Det är välkommet. Nej, det är mer än välkommet för brytningens tid har varit länge. Som ett dåligt äktenskap som bara höll ihop för jobbskatteavdragets skull. Givetvis var det en förlust att inte landets har Ulf Kristersson som statsminister. Men ingen vann valet. Inte under de gamla parasollerna eller parollerna. De rödgröna fick ett (1) mandat mer än Alliansen men ingen fick 175. Alltså vann ingen. Men någon fick makten och de skedde efter den vanligaste politiska grenen av dem alla - kohandling. Då valde Annie Lööf och Jan Björklund, som på valnatten när resultatet var klart tydligt deklarerade att det fortsatt var Alliansen som gällde och att Ulf Kristersson skulle bli statsminister, att bryta dessa löftena. De valde...
Det här inlägget är låst
För att läsa resten av det behöver du prenumerera via Patreon och betala minst 45 kr (plus moms)per månad. Om du ser detta meddelande trots att du stöttar mig via Patreon så beror det på att du inte är inloggad. Logga in och försök på nytt! Genom att prenumerera stöttar du mitt arbete med att granska makten. Du bidrar till att jag kan nå ännu fler läsare och skapa ännu bättre innehåll. Tack!
To view this content, you must be a member of Rebecca's Patreon at %%currency_sign_front%%1%%currency_sign_behind%% or more