Pengar till mumbo jumbo

Det mest tragiska när det gäller det jag håller på, som bland annat inkluderar att granska slöseri med skatt, är inte att man hittar oceaner med dumheter som vi kastar surt förvärvade skattepengarna på medan det vi tror betalar till blir lidande. Utan att det inte verkar spela någon roll om det kritiseras, har man en gång fått pengar av skattebidrag verkar det vara omöjligt att bli utan trots stor kritik.

Ta detta som el-allergi. Eller elöverkänslighet.

Det har kritiserats i många år nu. För att det helt enkelt inte finns. Det finns ingen evidens i forskningen att det finns. Besvären finns hos patienter men inte en enda seriös studie har lyckats vederlägga att besvären kommer från el. Om personerna vet att elen är på känner de symptom men de kan inte avgöra om el är på eller inte i sådana tester.

Elallergi började dyka upp redan på 80-talet och då kopplades det till kraftledningar. Men när internet kom, mobiler var hos vem som helst och datorer blev mångas arbetsredskap fokuserade istället kritiken och allergierna på skärmar och strålningen från dem

De fick uppmärksamhet, bildade en förening, fick offentliga institutioner som sjukhus att bygga “elsanerade rum” och fick kommuner att ge dem bidrag till “elsanering”.

Men nu rivs till exempel sådana, dyra och helt onödiga rum. För att ingen använder dem. Kan bero på att det alltså inte finns något som heter elallergi eller elöverkänslighet. Besvären folk har beror helt enkelt inte på el utan är förmodligen stressrelaterade i kombination med psykiska som tar sig fysiska uttryck. Detta är åtminstone den vanligaste slutsatsen som finns angående dessa “elallergiker”.

2016 fastslog Kammarätten att kommuner inte borde dela ut bidrag för elsanering. 

Enligt myndigheterna Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten finns det inga belägg för kopplingen mellan el, dvs elektromagnetiska fält, och elöverkänslighet. Det. Finns. Inte. 

Och ändå beviljar alltså Socialstyrelsen Elöverkänsligas Riksförbund fortfarande bidrag som handikapporganisation. Trots den massiva kritik som funnits mot både diagnosen och pengarna.

2015 senast gjordes en granskning och debatten gick varm om att det är orimligt att något som inte finns får bidrag. Ändå hände absolut ingenting.

Det spelar alltså ingen roll vad forskningen säger. Om man en gång fått bidrag av andra människors pengar har man rätt till det resten av livet, verkar kontentan vara. Detta gör mig på riktigt deprimerad. Att till och med myndigheter kan gå ut och säga att det inte finns och bidragsgivande myndigheter, i detta fall Socialstyrelsen, struntar i det och glatt ger bort 1,6 miljoner av våra pengar. Ändå. Varje år. De fick 1,6 miljoner kronor för 2018. Tre år efter SVT gjorde sin granskning.

Elallergikerna har fått 1,5 – 2 miljoner kronor per år i en massa år.

På bara 10 år har de mottagit nästan 20 miljoner kronor trots att det inte finns. 

De får mer pengar varje år än för saker som bevisligen finns och är stora problem, som ätstörningar, blödarsjuka eller HIV. 

Fortfarande, trots domen i Kammarrätten och bevisen eller snarare avsaknaden av bevisen för att det ens existerar elallergi delar kommuner ut dyra “elsanerings”-bidrag till folk.

I Umeå får skattebetalarna punga ut med max 30 000 kr, i Skellefteå är det max 50 000 kr per “sanering”.

Hur kan det inte spela någon roll vad forskningen säger och att den nu konstaterat att detta är fejk, i den meningen att personerna inte är allergiska mot el?

Ska vi ha ett samhälle där det är omöjligt att dra in bidrag?

Så att skattebetalarna sitter med en evighetsnota till varenda förening och organisation som lyckas passera det nålsögat? Eller nålsöga och nålsöga, min uppfattning är att det tyvärr inte krävs särskilt mycket och att kontrollerna om de finns alls är otroligt bristfälliga.

Vi måste kunna dra in bidrag och det kan inte ens betraktas som kontroversiellt i detta fallet. Inte en krona skatt ska gå till “elallergi”.

……………………..

Bli en Patreon – välj valfri summa från 1 dollar per månad och ingen bindningstid

Swish: 0762096244 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *