Skolverket städar


Våra barn har under 2000-talet halkat efter i kunskap, det är ingen nyhet. Vänstern skyller på skolvalet men sanningen är mycket enklare – vi har för dålig undervisning. Både var gäller prioritering i skolan och för dåliga lärare. Det är bara att läsa vad PISA och OECD skriver i sina utvärderingar. Våra barn kan för lite. 

Vad är då Skolverkets lösning?

Att ta bort antiken från historia i grundskolan. Våra barn ska inte få lära sig ett dyft om romarriket och antika Grekland, eller Egypten om de får bestämma. 

Skälet?

Det finns tydligen inte plats för bildning i skolan. Skolverket tycker att historia inte ska vara just kunskap om historia utan ge ”ett större förklaringsvärde på samtidens problem”.

Noterar ni ordet bildning? Inte jag heller för det finns inte i hela artikeln. 

Jag läste därför aktuella läroplaner för åk 7-9 på Skolverkets hemsida och tänkte visa er några exempel vad Skolverket alltså inte tycker ska strykas. 

Men först var jag nyfiken på vad man lär sig i mina egna barns klass, de går i tvåan. Detta var vad jag hittade under ämnet historia för åk 1 -3:

  • miljöfrågor utifrån elevens vardag
  • mänskliga rättigheter
  • hur möten organiseras
  • aktuella samhällsfrågor
  • könsroller och jämställdhet
  • normer
  • trafikregler

En massa bra saker, inom samhällskunskapen. Men historia kan man inte ens om man anstränger sig kalla det. 

Även om jag inte tycker könsroller hör hemma i tvåan och trean, när man knappt börjat reflektera över pojkar och flickor. Tv

Så vad är det då som Skolverket prioriterar högre än att våra barn i högstadiet ska få lära sig varifrån jordens civilisation kommer, varför Europa ser ut som det gör och om demokratins vagga, och allt annat som kommer från antiken?

Nedan ska i alla fall bort enligt Skolverket.

Istället ska man fokusera mest på det som hände i modern tid, tycker Skolverket. Och vad är då det?

Kanon att Skolverket fortfarande prioriterar världshandeln och industrialiseringen så även mina barn får lära sig vad Spinning Jenny var.

Otippat dock att just fackföreningar skulle tas upp som exempel på samhällsomvandling och idéströmningar under 1700 till 1900-talet och inte till exempel upplysningen och yttrandefrihetens tillblivande. Franska revolutionen eller skapandet av dagens USA tycks inte heller aktuellt.

Nä. Fackens skapande känns som en mycket viktigare historisk parallell om Skolverket får bestämma. Heja LO.

Går man sedan vidare i den kursplan som Skolverket tycker ska råda efter de slaktat antiken hittar man ord som ”kolonialism, rasism, imperialism”. Mycket modernt.

Den stora emigreringsvågen till USA från Sverige, ryska revolutionen, första världskriget?

Nej, det Skolverket lyfter fram är rasismen. 

Men Skolverket vill som bekant att vi fokuserar ännu mer på vad som hände efter andra världskriget. 

Och det är enligt gällande kursplan bland annat ”nya folkrörelser”, till exempel kvinnorörelsen, synen på kön och jämställdhet”. Notera att hela fem ord fokuserar på kön i första stycket, mest kvinnor. 

Framväxten av ”välfärdssamhället” är också prio ett för Skolverket och därför kan de gamla grekerna dra något gammalt över sig.

Fram för folkhemmet, socialdemokraternas skrytbygge som idag möglar i hörnen. Inte för att jag tycker att barn inte ska lära sig om nutidshistoria men allmän förskola, barnbidrag och kommunala musikskolan känns inte viktigare än Egypten och faraonerna om något ska bort. 

Ironiskt nog vill Skolverket att barnen trots att de nu vill skära bort en av de viktigaste historiska referenserna man kan ha ändå att barnen lär sig att sätta aktuella konflikter i historiska perspektiv.

De tänker sig att kunskap om miljonprogram, framväxten av dagis och maxtaxa ska lära barnen det?

Så om man lär sig om framväxten av folkrörelser i historia, vad lär man sig då på högstadiet i Samhällskunskap, undrade jag och läste även kursplanen för det. 

I Samhällskunskap står det till min förvirring högst upp att ungdomar ska lära sig om ungdomar.

Är det något tonåringar kan är det att fokusera på sin själva, det vet alla som själva varit en. Eller träffat en. En stilla tanke är att samhällskunskapen kanske borde fokusera på….. samhällskunskap?

Ungdomars identitet och livsstilar är något annat. 

Här dyker välfärden upp igen, vilket känns mer passande eftersom välfärdssystemet är samhällskunskap. 

Efter avsnittet om ungdomarna heter ett av de fyra stora områdena ”Rättigheter och rättskipning” och där ska barnen lära sig om barnkonventionen, vilka organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter men också ”gränsen mellan yttrandefrihet och kränkning i sociala medier”. 

Ja, Skolverket? Går ni då igenom vilka brott mot yttrandefriheten man kan begå (förtal, förolämpning etc) eller fokuserar vi här på känslan ”kränkt”? Stor skillnad nämligen. 

En annan fjärdedel av hela samhällskunskapen ägnas åt kommunikation, mitt favoritområde visserligen – men en fjärdedel?


Jag blir faktiskt beklämd när jag läser avsaknaden av ordet ”bildning” när Skolverkets intervju såväl som i kursplan.

Och att kursplanen fokuserar på könsroller, kvinnorörelse, välfärdsbygget och fackföreningar, som får vara kvar men hela antiken ska klippas bort. Om det är konkurrens om timmarna har jag ett antal exempel på saker som borde få stryka på foten innan de gamla grekerna och faraonerna ryker. 

Kom inte och säg att ni verkligen tror att rätten att få välja skola är det som sabbat skolan. 

Detta bevisar det mer än något annat. 

……………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Swish: 0762096244

Copy link