheten förfogar över. Myndighetens system heter Cåbra Samt och bygger på databaser där all möjliga data registreras av myndigheten varje dag.

Enligt en jobbannons för en administratör via följande länk //www.linkopingledigajobb.se/jobb/1157896/aklagaradministrator-med-specialistinriktning-mot-it , publicerad 2018-10-26 så kräver nivån Superuser av Cåbra enbart vilken 2-årig utbildning som helst.

Det jag begärde ut var ett simpelt registerutdrag ur befintliga databaser myndigheter redan förfogar över och äger, som kan behandlas enligt standardprogram som Excel etc. Det kräver varken anpassning av program eller ett nytt dataprogram.

Att en kunnig programmerare därför inte med en enkel programmering i befintligt system skulle kunna få ut det jag begär är enligt min uppgift osannolikt utan det mest sannolika skälet varför Åklagarmyndigheten vägrar ge mig den offentliga handling som efterfrågas är att de av oklara skäl inte vill.

Kanske för att Lundin Petroleum-fallet är politiskt känsligt, eller av något annat skäl men något giltigt skäl till nekad leverans ser inte jag.

Vidare kan man i Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2018 hitta en rad bevis på olika detaljerade uppgifter som Cåbra innehåller och som myndigheten med lätthet kan ta ut.

Jag vill bilägga Åklagarymyndighetens egen årsredovisning till handlingarna i överklagan så att Kammarrätten själva kan läsa vilken detaljnivå myndigheten kan redovisa data från Cåbra, när de själva vill, medan de vid en begäran hävdar att just den data jag begärde ut – antal hanterade ärenden per åklagare – inte finns att ta fram med rutinbetonade åtgärder. Därefter kan rätten själva göra en bedömning om det påståendet från Åklagarmyndigheten verkar vara sannolik eller inte. Årsredovisningen hittar Kammarrätten via nedanstående länk:

//www.aklagare.se/globalassets/dokument/planering-och-uppfoljning/arsredovisningar/arsredovisning-2018.pdf

Jag tar med ett urval av data man kan hitta i den som alltså finns i systemet Cåbra som myndigheten själva äger och förfogar över.

 Sammanfattning
Åklagarmyndigheten nekar mig min grundlagsskyddade rättighet att avgiftsfritt få ta del av offentliga handlingar när de den 21 januari 2020 per mail avslog min begäran, med hänvisning till att handlingen inte är upprättad och det inte handlar om rutinbetonade åtgärder att ta fram dem. De ansåg därför inte att det var en allmän handling. De vägrade även att svara på frågor hur den interna uppföljningen går till.

Trots att Åklagarmyndigheten till fullo finansieras av anslag direkt från statsbudgeten och gör av med ca 1,5 miljarder per år vägrar de lämna ut ens en översiktlig redovisning till en skattebetalare över hur den interna uppföljningen går till och de hävdar att de inte ens vet hur många fall en åklagare hanterar på årsbasis. Migrationsverket, en annan myndighet försörjd av skattemedel direkt från statens budget, har i sin årsredovisning genomsnittlig handläggningstid per handläggare.

Man kan ställa motsvarande krav på svar från alla myndigheter.

En potentiell handling sk ges avgiftsfritt och behandlas som en allmän handling. Det spelar ingen roll om myndigheten inte besitter själva handlingen i sig, det räcker att den kan upprättas genom data myndigheten förfogar över och ska då likställas med en allmän handling.

De har i mail bekräftat att handlingen finns i databasen ”men inte kan tas fram med rutinbetonade åtgärder”.  Denna data har de medgett att de besitter utan att det krävs att köpa in nya datorprogram och de har heller inte hänvisat till sekretesskäl eller att informationen finns i databaser de inte förfogar över. Enligt likställighetsprincipen ska min begäran behandlas som om myndigheten själva önskade att ta fram informationen.

Min begäran ska därför bedömas vare en potentiell handling.

 Uppgifterna ska därför betraktas enligt likställighetsprincipen då myndigheten har dem tillgängliga i egna databaser. Och eftersom min begäran är en potentiell handling har myndigheten inte rätt att avslå den.

 Som jag bevisat genom de prejudikat som finns från beslut från HFD 4266-14 ska arbete på 4-6 timmar betraktas som rutinbetonad.  Åklagarmyndigheten har dock valt att inte närmare specificera varför den begärda handlingen inte anses kunna tas fram rutinbetonat eller angett någon uppskattad tidsåtgång.

Slutligen – om min begäran inte kvalificerar som allmän handling ska den bedömas som en potentiell handling enligt TF 2:6. Att handlingen inte upprättats tidigare, vilket Åklagarmyndigheten anför som argument, är därför ett ogiltigt skäl att neka mig uppgifterna.

Jag överklagar härmed beslutet och hoppas att Kammarrätten bedömer att Åklagarmyndigheten saknar stöd att avslå min begäran om allmän handling samt att Åklagarmyndigheten därför skyndsamt ska expediera min begäran avgiftsfritt.

…………..

To be continued.

……………………..

Vill du stödja mig? Bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244

Sajten är öppen och gratis, väljer man att donera ska detta betraktas som en gåva utan krav på motprestation.

 

8 kommentarer till Kammarrätten igen

  1. Inse, du är ute på minerad mark!
    När jag arbetade (alltid hos privata företag) utvärderades mina prestationer varje år inför lönerevisionen.
    Nu vill du göra motsvarande inom den offentliga sektorn. Aja baja!
    Av vad vi sett i media de senaste åren håller man sina kompisar där alltid bakom ryggen, kamaraderiet är ofta gränslöst, “nästa gång kan det ju vara min tur”
    Bäst du ser dig om när du går hem på kvällen…

  2. Det som krävs för att ta fram den info du begär är en databasprogrammerare som har full behörighet till grunduppgifterna och max 30 minuter kompetent programmeringsarbete. SQL-kodning, inklusive kvalitetssäkring av utdata.

  3. Åklkageriet håller på med politiska snömos-mål, medan allvarliga brott som väldtäkter resp gruppvåldtäkter läggs ned. Helt åt h-e!

  4. Heja, det glädjer mig, att jag fått lära mig hur jag ska gå till väga för att inhämta offentliga handlingar.

  5. Jag har arbetat på Åklagarmyndigheten, det finns inga tekniska svårigheter med att få ut de begärda uppgifterna. Varje kammarchef får sammanställning på genomströmningstider exempelvis. vidare har de en statistikgrupp som kan ta fram rapporter ur data som exporteras från Cåbra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Copy link
Powered by Social Snap