Det handlar om klass

Ivar Arpi har en fantastisk förmåga att engagera, nästan så man tror att många till vänstern (där ingår förmenta liberaler) letar efter fel att hetsa upp sig just när Ivar skriver. 

Nu är det någon slags cirkle-jerk i PK-Sverige efter att Apri och sedan Kajsa Dovstad skrivit om den förändrade gatubilden. 

De vill inte förstå vad Arpi menar. De vill missförstå. 

Lisa Magnusson illustrerar vad som är problemet med debatten perfekt från det vita Elfenbenstornet hon och resten av DN sitter i när de ser ner på den värld de inte verkar delta själva utan bara recenserar ovanifrån i bakom skärmarna. 

Nej Lisa. 

Det är du som klumpar ihop invandrare och invandrare. Svart hår = invandrare. Och det räcker så. 

Det handlar inte om hårfärg, det handlar om klass, normer och klädsel. 

Är det inte märkligt att i alla sammanhang utom vissa politiska områden är normen att kläder signalerar viktiga saker? 

Ta hela modeindustrin. Där handlar allt om yta. Om hur man kan bli någon annan genom att klä sig på ett visst sätt, signalera något, byta identitet. Det sitter i utseendet. 

Men inte som Magnusson vill hävda – i hårfärgen. 

Varför gäller den premissen plötsligt inte som tillhörighet och identitet när det kommer till invandrare?

Menar folk att bara svenskar kan byta identitet och signalera vad de vill med kläder men inte folk som inte ser svenska ut?

Jag bor i Vasastan. Här öppnade ett boende för folk med TUT i ett gammal äldreboende som ska rivas och bli skola om några år. 

Förra året var första gången jag såg en niqab i hela mitt liv. Och då på bussen hem till mina kvarter. Kvinnan gick av hållplatsen före mig. 

Niqab är ett av världens mest extrema religiösa plagg, och slås bara av burkan. Nu ska jag inte säga att jag sett fler utan just en. Kvarteret har inte direkt fyllts av dem. Men jag är 43 år och har aldrig sett en niqab i Sverige  tidigare och definitivt inte i mina kvarter. 

Hijaber har inte heller funnits här just där jag bor, idag finns det flera mammor i skolan och vad jag sett en eller två flickor. De finns i kvarteret. Nu vill jag poängtera att jag är för att man får klä sig som man vill men man ska samtidigt ta konsekvenserna av sina val. 

Jag tillhör inte de som vill förbjuda hijab eller ens niqab. Men står kläder i vägen för att få ett jobb ska man inte få bidrag utan lösa sin försörjning själv. 

Det handlar inte om hårfärg, det handlar om klass. 

Jag ser inte en invandrare när jag ser mörkhyade eller svarthåriga män på gatan när de i kostym köar utanför Günthers för att äta lunch. Jag ser män. Svenska män som är hungriga. Lisa verkar se invandrare. 

Djupt religiöst troende muslimer med religiösa kläder utan utbildning och språket har inget som helst gemensamt med de sekulära välutbildade person jag umgås och känner bara för att de råkar precis som kvinnan med niqaben vara födda utanför Sverige. Något de för övrigt har gemensamt med ungefär 7 miljarder andra på planeten. 

Jag har förresten mer gemensamt med många av dessa utlandsfödda borgerliga män än jag har med en massa kvinnor, tillhörigheten sitter varken i håret eller brösten. 

Det kanske som en överraskning för vissa men vi som är födda i Sverige är försvinnande få på jorden. Resten är utlandsfödda. 

Här sätter vi fingret på det den stora kriminalrapport Det goda samhället gjorde nyligen. 

Som bevisar att personer med utländsk bakgrund nu dominerar kriminalstatistiken. Fram till 2006 var det fortfarande svenskar som låg bakom störst andel av totalt antal anmälda brott.

Men idag är det framför allt födda i Sverige till två utrikes födda föräldrar som dominerar, inte minst våldet inklusive rån. 

Att vara kriminell är att leva utanför gällande samhälle, normer och värderingar. 

Det visar att normerna och värderingarna vi har i Sverige inte är integrerade ens hos de som föds här. 

De känner sig inte främst svenska trots att de är födda här. Vår integration är ett haveri. Istället har det i dessa grupper i allt högre grad etablerats andra sorters normer, som varken är föräldrarnas (som oftast är betydligt mer konservativa än de svenska) eller majoritetssamhällets. 

Manifesterade i märken, vissa kläder, boendeorter och framför allt är det en klassfråga. 

I den kriminella förortsvärlden finns också egna utseendekoder. Mycket få reagerar över att fem utlandsfödda kostymklädda män stå i en grupp och prata, inte sällan svenska, med varandra. 

Men de flesta hade reagerat över att fem personer klädda i Adidas och andra sportmärken i just den förortsstil jag inte kan beskriva men vet när jag ser den, i grupp stå och prata Rinkeby-svenska med varandra. 

Den ena gruppen hade jag knappt noterat, den andra hade jag valt att gå förbi längre bort om de valet fanns. 

Hur man klär sig, hur man pratar, vilket kroppspråk man har, vilken frisyr man väljer att ha och så vidare – allt signalerar det du själv valt att det ska signalera till andra. Högutbildad, arbetarklass, muslim, jude eller något annat. Du väljer vad du sänder ut och du kan välja bort. 

Unga kriminella män i förorten vill signalera att de är just unga kriminella män i förorten. Det finns egna regler och egna koder för det. 

Samtidigt finns olika koder i olika grupperingar i samhället, där klass är en faktor men där etnicitet blivit en annan. 

Hur ska man annars förklara de moralpoliser som går runt och säger till kvinnor de inte känner men som vistas i det offentliga rummet att de klär sig fel och måste gå hem och sätta på sig annan, med muslimskt passande kläder?

Släpper man en miljon nyanlända som vi gjort under 2000-talet utan att integrera dem får man en permanent underklass. 

Barnen som föds här föds in i en ny etnisk befäst underklass och det är Socialdemokraterna, vars stora projekt varit att skapa ett klasslöst homogent samhälle, är de som står bakom spakarna märkligt nog. 

Gatubilden har definitivt förändrats för väldigt många svenskar, även vi som inte bor i de utsatta förorterna. 

Precis som att gatubilden inte alls förändras av att det står tio personer med mörkt hår och köar för att få äta korv förändras gatubilden förändras den enormt om dessa tio personer istället var tio kvinnor i niqab eller tio unga kriminella män från förorten. 

Och precis som att det finns vissa normer, värderingar och inte minst utseendeattribut som kläder, märken, accessoarer och frisyrer inom överklassen eller bland höginkomsttagare i Birkastan finns det en annan uppsättning i underklassen och deras barn i förorten. Eller bland de kriminella. 

Det är knappast läkaren med sjal, som i övrigt har exakt samma kläder på sig som alla andra läkare, som kommer ut från St Göran på lunchrasten som förändrar gatubilden. Hon har bara sjalen och religionen gemensamt med de somaliska sjubarnsmammor i långa klänningar och med långa huvuddukar på alla flickor som bor i Brandkärr i Nyköping och där ingen av dem jobbar, få pratar knappt svenska och som vi ser när vi handlar på Systembolaget som ligger strax intill. 

Svenskarna är toleranta och i internationella studier mycket lite rasistiska. Man har inga problem med grannar som är invandrare, om ens barn gifter sig med en eller att arbeta ihop. Till skillnad från många andra europeer tycker vi heller inte att infödda ska gå före när det kommer till jobb och bostad etc.

Men även utlandsfödda jag känner har problem med den stora mängden icke integrerade djupt religiösa bidragsberoende asylanter som kommit hit och fortsätter att komma.

Trots att de också, som Lisa Magnusson noterar, har svart hår tycker de att detta har orsakat för stora problem för att det ska vara hållbart. Människor som inte integreras, där många inte jobbar, har tolk hela livet och som isolerar sig till en punkt när de motsätter sig integration. 

Det finns gott om folk som tycker så här, som trots sitt utländska utseende är en helt inkluderade del i det svenska samhället, språket och kulturen och personer som landat i att man både kan vara svensk och kurd/arab/perser eller något annat och älska Sverige lika mycket som etniskt svenska svenskar. Man kan vara både ock, inte antingen eller. 

Men som alltså bara för att de rent teoretiskt tillhör samma grupp som en nyanländ lågutbildad syrier – utlandsfödd – inte har något annat gemensamt med honom än just det och möjligtvis hårfärgen. 

Alldeles oavsett vad tangentbordsriddarna med världssamvete på Lilla Essingen än må hävda i sina allt mindre delade krönikor trots att deras chef har Oraklet i Delphi-komplex har gatubilden i många svenska städer permanent ändrats. 

Och det beror inte på att folk har svart hår. 

……………………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

4 kommentarer
  1. Hadde bara varit Socialdemokraterna som
    Som stod bakom folkutbytet hadde det inte
    skett, nu fick dom entusiastisk hjälp av övriga 7klöverpartier.

  2. Precis så. Debatten blir märklig, för man möts aldrig utan pratar runt varandra i cirklar. De här som vurmar för öppna gränser, tror att vårt land kommer att ha samma politiska inriktning som de vill, fast man byter hela befolkningen. Det smygs hela tiden in en övergång till deras kulturer, istället för att de anammar vårt sätt.
    Ett bra exempel är slakten av djur. Förr diskuterades att det är djurplågeri att bedöva utan bedövning, som innebär att man gör djuret hjärndött med ett skott i pannan innan man tappar ur blodet. Därför förbjöds slakt utan bedövning. Nu serverar man kött i det offentliga, där djuren slaktats utan bedövning, då importerat halalslaktat. Detta för att så många nu efterfrågar detta. Djurrättsorganisationer tar aldrig upp detta.
    Förr ansågs barnäktenskap som det vedervärdiga pedofilbrott det är. Nu låter man barn bo med sina “män” om de kommit hit som gifta.
    Vi lever inte efter våra egna värderingar, att skydda varandra och våra djur. Det är detta folk avskyr. Att deras barn serveras religiöst anpassad mat i skolan.
    Det de här människorna som tror att folk är rädda för mörkhåriga personer inte fattar, är att de är dem själva, som genom att bara se dessa barn som mörkhåriga positiva nummer i statistiken, som förstör för dessa barnen att få ta del av våra friheter, som vi oftast tar för givna – som att gå och bada en varm sommardag i bikini.
    Dessutom är det den stora mängden unga män som kommit, som gör samhället mer otryggt. Varför hjälper vi inte kvinnorna, undrar många med mig.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *