Pisa – bakom rubrikerna


Idag kom senaste Pisa-undersökningen som mäter kvaliteten i den svenska skolan och det mest framträdande är – fram till Alliansen tog över gick det enbart neråt men tack vare borgerlig skolpolitik lyckades vi vända trenden. 

Att lärarna “fick en chock” 2006 att skolan ska handla om kunskap är förmodligen en av de “utmaningar” skolan haft under 2000-talet men bra ändå att de till slut insåg vad jobbet går ut på. 

Men det finns saker i Pisa ingen just nu vill prata om. 

Som att Sverige har ett helt eget diagram. 

Eller att elever med utländsk bakgrund, dvs inklusive de födda i Sverige, presterar otroligt dåligt. 

Fyrkanten är icke rensat för socioekonomiska variabler medan strecket är. Som ni kan se presterar alltså utlandsfödda även rensat för “fattigdom” betydligt sämre i skolan än svenska elever. 

Man kan också se att inte bara har Sverige låg andel högutbildade lärare utan vi ligger långt under OECD-snittet. Svenska skolan är helt enkelt fullt med lärare som inte är utbildade. 

Kazakstan har alltså högre andel utbildade lärare än Sverige. Vi ligger något bättre till än Costa Rica. 

Sammanfattningsvis är det givetvis bra att den negativa trenden verkar ha brutits, tack vare att borgerligheten tog tag i problemet. Men det är knappast något hurra-läge ändå. 

För trenden är inte vänd. Och med en lågutbildad lärarkår som till och med slås av Kazakstan och som var “chockade” över att de 2006 fick veta att det handlar om kunskap i skolan, känns det inte särskilt hoppfullt. 

Särskilt inte som det är elever med utländsk bakgrund som trots att man rensar från socioekonomiska faktorer drar ner den svenska skolans prestationer och snitt enormt. För den gruppen fyller vi bara på fortsatt. Alla de som fortsatt kommer, alla de anhöriga som väller in, alla de barnen ska gå i den svenska skolan. 

Stöket och oron i den svenska skolan drabbar de som allra mest behöver den och det är de svaga eleverna.

Dessa elever är oftast utlandsfödda eller har utlandsfödda föräldrar. 

Tills vi får ordning på det, tills vi eliminerar de kriminella eleverna och låser in dem på ungdomsskolor där vi inför en kombination av disciplin, träning, jobb och studier i en optimal kombination så att både de ges en chans men också att skötsamma elever slipper ha dem i skolorna, kommer vi få vänta på ett trendbrott. 

Först då kanske fler vill bli lärare och fler stannar kvar. För det är det verkliga skälet till varför vi har så få utbildade lärare i den svenska skolan – skolorna har så stora problem med framför allt stök och kriminella respektlösa individer som förstör, att lärare, som älskar att utbilda, ledsnar. 

Vilken person vill istället för att undervisa förvandlas till en socialtant som ska hantera allt sådant inklusive orimliga föräldrar på heltid?

……………………..

Vill du stödja mig? Bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244

Sajten är öppen och gratis, väljer man att donera ska detta betraktas som en gåva utan krav på motprestation.

7 kommentarer till Pisa – bakom rubrikerna

  1. Intressant analys. Men din ordination är meningslös. Dessa individer inkl föräldrar skall repatrieres. Vad hjälper ungdomsskolor mot låg IQ? Om de inte repatrieres, oberoende av vilka patetiskt ömmande skäl som helst, så blir resultatet av dessas förökningsprestationer, (här briljerar dom!), helt enkelt att Sveriges folk & land drunknar i ett hav av människor som är hopplösa, på alla sätt.
    Undantag finns som vanligt alltid, men är ett poänglöst argument totalt sett.
    Ditt förslag skulle innebära att nästan alla inkomster tas ifrån mig(Reinfeldt-alla pengarna går åt till invandringen), för att försörja bedragare, kostnader för dessas kriminalitet, och så ditt förslag som pricken över iét, därutöver betala ungdomsskolor.
    Förutom att man rent fysiskt får sin bil uppbränd, sin dotter gruppvåldtagen, en bomb i huset, rånad, och till sist får öronen avskurna innan finalen, – blir misshandlad till döds
    Hur du än försöker att inte inse det, så blir det så. Då är frågan, varför i hela friden vill/gillar/bejakar du det?
    Det måste vara en helt ny nivå av självskadebeteende.

  2. I analysen blir en spade just en spade! Om de ansvariga nu lyssnar och stänger av för PK-aktivister. så kanske skolan och ungarna får en chans trots allt!

  3. För de som är intresserade av PISA-resultaten: Facit finns i Appendix 2 av Skolverkets huvudrapport:

    “I PISA 2018 har 11,1 procent av målpopulationen i Sverige exkluderats, 1,4 procentenheter på grund av att hela skolor exkluderats och 9,8 procentenheter på grund av att enskilda elever inom en skola exkluderats. Detta ska jämföras med 5,7 procent exkluderingar i PISA 2015. Sverige har med 11,1 procent den största andelen exkluderingar av alla länder i hela PISA-studien. Genomsnittet för OECD-länderna är 4,0 procent.”

    Huvudskälet för exkludering? “Eleven uppfyller samtliga tre nedanstående kriterier:
    * har inte svenska som modersmål,
    * har begränsade kunskaper i svenska och
    * har fått mindre än 1 års undervisning i svenska.”

    Härutöver ökat “bortfall”: “I PISA 2018 är bortfallet av svenska skolor 0,8 procent och bortfallet av svenska elever 13,5 procent. Motsvarande siffror i PISA 2015 var 0,3 respektive 9,3 procent. Bortfallet för de svenska eleverna har med andra ord ökat med 4,2 procentenheter från 2015 till 2018. […] Eftersom andra studier har visat att elever som av olika anledningar inte deltar på ett prov allt som oftast i genomsnitt är relativt lågpresterande jämfört med de som skriver ett prov, finns det anledning att misstänka att så även är fallet i PISA.”

    Jag skulle med anledning av detta INTE gå ut och glädjas över att Sverige inte längre är sämst i klassen.

  4. Om jag får gissa, så skulle jag gissa på att de missionerande nyanländas grupp ser det som ett utsökt tillfälle att fylla platserna av saknade lärare. Det ger dom stora möjligheter att smygindoktrinera sin religiösa lära i barn och ungdom. Dom har dessutom fördelen att dom troligen för med sig mer respekt till den stökiga elevgruppen då deras åsikter går i fas.

  5. När jag läste PISA undersökningen reagerade även jag på Sveriges andel av obehöriga lärare. Men när det gäller obehöriga lärare så registreras många av oss ofta ganska fel, då vi trots långa högskoleutbildningar klassas som obehöriga.

    Jag jobbar för närvarande på en liten högstadieskola, med 3 parallella klasser i åk 7-9 och så här ser det ut för tre av oss.
    Av mina kollegor är vi några obehöriga med modifikation:
    Fall 1: Född i Spanien, med Spanska som modersmål, utbildad idrottslärare (med leg), men eftersom behovet för närvarande är högre inom spanska räknas han som obehörig på tjänsten trots att personen även har undervisning i Idh.
    Fall 2: Efter 6 år på högskola och en lärarbehörighet på gymnasienivå i Svenska och Religion. Undervisar i Svenska och Engelska, men eftersom tjänsten räknas som en Engelska-tjänst så räknas hon som obehörig lärare.
    Fall 3: Jag själv som trots en civilingenjörsexamen, en kandidatexamen och fler fristående kurser på både grundnivå och doktorandnivå räknas jag som obehörig lärare. Jag är behörig att undervisa på universitet, men anses alltså inte ha tillräckliga kunskaper för gymnasie- och grundskola.

    Varenda skola jag varit på har flera lärare med liknande problem, som hindrar dem att få en fast anställning. Hur kan vi ha lärare som i grund och gymnasieskolan räknas obehöriga trots att de har gedigen utbildning och i flera fall t.o.m. behörighet att undervisa blivande lärare. I statistiken hamnar sedan alla obehöriga under samma fack oavsett utbildning och erfarenhet, vilket många gånger är totalt missvisande och i vissa fall t.om. motiverat skolnedläggningar.

    Jag tror att Sverige har ett grundläggande fel i sättet att legitimera lärare, när en lärare med kortare erfarenhet kan rankas högre än en lärare som har gedigen ämnes- och pedagogikkunskap.

  6. Jag är jämngammal med dig och har varit utbildad lärare i många år nu. Jag började lärarutbildningen direkt efter gymnasiet. Det är klart att vi som jobbat i skolan ett antal år har sett vad som skett, och samtidigt som man kollegor emellan kan diskutera detta, även i större sällskap, så råder det fortfarande en tystnadskultur utåt som om allt är som vanligt och som det ska. Själv har jag en eftertraktad ämneskombination och kan byta arbetsplats när jag känner för det och har genom åren provat skolor både i ”fina” områden och i ”utsatta” områden. Just nu befinner jag mig på en skola som har gått från det ena till det andra på väldigt kort tid. En friskola har öppnats i närheten och lockar barn från studiemotiverade hem och de tomma platserna på vår skola fylldes då med barn från andra områden. Det blev genast ett stort dipp i prestationer. Jag har aldrig någonsin sett resultat som dessa. Ovanpå på det är eleverna lättkränkta, når de inte resultat så måste det ju bero på lärarna, trots att dessa elever gör att klassrumsmiljön radikalt förändrats. Jag har kollegor som sjukanmäler sig för att klumpen i magen växer, som håller på att gå in i väggen osv. Igår hade jag omprov i alla mina ämnen för att ge alla en chans till innan betygsättningen. Jag och mina kollegor har jobbat stenhårt för att ge dem viktiga grunder som de inte hade med sig till högstadiet, med resultatet att de inte är i närheten av var de borde befinna sig efter en termin. Hursomhelst… Fusk är något som är ständigt närvarande problem och något som ökar hela tiden. Trots örnblick missar jag säkert mer än jag önskar, men jag fångade två igår. Man skulle kunna tycka att man borde bli generad när man blir påkommen med fusklappar under låret, men istället blir man arg. Fruktansvärt arg. Jag har kallats ord som jag inte kan skriva här. Jag skulle även ”xxxxxx min mamma” mm. Detta fortsatte ut i korridorerna till andra elevers nöje. Jag har under terminen haft elever som försöker sno mina personliga saker ur arbetsvagnar, som sliter upp dörrar och kallar mig ho.. (förbjudet ord), elever som jag inte ens undervisar. Jag funderar naturligtvis på om det är värt det, att jobba på en skola där dessa händelser är en del av miljön. Vi har en ny assistent på skolan. Han sa rätt upp och ner att mitt problem med dessa elever var att jag var svensk och kvinna (han har själv utländskt påbrå och tyckte väl att det var ok att tala klarspråk). Ett problem till var tydligen att jag är sträng och ställer krav. När jag tänker på min nuvarande arbetssituation så är jag inte förvånad att lärare med utbildning och chans att jobba var de vill undviker skolor i utsatta områden. Det blir så konstigt när politiker pratar om orättvisa och att de eleverna inte får samma chans. Men hur är det med oss lärare? Är det ”rättvist” att vi ska ha denna arbetsmiljö? Hur många vuxna människor går till jobbet och räknar med att kallas h… eller fi… om dagarna? Är det konstigt om det till slut bara finns obehörig personal kvar i en sådan miljö? Och en sak till, man måste nog fundera igenom hela systemet. Ska man verkligen slussa elever vidare i utbildningssystemet om de inte når grundläggande mål? Ska elever som aldrig gått i skolan rätt in på en nivå där jämngamla elever befinner sig, och som kanske redan gått 7 år i svensk skola..? Oj vad jag skriver, men jag tror egentligen att jag skulle kunna skriva en hel bok om dagens skola, haha.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Copy link
Powered by Social Snap