Ekologisk mat är en bluff


Det har funnits få röster som kritiserat ekologisk mat genom åren. Några envetna forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet har i princip varit de enda.

Resten har velat vara med på det ekologiska halleluja-tåget.

För vi svenskar är ju så trendkänsliga. Och älskar att vara moderna. Alltså trummades det ut att ekologisk mat var både det bästa för klimat, miljö, djur och dessutom var det bättre för våra kroppar. Många upplever säkert också att det smakar godare.

Övergångsregeringen, före detta regeringen Löfven, satsade massa både pengar och opinionsbildningsuppdrag till myndigheter på just ekologisk mat. För att Miljöpartiet är besatta av ekomat.

I april 2017 ökade regeringen stödet till just ekologisk odlad mat eftersom de själva har satt ett mål att 30 % av areal som odlas ska vara just ekologiskt. 25 miljoner 2018, 50 miljoner 2019 och 100 miljoner 2020. En fördubbling från tidigare budget.

De passade då även på att inrätta en särskild samordning för produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel samt utarbeta en åtgärdsplan för målet om 30 % ekologiskt odlat mark 2030 och 60 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras inte bara av ekologiska produkter utan av “ekologiska certifierade produkter” år 2030.

Det innebär i klartext: produkter som är antingen KRAV-märkta eller Fairtrade-märkta. 60 % av den offentliga upphandlingen ska enligt dem vara märkta.

Senast i våras gav regeringen Jordbruksverket ett särskilt uppdrag att bedriva lobbying för ekologisk mat.

Ni läste rätt. För i en sosse eller miljöpartist värld är det här med att myndigheter ska vara objektiva blaj. De ser dem som megafoner, gratis megafoner.

Problemet är att ekologisk mat aldrig varit allt det där.

Det är till exempel inte alls bättre för klimatet.

Det finns heller inga evidens i vetenskapliga blindtester att ekologisk kontra konventionellt odlad mat smakar annorlunda. Smakskillnad upplevs enbart när försökspersonerna ser varorna och anser då att just den ekologiska är godare. Det sitter med andra ord i ditt huvud om du tycker att ekologisk mat smakar bättre.


Tyvärr är de som driver opinion för ekologisk mat, och de är otroligt många, så oseriösa i sin argumentation.

Som KRAV, som på allvar påstår att ekologisk mat ger dig bättre hälsa på sina hemsida.

Hur bevisar de då detta rätt tuffa påstående?

Inte alls faktiskt.

Ekomat är inte nyttigare än vanlig mat. Men KRAV “tycker” att det är nyttigare att minimera risken “att få i sig kemikalierester”. Av detta tyckande drar de slutsatsen att de kan med bestämdhet hävda att ekologisk mat är vägen till bättre hälsa.

Det här borde anmälas till Marknadsdomstolen tycker jag. För KRAV ljuger ju. Det finns inga belägg alls för det påståendet.

Men tack och lov börjar fler kritiska röster spridas om eko-maten. 2016 skrev tidningen Må bra om ekologisk mat med rubriken “Biologen: Därför ska du inte äta ekologisk mat”

Jag odlar själ ekologisk på landet, det gör de flesta hobbyodlare som odlar i pallkragar. Varje år är det något växt som inte blir något eller dålig på grund av skadedjur. Skördarna med ekologisk beräknas vara 30 % lägre som bäst och kräver därför mer arealer odlad mark för att få samma volym mat.

Om vi alla åt ekologisk mat skulle världens befolkning svälta.

Nyligen publicerades en ny studie som också slår fast att ekologisk mat inte alls är bättre för klimatet. Det är forskaren Stefan Wirsenius på Charlmers som publicerat studien i tidningen Nature.

Skälet är just att det krävs betydligt mer odlad åkermark för att få samma volym skörd.

“Svenska ekologiska ärtor har ungefär 50 % större klimatpåverkan än konventionellt odlade”

Forskarna bakom rapporten använder också ett nytt bättre mått – koldioxidkostnad. I detta mått ingår även hur mycket kol som binds i skogar och som släpps ut vid avskogning, som krävs för att sedan kunna odla upp marken. Koldioxid som alltså hamnar i atmosfären i slutändan och bidrar till klimatet. Att inte ta hänsyn till detta har gjort att tidigare jämförelser landat i andra slutsatser ibland.

Miljörörelsen var inte nöjd, minst sagt. Och gick ihop gemensamt i en debattartikel, men det märks att de äntligen är på defensiven efter att ha varit helt ifrågasatta under decennier. För rubriken blev:

Jag vädrar en vändning faktiskt. Från nästan religiös status där den som dristar sig ifrågasätta den store eko-guden direkt inte bara av folk i debatten utan även privat får ifrågasättande om man vill mata sin unge med gift och döda planeten, till att miljörörelsen faktiskt försvarar kritik med “ekomat inte sämre för klimatet”.

Fantastiskt.

Nu inväntar jag bara på att alla former av subventioner och gräddfiler politiskt både på riksnivå och lokal försvinner.

För jag tar en gång till: ekologisk mat är inte bättre för miljön, inte bättre för klimatet, det är inte bättre för dig eller dina barn och smakar heller inte bättre än konventionellt odlad mat.

……………………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Swish: 0762096244

11 kommentarer till Ekologisk mat är en bluff

  1. Glöm inte avgifterna som Fairtrade och Krav mfl håvar in, som vi betalar, för att handlarna ska kunna märka sina varor med dessa eftertraktade monopoletiketter.

  2. Det finns faktiskt skillnad på bra och dålig mat, men ekologiskt är inte nödvändigtvis lika med bäst. Däremot måste man ha helt fel på smaklökarna om man inte kan känna skillnad på konventionell gris och utegående. Tur för dom då att de kan njuta av dansk billig fläskfile. Skulle vilja påstå att du är ute på extremt hal is när du är så kategorisk i dina påståenden och slutsatser. Givetvis är KRAV inte lösningen men målet måste vara att maten ska vara schysst och nyttig.

    Om man diskuterar en matvara i taget, t.ex. tomat! Hur vill vi att en tomat ska vara? Växthusodlad året runt eller frilandsoldad i säsong? Odlad med eller utan gifter? Vilken sort är godast? Ska jorden var näringsrik eller urlakad? Påverkar det näringsvärdet i tomaten? Är näringsvärdet i tomaten meningsfullt för vår konsumtion, hur tillgodogör vi oss näringen? Osv.

  3. En av de stora anledningarna till att jag äter ekologisk mat är spridandet av avloppsslam på de konventionella åkrarna. Så jäkla osmakligt av dem att göra så, får åtminstone mig att tappa aptiten på mat därifrån.

    Men även är det ett sätt att markera vad jag tycker, jag vill inte att man mixtrar med eller sprutar vad skit som helst över grödorna bara för att tjäna mer pengar, för det är det allting handlar om. Fråga Monsanto.

    Spruta så LITE som möjligt, låt det växa så naturligt som möjligt, odla istället på ett hållbart sätt som gör att grödorna trivs utan att man tillför en massa kemikalier, jag betalar gärna lite mer för det. Kan jag dessutom bidra till att fattiga bönder i länder långt bort slipper hantera de värsta kemikalierna, så är det ju en bra sak.

    Jag brukar hålla med dig i det mesta du skriver, men inte just om detta, jag gillar att det känns BRA när jag äter min frukost, även om det bara är placeboeffekten.
    Jag gillar även det sköna rena samvetet som blir av att ha gjort så gott jag har kunnat mot mig själv, mot djuren och miljön, visat tillverkarna vad jag tycker är viktigt och även betalat lite mer för att få det.
    Det kunde gärna varit ännu hårdare krav på odlarna då de faktiskt får använda vissa kemikalier och antagligen redan använder sådant som inte kan spåras med nuvarande teknik. Och vänstern skulle såklart gett f#n i att lägga sig i och försöka styra.

    Koldioxidkostnad tänker jag inte ta hänsyn till, det är alla länders regeringars ansvar att försöka minska befolkningen till den mängd planeten kan hantera. Men det finns ingen som helst plan för det, alltså kommer vi att sluta som jästsvamparna i en dunk hemgjort vin, förgiftade av vårt eget avfall.

    Sen tycker jag ju bättre om att handla äggen på en ekologisk odling där jag på nära håll själv kan se de äggläggande, friska, omedicinerade hönorna och att de faktiskt ser ut att trivas på sina stora naturliga ytor ute i det fria.

    Istället för i en bur på 30×30 cm.

    God fortsättning! 🙂

    1. Mycket bra sammanfattning! Det finns flera komponenter som inte tas med i texten som: att djur som föds upp med konventionellt foder (ej KRAV certifierat) får en skev fördelning av omega 3/6 i köttet vilket är klart negativt för oss att äta. Djur som föds upp på KRAV certifierade gårdar hanteras mer varsamt på slakterierna ( det görs rent från blod mellan varje djur, de får inte se ett annat djur slaktas, de får inte stå utan vatten och foder, de får inte transporteras någon längre sträcka, allt detta gäller inte för övriga. Den stress som de djuren utsätts för innebär att adrenalin och kortisol utsöndras i blodet/köttet och det är oröfdelaktigt för hälsan att äta för oss. Dessutom finns ju en human djurskyddsaspekt att ta hänsyn till. Vad gäller ägg så kan väl vem som helt lista ut att det är bättre om hönsen fått gå ute och pickat i sej ett helt batteri av olika växter och örter.
      Att bespruta och konstgödsla förstör den viktiga mikrobiologiska floran i jorden och utarmar den. Det som växer där blir näringsfattigt och absolut inte ofarligt då växten naturligtvis tar upp det gift som de besprutas med.

      1. Omega 3 och 6, finns inte i något kött av däggdjur;
        //www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett/fleromattat-fett-omega-3-och-omega-6
        KRAV djur transporteras inte kortare sträckor, slakterierna ligger glest. I Skåne finns inget för kreatur längre. Tror knappt de åker med egen bil, man lastar fullt inom ett område och kör. Man åker inte runt och bara plockar KRAV för sig.
        Konstgödning utarmar inte jordarna. Jord är de facto ett överskott av växtlighet som bakterier och småkryp mumsar i sig. Utan extra gödning inget överskott. Kolla jordmånen på en mager äng, jämfört med en åker som gödslas, bearbetas och används.
        Spruta, gör man mot ogräs och skadegörare, det påverkar inte jordmånen.
        Att tro att konstgödning skulle göra en växt näringsfattig, är bakvänd logik. En växt, precis som vi, består av grundämnenas molekyler. Saknas en komponent, så kan inte växten utvecklas – den dör bort. Fosfor är fosfor, vare sig det är i koskit eller från en gruva som bryter fosfor som djur lagrat i sina kroppar för länge sedan.
        Amazonas regnskogar hade inte funnits, om inte sandstormar från Sahara gödslat dem med fosfor. Denna är från tiden Sahara var grönt och frodigt. Det kommer Sahara bli igen, när lutningen på jordaxeln gör att klimatet förändras. Så här cirkulerar alla grundämnen, för de kan inte förstöras.
        Vi kan aldrig föda alla människor, utan konstgödning. Utan Haber Bosch metoden hade proteinbristen gjort att vi inte suttit vid våra datorer och skrivit vad vi tycker – vi hade nog inte existerat.
        //sv.wikipedia.org/wiki/Haber%E2%80%93Bosch-processen

  4. Det går utmärkt att göra pepparkakor (och andra kakor/kex) utan palmolja det har Göteborgskex tydligt (be)visat, men de har ingen KRAV-symbol på sina förpackningar. Men däremot pepparkakor där palmolja används, har KRAV-symbol.

    “KRAV-märket visar att en vara är producerad på ekologisk grund med extra höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan.”

    “ekologisk grund med extra höga krav på djuromsorg”. Undrar vad schimpanserna tycker om den meningen.

  5. Jo ekologiskt odlad mat är bättre för människa och natur. Besprutning med konstgjorda kemikalier är inte bra för någon på sikt. Läs på om glyfosat tex.

  6. 1981 blev jag lantbrukare på heltid 16 år gammal. Jag köpte min första ogrässpruta i samma veva och odlade konventionellt fram till 1999.
    Jag var mer eller mindre hatiskt inställd till den sk. alternativa odlingen, ett gäng knäppjiggar tyckte jag. Under dessa 18 odlingssäsonger blev jorden på min släktgård dock stelare och svårare att bruka. 1999 ställde en granne om till ekologisk odling av ekonomiska skäl och eftersom vi hade ett existerande maskinsamarbete så började även jag lägga om min odling. Givetvis av ekonomiska skäl. Efter några år började jag dock upptäcka en hel del positiva effekter som tex bättre struktur och genomsläppligare jordar. Något som man kanske kan tro beror på nötkreaturen och vallodlingen men djuren och vallen har alltid funnits på vår gård sedan laga skiftet 1855. Nu efter flera trial & error ( det finns inte nån större kunskap eller rådgivning i ämnet utan vi har fått lära oss själva och genom erfarenhets utbyte kollegor emellan) har jag lyckats få ungefär samma skördar som innan.
    Jag har vid sidan om även bedrivit lite maskinstationsrörelse och kan ofta se att den enskilde lantbrukarens kunskaper och känsla för timeing har större inverkan på skörden än odlingsmetod. Även geografiskt läge påverkar, samt jordmån och årsmån.
    Med dessa olika slutsatser som de olika forskarna slänger sig med så undrar jag var gränsen går? Ska ” dåliga” lantbrukare förbjudas genom nån sorts statlig övervakning? De som odlar på marker med sämre odlingsbetingelser ska de tvingas lägga ner och plantera igen? Ska de som odlar utanför söderslätt, Östgötaslätten samt Varaslätten också plantera igen? För betänk att det som benämns som rekordskörd i Dalarna räknas som missväxt på söderslätt oavsett om du jämför ekologisk i Dalarna mot ekologiskt i Skåne eller konventionellt i Dalarna mot konventionellt i Skåne
    Lantbruk är en alldeles för komplex verksamhet för att kunna dra generella slutsatser, något som blir väldigt tydligt när människor utan praktisk erfarenhet försöker diskutera ämnet

  7. Det är ju inte så att förnuftet äntligen ger sig på “miljörörelsen”, utan det är ju en inbyggd konflikt mellan olika falanger av miljörörelsen – den malthusianska resursbristhysterin mot giftjordbrukshysterin. Det märkliga är ju att båda inställningarna kunnat omfattas i samma kretsar och ofta tom hos samma individer – “vi måste ställa om till alternativodlat för att spara på jordens resurser och bekämpa giftjordbruket och de multinationella livsmedelsjättarna…”, liksom…
    Men bara för att två falanger av miljöaktivister nu äntligen insett att de inte kan ha rätt båda två samtidigt betyder ju inte det automatiskt att malthusianerna skulle ha mer rätt än ekoodlarna. Att ta rygg på Stefan Wirsenius och de andra i Chalmersgänget som vill ha köttskatt och försöker inbilla oss att koldioxid skulle vara ett hot mot klimatet vore ju att hoppa i galen tunna på riktigt.
    Hur malthusparadigmet , att resurser är en ändlig resurs, kan överleva i högskolemiljö sida vid sida med de som tvärtom menar att resurser är något vi skapar genom arbete, är för mig ett större mysterium.
    Se t ex //blogg.slu.se/forskarbloggen/finns-det-en-grans-for-tillvaxten-eller-ar-tillvaxt-var-enda-utvag/
    eller Timbroskriften “Ingen kris i befolkningsfrågan” från 1996.
    I sammanhanget kanske också
    //skeningeskolbibliotek.bloggo.nu/Konsten-att-salja—med-berattelser/

  8. Håller helt med, det är rent skrämmande hur denna propaganda fortgår. Våra politiker tar pengar från de som odlar konventionellt och ger till de som odlar s.k. ekologiskt. Detta är en skattesvindel som gynnar de riktigt stora gårdarna med djur, för det är mest de som kan ställa om en del av sin areal till ekologiskt. Från den konventionella delen kan de ta hälften av fodret och halmen till de ekologiska djuren. På så sätt för man in grundämnen i form av gödsel, blir av fodret. För i ekologisk odling får man inte använda s.k. konstgödning.
    Läs på påsarna med ekologiskt godkänd gödsel. Den är framställd av slakteriavfall från konventionella gårdar. Var ska den ekologiska gödseln komma ifrån, om alla är ekologiska?
    Gödning är grundämnen som växterna behöver. De stora är kväve, fosfor och kalium, sedan en massa mikronäringsämnen som magnesium, bor, mangan m.fl. Grundämnen ingår i kretslopp, de kan inte förstöras. De bildas när stjärnor dör och föds, vi har de molekyler på vår planet, som finns här. Det finns de som tror att betesdjuren skapar gödning. Men de kan inte skita mer än de ätit, de kan bara gödsla sin egen mat. När vi tar bort det som vi ätit, i form av samma grundämnen, från åkern, måste dessa ersättas. Vårt avlopp får inte läggas på matodling för olika föroreningar.
    Därför kommer produktionen snabbt minska vid ekologisk odling, mer och mer för vart år. Det var därför vi svalt förr i tiden.
    Vad som hände förr, var att man tömde utmarkerna där man tog foder till djuren, på fosfor. Så minskade mängden djurfoder, då blev det mindre gödsel från djuren att lägga på åkrarna där man odlade säd och potatis.
    Att de som värnar om miljön inte uppskattar konstgödning är en gåta. Denna gör att åkrarna givit oss mer mat än vi haft naturlig gödsel till. Vi har kunnat odla skog och annat också.
    Konstkväve ökar proteinhalten i växtligheten. All arvsmassa är protein, klorofyllet är proteinet som fixar fotosyntesen. När vi lärde oss att göra detta ammoniumkväve, så ökade vårt proteinintag och undernäringen försvann. De ekologiska får inte använda detta, utan bara kväve som de konventionella gödslat med, så att djuren vuxit med det proteinrika fodret och då blir till slaktavfall.
    Självklart är ekologiskt en klimatkatastrof, det är en humanitär katastrof. Proteinbrist hos mamman gör att barnet föds med skador på hjärnan som inte går att bota.
    Politiken med ekologisk odling, kommer skapa en rikemansmat och en fattigmansmat. Bättre att odla med en blandning av de båda, inte för mycket bekämpningsmedel och med klokt gödslat med konstgödning och naturgödsel. Så som vi varit duktiga på i Sverige.
    Det riktigt skrämmande är också att när SIDA ska hjälpa till hos utvecklingsländer, så stödjer de bara traditionellt jordbruk, som aldrig kan mätta alla. Om de fått hjälp att gödsla upp sina jordar och konstbevattna dem, så hade skörden ökat mycket.
    Tack för ordet, mitt intresse

  9. Annat exempel är källsortering som är en stor bluff ur miljösynpunkt.

    När man lägger sorteringen på konsumenterna och massa pengar på separata kärl m.m. uppnår man en källsortering på ca 46%. Skulle man istället slänga allt i samma kärl och låta avfallsföretagen helt själva sköta sorteringen skulle de kunna uppnå en källsortering på ca 80%. Tekniken finns. Kostnaden skulle kunna kompenseras av enklare hantering med färre kärl.

    Detta talas det inte högt om och avfallsföretagen gynnas av affärsmodellen med olika kärl som måste tömmas. De kan ta betalt för tre kärl istället för ett. Ur miljösynpunkt är det dock helt förkastligt.

    Det här var inte heller känt för mig innan jag fick chans att arbeta med experter inom området. Men dessa får sällan sin röst hörd då det inte är i linje med vad som är politiskt korrekt gällande källsortering.

    1. I denna kommunen har kärlen flera fack, så det är bara två kärl. Väldigt bra att kunna sortera hemma, så det hamnar i rätt fack i sopbilen. Sortering är nödvändigt, är nog bäst om man kan få in den rutinen hos folk.

    2. Minns bestämt att nyheten om att sorteringen skapade mer extra transporter än väntat kom redan i slutet av 1990-talet.

  10. Det kan säker vara så att många inte känner någon skillnad mellan konventionellt odlade grönsaker och ekologiska. Själv tycker jag t.ex. att smakupplevelsen är väldigt mycket rikare för ex ekologisk potatis och morötter. Men där finns en annan aspekt som du inte tar upp och som handlar om bekämpningsmedel och vad vi riskerar att få i oss. Här är en länk till: Are Organic Foods Safer?: //nutritionfacts.org/video/are-organic-foods-safer/

  11. Jag tycker att detta inlägg var ett av de bästa på länge. Själv har jag
    hävdat samma sak, men jag är ingen jordbrukare som kan ändra
    odling till det bättre och långlivade alternativet.
    Sophantering är ett annat fiasko. Vissa återvinningstationer

    blandar allt avfall i en container på stationen och sedan förbränns det.
    Till vilken nytta har då fastighetsägarens separata uppdelning varit

  12. Blev det fel i hastigheten?

    Du skriver: “…men det märks att de äntligen är på defensiven efter att ha varit helt ifrågasatta under decennier. För rubriken blev:”

    “…efter att ha varit helt FRIA FRÅN ATT BLI ifrågasatta”, menar du väl?

  13. Hej Rebecca,
    Du har många intressanta artiklar men när jag läste denna blev jag faktiskt RÄDD!
    Att det konventionella jordbruket bidrar till näringsfattiga och utarmade jordar är ju inte precis “raketforskning”
    Lägg till bekämpningsmedel i stor skala och och du har ett betydligt större problem.
    Ditt påstående att ekologisk odling inte skulle vara bättre för miljön faller platt.
    Du refererar till Annika Svensson, molekylärbiolog som någon slags expert i ämnet.
    I Annikas cv kan man läsa följande:
    Produktspecialist och säljare för bioteknikföretaget, Eppendorf Nordic APS.
    Laboratorieassistent hos Syngenta Seeds, delaktig i ett projekt med genetisk växtförädling av sockerbetor.
    Transformering av raps med hjälp av E. coli-tekniken vid Institutionen för växtvetenskap, SLU, Alnarp.
    //www.slideshare.net/AnnikaSvensson2/styrelsebrev-cv-44410297

    Annika Svensson har många faktafel i sina texter.

    Hon säger bl.a. “Dessutom så bryts de moderna bekämpningsmedlen ner snabbt. Det som man hittar rester av idag är sådant som användes på 1970-talet och som idag är förbjudet”
    Det påståendet är helt fel. Forskare hittar rester av det idag vanligaste bekämpningsmedlet glyfosat (Roundup) i snart sagt all industrimat. Detta bekämpningsmedel misstänks ha en lång rad ytterst allvarliga hälsoeffekter på oss människor.

    För ett 10 tal år sedan kunde man läsa följande rubrik:
    Syngenta Charged for Covering up Livestock Deaths from GM Corn

    “Corporation faces criminal charges for concealing own study in which cows died after eating its genetically modified corn Dr Eva Sirinathsinghji”
    //www.isis.org.uk/Syngenta_Charged_for_Covering_Up_Livestock_Deaths_from_GM_Corn.php

    ..och Forbes skriver:
    //www.forbes.com/sites/judystone/2015/04/01/antibiotic-resistance-from-unexpected-sources/#4caccdd6dbca

    More disturbing news was revealed this week on new sources of antibiotic resistance in the environment. First, in a troublesome report in mBio⁠, the journal of the American Society for Microbiology, researchers showed that three commercial herbicides—Monsanto’s dicamba (Kamba) and glyphosate (Roundup), and 2,4-dichlorophenoxyacetic acid (2,4-D)—could make strains of Escherichia coli and Salmonella enterica serovar Typhimurium less sensitive to antibiotics. (The response varied with different combinations of antibiotic, herbicide, and bacterial strain).

    This is hugely important for several reasons: Herbicides are fairly ubiquitous in the environment. Glyphosate (Roundup) has been found in the milk and meat of cows⁠, and in human urine. According to German researchers⁠, “Glyphosate residues cannot be removed by washing and they are not broken down by cooking. Glyphosate residues can remain stable in foods for a year or more, even if the foods are frozen, dried or processed.” Thus, there is great chance for interaction of herbicides with antibiotics. Interestingly, Roundup alone had once been considered as an antibiotic, but resistance was found to develop rapidly.⁠ Dr. Jack Heinemann, the study’s lead author and professor at the University of Canterbury in New Zealand explains that while a bacteria alone might have been killed by an antibiotic, when exposed to an herbicide, a resistance gene is turned on, in effect “‘immunizing’ the bacteria to the antibiotic.”

    An additional problem is that some weeds have become resistant to Roundup. New genetically modified soybeans and corn have been engineered by Dow⁠ to resist the “Enlist Duo” herbicide, which is a combination of glyphosate and 2, 4-D. Monsanto also is looking to sell soybean and cotton GMO varieties resistant to both herbicides.
    //www.forbes.com/sites/judystone/2015/04/01/antibiotic-resistance-from-unexpected-sources/#4caccdd6dbca

    Senare rapporter visar att 80% av Europas insekter försvunnit. Nedgången beskrivs av forskare som katastrofal, och misstänks bero på utökat jordbruk. Hela ekosystem kan vara hotade.
    – Om vi förlorar insekterna kommer allting att falla samman, menar Dave Goulson, en av forskarna bakom studien.
    Källa:
    //www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-80-procent-av-europas-insekter-har-forsvunnit-pa-30-ar

    2014 släpptes ännu en studie som visar att neonikotinoider även är kopplat till en ”kollaps” av 15 vanliga fågelarter i Europa. Forskarna kunde jämföra arternas populationer under lång tid och fann att höga koncentrationer av neonikotinoider i vattnet ”ständigt” kunde kopplas till minskade populationer av de övervakade fåglarna (bland annat starar, svalor, trastar och sångare).
    (Neonikotinoider är en typ av växtskyddsmedel som används mot insekter. De används bland annat för utsädesbetning vid rapsodling, för att skydda de unga plantorna mot jordloppor.)
    Vid användning av Gaucho WS 70 behandlas växternas frön med medlet. Giftet finns sedan i plantan när den växer upp. Fördelen sägs vara att bekämpningsmedlet dödar insekter som äter av plantan, men skonar andra insekter.
    Källor:
    //www.bbc.com/news/science-environment-28216810
    //www.nature.com/articles/nature13531
    //ribiof.com/ringsj-ortens-biodlarf-rening/om-gifter-och-deras-effekter/om-neonikotinoider-skrivelse/index.html
    //sv.wikipedia.org/wiki/Neonikotinoider

    Artur Granstedt, docent i näringslära och koordinator för
    Östersjöprojektet Beras, skriver följande:

    “Med ekologiska kretsloppsjordbruk skulle vi inte ha problem med näringsfattiga matråvaror. Genom att ha både växtodling med verkligt markvårdande växtföljder och en djurhållning som är i balans med den egna lokala foderproduktionen får man här ett naturligt kretslopp av alla viktiga näringsämnen.

    Men i specialiserade konventionella spannmålsjordbruk utan djurhållning, som dominerar i dag, för man kontinuerligt bort stora mängder näringsämnen från markerna. Huvudsakligen som djurfoder till specialiserade djurgårdar, där stora överskott av dessa näringsämnen i stället hamnar i sjöar och hav. En del av spannmålsjordbrukets näringsförlust kompenserar man med energikrävande och klimatpåverkande konstgödsel.

    Konstgödsel kompenserar för förlusten av så kallade makronäringsämnen, som kväve, fosfor och kalium. Men det finns många andra helt livsnödvändiga mikronäringsämnen som gradvis försvinner från konventionella odlingsmarker, och som är mycket viktiga för människans kroppsfunktioner och hälsa. Exempelvis järn zink, koppar och molybden. Minskningen av dessa näringsämnen beror på det konventionella odlingssättet.

    Jämförande odlingssystemförsök i Skåne har visat mellan 15 och 50 procent högre halter av viktiga mineralämnen i brödsäd från kretsloppsbaserad naturligt gödslad odling, jämfört med konventionell. Samtidigt var halterna av skadliga tungmetaller lägre. Dessutom ger den ekologiska kretsloppsodlingen högre halter av essentiella aminosyror och därmed mer högvärdigt protein. I andra studier har det också visat sig att ekologisk odling gett betydligt mer antioxidanter.”

    Wapnö Gård är ett exempel på ett ekologiskt kretslopp.
    //www.wapno.se/ekologiskt-kretslopp/

    Jag kommer att fortsätta att läsa det du skriver Rebecca, men med betydligt mer kritiska glasögon.

    Eva Johansson
    Fotograf och frilansjournalist

  14. Bifogar länk till den som vill hitta väldigt kunniga och läsvärda texter om ekologisk odling, markanvändning, koldioxidproblematik m m. Gunnar Rundgren som driver bloggen är visserligen ekobonde men utmärker sig i motsats till många som skriver om sådana här frågor genom att inte blunda för sammansattheten i de olika frågorna. Han slår inte enkelt fast den ena eller andra sanningen utan tar upp alla möjliga för och emot. Det betyder att han ofta kunnat visa att olika slutsatser som basunerats ut både av journalister och experter eller andra som tycker till i frågan bygger på alldeles för ensidiga analyser. Han hör också till de få som verkligen lusläser olika rapporter från enskilda forskare eller internationella organ och kollar data ordentligt, något som gjort att han i flera texter kunnat visa att “nyheter” eller slutsatser som presenterats i media eller av personer, som självklart “vet” vad som gäller, bygger på väldigt selektiv läsning av rapporterna. (Dessvärre gäller det också en del experter. Såvitt jag minns visade han vid något tillfälle just det om en del fynd från Wirsenius, som nämns här ovan). För min egen del har jag lärt mig oerhört mycket genom att då och då läsa hans blogg, där jag en hel del gånger tvingats ompröva sådant jag mer eller mindre tagit för givet. Den 29:e augusti presenterade Rundgren förresten ett längre föredrag om ekologisk odling (apropå frågan här ovan)

    Kaj

    //tradgardenjorden.blogspot.com/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Copy link
Powered by Social Snap