Vad styr migrationsvolymer?

Det pratas mycket om volymer numera, till skillnad från 2013 då Tobias Billström hamnade i kylskåpet bara av att använda ordet volym.

Om vi inte vet vad som driver volymer till Sverige kommer vi heller inte kunna fatta de beslut som krävs för att begränsa dem.

Centerpartiet påstår nu att de uppluckringar de nu kräver av den tillfälliga lagen bara kommer generera 1000 fler asylansökningar.

I samma artikel påstod Centerpartiet:

Antalet asylansökningar ensamkommande har sedan dess minskat drastiskt. Inte med anledning av den tillfälliga lagens begränsningar utan främst på grund av återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet”

Som av en händelse ägnade jag tid i höstas åt att kolla just på det här, vad som styr volymerna asylansökningar.

Inlägget är långt, för att det är en komplicerad fråga.

För att svara på frågan i rubriken om vad som styr migrationsvolymer måste vi först reda ut begrepp och definitioner. Ända sedan den rödgröna regering som C och Fp nu är stödhjul åt införde den tillfälliga lagen har det pratats om att Sverige nu ligger på EU:s miniminivå vad gäller volymer.

Men folk pratar om olika saker. Vissa menar antalet beviljade uppehållstillstånd och pekar på prognoser att ytterligare 300 000 kommer beviljas kommande år. Andra pratar om antal asylansökningar som fortsatt ligger på historiskt höga nivåer.

Men vad Morgan Johansson menar, och alla andra politiker, när de pratar EU:s miniminivå är enbart juridisk.

Vi hade tidigare EU:s mest generösa lagstiftning för asylsökande. Det har vi inte längre. Vi la oss juridiskt på EU:s miniminivå. Det han säger stämmer alltså.

Men det innebär inte alls att vi har miniminivå på varken asylsökande eller beviljade uppehållstillstånd. Tvärtom. De är fortsatt höga.

För att undersöka hur migrationsvolymer styrs upp eller ner måste man också fokusera på antal asylansökningar och inte beviljade uppehållstillstånd i första hand.

Antal beviljade uppehållstillstånd är mest av allt en konsekvens av vad man har för lagstiftning och ett eftersläpande resultat på antal asylansökningar. Givetvis kommer dessa nivåerna vara höga flera år efter att hundratusentals sökt asyl, för att alla ska prövas och sedan ska ansökan för anhöriga prövas.

Den 16 augusti 2014 höll dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt sitt berömda tal:

”Nu vädjar jag till svenska folket omtålamod, om att öppna era hjärtan för att se människor i stark stress med hotmot det egna livet som flyr, flyr mot Europa, flyr mot frihet, flyr mot bättreförhållanden. Visa den öppenheten. Visa den toleransen när det heter att ”detblir så många”, ”det blir krångligt”, ”det blir svårt”. Visa den toleransen ochvisa också att ni minns att vi har gjort det förut.”

Talet byggde på att Migrationsverket den 24 juli 2014 höjde sin prognos för asylsökande från 57 000 – 70 000 till 75 000 – 90 000. All information fanns om stundande migrationskris när Stefan Löfven tillträdde den 3 oktober 2014.

Ändå hölls kalkonkonferensen “Sverige tillsammans” av regeringen den 12 oktober 2015, mest berömd för att Ingrid Lomfors i sin presentation sa att det inte finns någon svensk kultur.

Den 21 oktober 2015 höjde Migrationsverket sin redan höga prognos till 195 000 asylsökande för helåret 2015. Det kom 10 000 personer per vecka.

Den 24 november 2015 hölls den berömda presskonferensen när Åsa Romson grät och den tillfälliga lagen presenterades. Men det var en urvattnad version som klubbades i april 2016. I vanlig ordning var det Centerpartiet som stått för urvattningen.

Man pratar om pull- och pushfaktorer vad gäller asylansökningar. Det är ett komplicerat område, eftersom det finns icke mätbara faktorer som styr vilket land man väljer. Men en av de starkaste pull-faktorerna vad gäller val av land man söker asyl i är möjligheten att få permanenta uppehållstillstånd (PUT).

Det viktigaste i den tillfälliga lagen är att Sverige gick från att ända fram tills dess ha PUT som utgångspunkt, alla fick det. Till att det var tillfälliga uppehållstillstånd (TUT) som var regel.

Vad hände med migrationsvolymerna månaden efter den svenska regeringen meddelade att nu gick det inte att få PUT längre i Sverige?

En dramatiskt minskning på en enda månad. Var kriget i Syrien mindre allvarligt i december 2015? Såklart inte. Men asylsökande, gruppen syrier var otroligt dominerande, sjönk som en sten.

Antal asylansökningar sjönk med 64 % direkt efter att regeringen meddelade att man inte längre fick PUT.

Vad hände då i januari?Notera att kriget i Syrien fortsatt är mycket intensivt.

Antal asylsökande sjönk fortsatt – en nedgång på 71 % till.

Från att man inte längre kunde få PUT i Sverige sjönk antalet asylsökande på endast två månader med hisnande 90 %.

Detta sätter fingret på något. Att PUT just är en stark pullfaktor när asylsökande väljer nation. För de väljer. Alla är idag uppkopplade, de har mobiler och internet. När ett land ändrar sina lagar eller politisk inriktning når de alla som är på jakt efter ett nytt land att bo i direkt. Och eftersom EU:s regler om att söka asyl i första land aldrig fungerat väljer asylsökande vilket land de vill komma till, även om de är flyktingar.

Men för att få en mer heltäckande bild måste man kolla på antal asylsökande till hela EU.

Här får jag upprepa att Sverige alltså till skillnad från resten av EU hade PUT och inte TUT som regel. Det har vi haft hela 2000-talet. Och som ni kan se har vi länge fått en mycket stor andel av EU:s totala asylansökningar, långt före migrationskrisen 2014-2015.

Vi har bara 2 % av EU:s befolkning, ändå har vi fått i snitt 10-13 % av ansökningarna sedan tidigt 2000. Inte ens migrationskrisens kulmen innebar att vi tog emot högst andel historiskt, det gjorde vi 2007 då 16 % av EU:s totala antal asylansökningar var Sverige.

Som ni kan se fungerade den tillfälliga lagen. Året efter gick vi ner till 2 %.

Givetvis finns det dock fler faktorer. Som avtalet mellan Turkiet och EU. Det undertecknades den 16 mars 2016 och gäller fortfarande. Effekterna kan ni se i nedanstående diagram:

Här ser man också komplexiteten. För antalet asylansökande till Sverige gick ju också ner i december och januari, efter att vår regeringen beslutat att TUT var regel. Så en del av nedgången kan härledas till att 100 000 personer färre sökte asyl till EU i december 2015.

Men det förklarar inte en nedgången i Sverige helt. Det var 35 % färre asylsökande till EU mellan november och december 2015. Men 64 % färre asylsökande i Sverige i december.

Antalet asylsökande till EU sjönk med 58 % på två månader, november 2015 till januari 2016. Under samma period sjönk antalet asylsökande till Sverige med 90%.

Man kan alltså inte säga att det var lagen med Turkiet som gjorde att antalet asylsökande sjönk. Eller att nivåerna i Sverige bara handlar om nivåerna till EU.

Slutsatsen är att den tillfälliga lagen hade mycket stor påverkan på volymerna.

Men som jag konstaterade när jag grävde djupare i den här frågan – politiska beslut är inte det enda som påverkar volymer. Faktum är att de är i minoritet vad gäller volympåverkande beslut.

Det finns en saknad faktor i migrationsdebatten och det är Migrationsverkets makt över volymer.

Jag har gått tillbaka och undersökt de tre största invandrargrupperna i Sverige, från sent 1990-tal tills idag. Syrier, irakier och somalier. Afghaner är också en stor grupp nu och består nästan uteslutande av yngre män som påstått eller var under 18 år när de sökte asyl. Men eftersom den gruppen sökt på kvoten under 18 år som har egna regler har jag undantagit dem från undersökningen.

Vi har redan sett hur den tillfälliga lagen påverkade volymerna. De politiska besluten är som sagt få när det gäller migration, det var en non grata-fråga under så lång tid. Alla som ens yppade något stämplades som rasist och politiken tog därför mycket få beslut under hela 2000-talet.

Det största gick i omvänd riktning än den tillfälliga lagen – påskuppropet.

2005 fattade den dåvarande socialdemokratiska regeringen beslut om en tillfällig lag mellan 15 november 2005 och 31 mars 2006. Det var konsekvensen av att Miljöpartiet, då i en budgetpartner men inte i regering, piskat igång Svenska kyrkan och fick med sig Centerpartiet (of course) och Folkpartiet på att kräva amnesti åt alla illegala invandrare som fått avslag på sina ansökningar i två instanser men vägrade utvisning.

Först lades ett förslag i riksdagen av Vänsterpartiet som röstades ner av Moderaterna och Socialdemokraterna. Men när opinionen växte och det var valår året efter föll S till föga. Lagen innebar framför allt att alla som varit i Sverige 2,5 år fick automatiskt PUT om de lämnade in en ny ansökan.

Effekten kom direkt. 2005 sökte 17 000 människor asyl i Sverige, det året då kampanjen rasade i medierna. Och som naturligtvis asylsökande kunde följa på internet.

2006 ökade antalet asylansökningar med 41 %, till 24 000 personer.  

Nu var inte alla dessa nya personer utan en del befann sig redan i Sverige men exakt hur stor andelen var kan man inte se och signalen man sände var att nu blev det lättare att få PUT.

Resultatet var att 13 144 personer fick asyl som flyktingar och ytterligare 4 213 fick PUT som alternativt skyddsbehövande.

Det sista politiska beslutet sedan år 2000 som direkt påverkade volymerna var Migrationsöverenskommelsen mellan Alliansen och Miljöpartiet (MÖK).

Den presenterades den 3 mars 2011. Den stora punkten i den var att alla illegala invandrare skulle få del av välfärden trots att de inte har rätt att vara i Sverige. De skulle få rätt till skola för sina barn och vård, utan att personalen skulle ha rätt att anmäla dem till polisen. Då ändrades också skrivningen i lagen för ensamkommande från “synnerligen ömmande omständigheter” till “särskilt”.

Antalet asylansökningar gick upp från 21 648 år 2011 till 43 887 året efter. En mer än fördubbling.

För att undersöka Migrationsverkets påverkande roll i volymer har jag valt ut de tre största grupperna invandrare i Sverige. Irakier är den första gruppen som kom och blev stor, invandringen började redan på 1990-talet från Irak och fortsatte i vågor under 2000-talet.

Mellan 1984 och 1999 sökte sig 31 160 irakier till Sverige. 1997 ökade plötsligt nivåerna och gick från en nivå på 1500- 2000 per år till det dubbla . I slutet av 90-talet och i början av 2000-talet var just irakier den dominerande asylsökande gruppen till Sverige. Många irakiska kurder sökte sig till Sverige för att vi hade ett beslut, fattat av Migrationsverket, att inte utvisa kurder till Irak.

Men 2002 fattade Migrationsverket ett beslut att irakiska kurder inte längre hade flyktingskäl. Som man kan se i tabellen sjönk volymerna direkt – med 50 % på ett enda år.

Sedan kom flyktingamnestin i den tillfälliga lagen 2005/2006. Volymerna gick direkt upp från 2 300 till 8 951 vad gäller asylansökningar från irakier. Fyra gånger fler på ett enda år.

2006 tog Sverige emot fem gånger så många asylansökningar från irakier som de nordiska länderna tillsammans. Ett diagram från Eurostat illustrerar situationen.

Vi var i särklass irakiernas mest populära destination i hela EU. Hela 48 % av alla irakier som sökte asyl till EU sökte asyl till Sverige.

Men vi var dessutom 2007 det mest populära landet i hela EU, enligt samma statistik.

Att antalet irakier ökade 2007 till hela EU berodde till stor del på att UNHCR fattade beslutet att istället för som tidigare hjälpa irakier hem igen hjälpa dem att fly. Detta anses ha påverkat en stor flyktingvåg från just Irak 2007, trots att oroligheterna varit närvarande i många år och att den första regeringen efter kriget tillträtt 2006.

2007 fattade Migrationsverket ett nytt vägledande beslut att irakier kan avvisas till Irak, efter en tolkning av tre vägledande domar i Migrationsöverdomstolen under våren 2007 att ”det inte råder väpnad konflikt i Irak.

Året efter sjönk volymerna som ni kan se från all time high 18 559 till 6 083 personer. Två tredjedelar av antalet asylansökningar försvann plötsligt.

2008 var det en debatt om misstänkt fusk bland just irakier.

Året efter sjön antalet ansökningar ännu mer. Ytterligare två tredjedelar försvann på ett enda år och 2009 var antalet nere på nivåerna från mitten av 90-talet igen. Från 18 000 till 2000 på bara två år.

Tittar man på totala antalet asylsökande 2009 sjönk det från 36 000 till 24 000 personer, så minskningen berodde nästan uteslutande på att antalet irakier sjönk.

Under 2000-talet sökte 51 739 personer från Somalia asyl i Sverige fram till och med 2017. Det är den fjärde största gruppen asylsökande den perioden.

Som ni kan se i tabellen har det liksom irakierna varit otroligt hög andel av totalt antal asylsökande till EU som valt Sverige. Under lång tid. Som mest tog vi 40 % av hela EU:s asylansökningar av just somalier.

Som jag nämnde finns det svårmätta faktorer som avgör land för asylsökande. En är att det finns många landsmän där redan. En av de största grupperna till EU är till exempel nigerianer men Sverige får nästan inga asylsökande från Nigeria.

Ökningen av antalet asylsökande till Sverige från Somalia började från 525 år 2001 till 3 069 år 2003. Media rapporterade att ansökningarna tredubblats från just Afrika.

Då fattade Migrationsverket ett vägledande beslut vad gäller somalier: en man fick avslag på sin asylansökan eftersom verket ansåg att en somalier generellt sett är skyddad från förföljelse i områden där den egna klanen finns. Beslutet innebar att enskilda somalier från och med då kunde få avslag på sin asylansökan. Beslutet fattades i november 2003.

2004 sökte bara 905 personer från Somalia asyl i Sverige, mindre än 30 % av året innan.

Men 2006 ökade volymerna igen. Vad hände då? Jo, den tillfälliga påskupprors-lagen.

En sak är som sagt påskuppropet när den svenska regeringen signalerade att det var lättare att få PUT, även om det framför allt gällde illegala. Debatten som rasade i media visade också på en stor opinion för flyktingar.

Mellan 2006 och 2009 härjade det stora inbördeskriget i Somalia och antalet asylsökande sköt i höjden. 2007 tog vi emot 36 % av antalet asylansökningar.

2012 meddelade Migrationsverket att somalier skulle få svårare att få uppehållstillstånd för att det inte rådde regelrätt krig där längre.

2013 gick volymerna ner från 5 644 till 3 901. En 31 %-ig minskning på ett år.

2014 ändrade på grund av förbättrat säkerhetsläge Migrationsverket från generella till individuella bedömningar för somalier. Då sjönk andelen asylansökningar till Sverige från hela EU från 29 % till 26 % på ett år, och när den tillfälliga lagen dessutom infördes sjönk siffran ner till 8 % år 2016.

Fram till 2012 var Syrien inget stort land bland asylsökande till Sverige. Under hela 2000-talet sökte mellan 300 och 600 personer asyl varje år från Syrien.

Men 2012 fattade Migrationsverket under ledning av Anders Danielsson beslutet att alla syrier skulle beviljas 3-åriga tillfälliga uppehållstillstånd. Det året ökade antalet asylansökningar just från Syrien från att ha varit en andel på 3 % till 18 % av alla asylansökningar.

Den 3 september 2013 fattade Migrationsverket ett till beslut – att alla syrier skulle få permanent uppehållstillstånd (PUT) i Sverige. Beslutet gjorde att 8 000 syrier som redan kommit omedelbart fick permanenta uppehållstillstånd i Sverige.

Sverige var då det enda landet i EU som beviljade alla syrier PUT.

Mellan åren 2012 och 2015sökte 106 052 syrier asyl i Sverige, på bara 4 år. Som ett helt Uppsala

Men det var som sagt krig. Och syrier flydde i stora mängder till EU. Så hur såg vår andel av EU ut?

Året innan Migrationsverket fattade beslut om att alla syrier skulle få 3-åriga TUT automatiskt ökade volymerna från 8 % av EU:s ansökningar till 32 %.

2016 sökte 133 000 färre människor asyl i Sverige.

Av dessa var det 45 000 färre syrier, 39 000 färre afghaner och 18 300 färre irakier. Hela 77 % av minskningen av asylsökande mellan 2015 och 2016 utgjordes av dessa tre grupper.

När möjligheten att få permanenta uppehållstillstånd togs bort minskade asylansökningarna från syrier, även om nivån 2017 på 4 718 jämfört med före 2012 fortsatt är tio gånger högre. Då kom det bara 640 personer.

Trots att kriget i Syrien pågick fortfarande 2016 valde betydligt färre just Sverige som destination.

Sammanfattningsvis kan man säga att trots att debatten låtsas som om migrationsvolymer bara handlar om politiska beslut och därmed kokar det ner till vad respektive politiska parti tycker är det inte så. Sanningen är att volymerna påverkas i mycket högre grad av vad myndigheten Migrationsverket fattar för beslut.

I synnerhet handlar det om den rättsliga avdelningen, som har otroligt stor makt över migrationsvolymerna.

Visserligen ska myndigheter fatta beslut oberoende av konsekvens på statsbudget men t e x får inte Försäkringskassan fatta beslut att ändra reglerna för att få sjukpenning.

Men dessa sorters beslut får alltså Migrationsverket fatta. Helt utan att den folkvalda demokratiska församlingen är ens inblandad.

Det är opolitiska tjänstemän som sitter med makten över kranen.

Jag har sammanställt alla faktorer:

Migrationsverkets beslut:

2002: irakiska kurder har inte längre flyktingstatus

2003: beslut att somalier ska prövas individuell och inte hargenerell flyktingstatus

2007: vägledande beslut att irakier återigen kan avvisas tillIrak, efter en tolkning av tre domar i Migrationsdomstolen.

2007: inga utvisningar sker till Somalia

2007: har frågat Migrationsverket om de fattade något beslut omsomalier just 2005-2007 som påverkat att volymerna därifrån ökade markant, somgenerell flyktingstatus. Inget svar på det.

2012: bedömning att det inte är krig i Somalia längre och attindividuella bedömningar därför infördes.

2012: alla syrier beviljas 3-åriga TUT

2013: alla syrier beviljas PUT

2013: inga eritreaner kan skickas tillbaka till Eritrea samt attalla eritreaner får flyktingstatus

Andra faktorer:

2007: UNHCR fattar beslut att inte fortsätta hjälpa irakier attåtervända utan att hjälpa dem från Irak

2016: EU upprättar avtal med Turkiet att mot viseringsfrihet och 6miljarder euro så upprätthåller Turkiet sin yttre gräns mot Mellanöstern ochsläpper inte igenom alla migranter som kommer den vägen

2018: Italien börjar direktavvisa båtar med migranter frånitalienskt vatten samt ingår avtal med grupper i Libyen för att få båtarna attinte ens lämna Nordafrika

2018: EU förhandlar om sju nya lagar, där en av dem är att temporära uppehållstillstånd ska vara regel samt att upprätta gemensamma asylcenter antingen på EU-mark eller i Nordafrika, där man kan särskilja ekonomiska migranter (irregular migrants) från flyktingar samt fördela asylsökande jämt över EU. 

Snarare har politikerna gjort vad de kunnat för att fjärma sig från detta så obehagliga område, för att det innebära stora politiska kostnader åt ena eller andra hållet.

Migrationsdomstolen skapas.

Fram till den 31 mars 2006 kunde en asylsökande baraöverklaga ett avslag på asylansökan hos Utlänningsnämnden. Men instansordningeni utlännings- och medborgarskapsärenden ändrades vid det datumet.Utlänningsnämnden var överinstans till Migrationsverket med uppgift att hanteraoch besluta i vissa överklaganden av Migrationsverkets beslut.

Nämnden var verksam från den 1 januari 1992 till den31 mars 2006. Dess beslut kunde inte överklagas. Det fanns dock möjlighet attfå sin sak prövad igen genom att lämna in en ny ansökan. För att beslutetskulla kunna ändras krävdes att man kunde åberopa nya omständigheter som inteprövats tidigare och att sökanden bedömdes ha ett skyddsbehov eller att enavvisning skulle strida mot humanitära krav.

Nämnden bestod av en ordförande, som skulle vara ellerhade varit ordinarie domare i en domstol, samt två stycken nämndemän som utsågsav regeringen på förslag av partierna i riksdagen. Enklare ärenden avgjordes avenbart en domare. Principiellt viktiga ärenden avgjordes av en så kalladstornämnd, där generaldirektören för nämnden deltog, en erfaren domare samtfyra nämndemän.  

Men stornämnden kunde också låta bli att fatta beslutoch istället hänskjuta frågan till regeringen för avgörande, om det rörde sigom en principiellt viktig frågan. Dessa vägledande beslut från bådeUtlänningsnämnden och regeringen publicerades i en särskild rättsfallssamlingkallas ”Utlänningslagen – Vägledande avgöranden”.

Utlänningsnämndens sista generaldirektör hette HåkanSandesjö.

I september 2003 bestämdes att nämnden skulle läggas ner och ersättas av ett domstolsförfarande. Vid tidpunkten för nerläggning hade Utlänningsnämnden 250 anställda. Från den 31 januari 2006 blev det också möjligt att överklaga varje överklagande i Migrationsöverdomstolen. Syftet med nerläggningen var att göra det mer rättssäkert.

Det är dock inte bara Migrationsverkets tjänstemän som fattar självständiga beslut baserat på bedömningar och saker som säkerhetsläget utan de fattar också beslut på grundval av vad Migrationsöverdomstolen fattat för beslut. Viktigt att poängtera.

Vi för en debatt om EU:s minimiregler och volymer på fel sätt. En viktigt faktor saknas.

Att Migrationsverket självständigt får bedöma säkerhetsläget till exempel, utan att riksdagen blandas in och fler bedömningar tas in från andra myndigheter, som Försvarsmakten och källor innan beslut fattas är anmärkningsvärt. Beslut som så omedelbart avgör volymer upp eller ner. Eller att det inte finns någon makt för riksdagen att innan så avgörande beslut som beslutet att ge alla syrier PUT få säga sitt. Som myndigheten fattade ensamt under Anders Danielssons ledning.

Här här vi en debatt att föra.

Om hur mer av besluten som påverkar hela statsbudgeten och hela samhället, som just volymer av flyktingar gör, kan förankras demokratiskt.

Vi kan inte fortsätta debattera migrationen utan att inkludera Migrationsverkets självständiga makt.

Är det vettigt att så hög andel av beslut som omedelbart påverkar alla delar av samhället och statsbudgeten fattas av opolitiska tjänstemän på Migrationsverkets rättsliga avdelning?

……………………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Swish: 0762096244


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *