Kulturelitens medvetna missförstånd

Ylva Lagercrantz Spindler, en för mig ny bekantskap när jag slog upp tidningen på landet, gjorde ett tappert försök att ge sig in i opinionsdebatten om kulturstöd härom dagen. 

Men namnet antyder att hon tillhör en av landets mesta kultureliter redan från födseln. 

Nu kan man inte skylla obildning på bakgrund och obildad inom kulturstödsdebatten, det är Ylva Lagercrantz Spindler. För i krönikan hävdar hon, genom att hänvisa till en rapport, att till skillnad från påståendena om att konstnärer lever på bidrag är verkligheten motsatt.

Nu är att hänvisa till rapporter för fem år sedan första tecknet som avslöjar att hon inte är särskild bevandrad inom opinion men i det här fallet spelar det mindre roll eftersom hela krönikan missar målet. 

Kritiken handlar inte huruvida enskilda konstnärer lever på a-kassa eller inte.

Utan framför allt om att hela kultursektorn lever på andra människors tvångsinbetalade pengar. 

Låt mig ta några exempel. 

Som att Kulturrådet varje år (VARJE ÅR) delar ut 2,5 miljarder skattekronor till just den parasiterande klass som förväntar sig att andra finansierar deras uppehälle, kan kvittera ut. Bara från denna myndighet. 

Nu ingår bibliotek lite missvisande i den kategorin också men för det förtar inte poängen. 

Där kan du alltså som konstnär söka och få beviljat bidrag för att skriva en bok till exempel, eller för att utöva din musik. 

deras hemsida tipsar sedan statliga Kulturrådet om andra skattefinansierade bidrag att söka. 

Som Konstnärsnämnden. De delar ut 150 miljoner kronor per år. 

För att till exempel få Projektbidrag krävs bara följande: ha ett avgränsande syfte, vara begränsat i tiden (som ju projekt är….), ha en arbetsplan och budget och ska visas offentligt på något sätt. Sedan ska projektet väljas ut i konkurrens med andra men detta är alltså de enda formella kraven. 

De delar även ut så kallade långtidsstipendier, som egentligen är en tio-årig garanterad lön på 139 500 kronor före skatt.

Statens Konstråd är en annan statlig myndighet vars enda existens bygger på att dela ut bidrag av andra människors pengar till konstnärer, i form av offentlig konst. Men även sådan går ju till konstnärers uppehälle och det är inga småpengar. 

Det är bland annat de som gett pengar till det ofattbart dumma projektet Evig anställning i Göteborg där inte bara personen ska få lön för att göra ingenting utan även konstnärerna själva i ett smart system som jag gick igenom i ett blogginlägg 2018. 

Så det Ylva Lagercrantz Spindler försöker först hävda är debatten och sedan, säkert enligt eget tycke, via en fem år gammal rapport smula sönder håller alltså inte. Inte alls. 

För hon fäktar i en debatt som inte förs. 

Kulturarbetare är en priviligerad elit för att politiken skapat gräddfiler för försörjning till dem via riktade statsbidrag och via kommunala bidrag, filer som inga andra yrkesgrupper får. Och framför allt inga andra egenföretagare. 

Det finns givetvis en massa hårt arbetande egenföretagare även bland kulturarbetarna, jag känner flera. Som inte lever på skattebidrag utan drar in sin egen vikt, som brottas mot stelbenta myndigheter för att få rätt att ta ut sjukpenning, a-kassa etc. Precis som alla företagare. 

Men så har vi resten. 

Vilka bidrag söker jag som opinionsbildare om inte jag lyckas dra in pengar själv?

Men poängen är att Lagercrantz anför en slags Marie Antoinette-resonemang – “om folket inte har bröd kan de ju äta kakor”.

Ingen annan än kultureliten kan söka alla dessa miljarder i bidrag som politikerna gett dem. Inga vanliga företagare, inga med vanliga jobb. Inga med långa utbildningar i andra ämnen. 

De garanterade tio-årslönerna som Kulturstödsnämnden delar ut motsvarar en halv årslön för en undersköterska. En person som jobbar skift, tar hand om svårt sjuka och gamla människor, hjälper dem att torka sitt bajs, som är välfärdens ryggrad.

Som varje dag gör aktiv skillnad i människors liv för att de tar hand om oss när vi är som svagast. 

 

Halva hennes årslön ges till personer som själva valt ett yrke som konstnärer men som inte är tillräckligt bra för att försörja sig på det.

Som utan motprestation, för dessa “stipendier” avkrävs inte X antal verk per år eller något annat, får pengar i tio år. De kan bokstavligt talar ligga och peta navelludd för en halv undersköterskalön, varje dag varje år i tio år. 

Det, Ylva Lagercrantz Spindler är vad debatten handlar om. 

Medan du äter bakelser i den fina förort du själv bor i kan du kanske fundera ett varv på det. 

……………………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *