Medelklassens barn får inga skolböcker

Ett nytt skolpengssystem har införts av regeringen som tar ännu mer hänsyn till saker som socioekonomiska faktorer. Konsekvensen är nu att medleklassens barn inte ens får skolböcker i skolan för att deras skolor inte får pengar så det räcker medan resten av kommunernas resurser läggs på kommunala skolor som har flest nyanlända. 

Den 4 september 2014, dvs då fortfarande Alliansen regerade, tillsatte man en utredning (SOU 2016:66) om skolsystemet och ekonomin, med syfte att säkerställa lika villkor mellan kommunala skolor och friskolor.

…”att kartlägga hur budgetering och redovis- ning går till i kommuner och hos enskilda huvudmän för fristående skolor, med syftet att en jämförbar ekonomisk information på skolenhetsnivå skulle kunna presenteras. Utredaren skulle även se över bestämmelserna om beräkning av och beslut om bidrag till fristående skolor i syfte att säkerställa lika villkor mellan kommu- nala och fristående huvudmän. Redovisningen av uppdraget skulle ske senast den 1 juni 2015.”

Ett halvår efter regeringen Löfven tillträtt gav man utredaren ett tilläggsdirektiv – att utreda det kommunala veto mot friskolor sossarna gick till val på. Hans utredningen gav sedan slutsatsen att inte ge kommuner veto, tack och lov.

Han kom sedan fram till att skolpengen borde kompletteras med ett så kallat strukturbelopp, som ska ta hänsyn till bland annat socioekonomiska faktorer. En del kommuner har redan använt den modellen men utredaren tyckte att detta alltså skulle bli ett krav för alla kommuner.

Skolpengen har även tidigare tagit hänsyn till socioekonomiska förutsättningar och kompenserat skolor för det. Men strukturbeloppet leder till att detta blir en ännu viktigare del av skolpengen.

Och här finns en nyckel i utredarens slutsatser:

“Detta måste kunna anses kunna lämna ett utrymme för att kommunen väljer att utforma denna del av resursfördelningen så att strukturbeloppet helt eller till största delen riktas mot elever i kommunala eller fristående verksamheter”

Det vill säga, kommunen kan välja att minska skolpengen, som alltså numera består av en del sturkturbelopp, och ge hela kommunens strukturbelopp till utvalda kommunala skolor. Strukturbeloppet följer inte med varje elev. Så de skolor den sittande politiska majoriteten inte anser behöver något struktubelopp får alltså ingenting alls, och har betydligt mindre pengar per elev som följd.

Och nu ser vi hur det här systemet, skapat av sittande regering av sossar, miljöpartiser men också av budgetpartner fd kommunisterna fått för faktiska konsekvenser. 

Medelklassens barn får så lite skolpeng att de inte ens får böcker i vissa skolor. 

Följande vittnesmål lades ut på Facebook nyligen av en person jag känner. Det finns garanterat en uppsjö av exempel runt om i Sverige. Skolan nedan får alltså 240 kronor per elever och år för att både åka på utflykter för OCH köpa böcker för.

………………………………….

På ett föräldramöte nu vid terminsstart på kommunala S:ta Gertruds skola kom frågan om skolböcker upp igen. Många föräldrar är bekymrade över att våra barn i åk 4 och 5 inte får några egna böcker i NO, religion, engelska, historia. Det försvårar sannerligen studierna. Det gör det omöjligt att läsa med barnen hemma, lära dem studieteknik och få en bra kunskapsinhämtning.
Det som står till buds för oss föräldrar är Google när vi ska hjälpa barnen hemma inför prov och med läxor. Barnen får instuderingsfrågor eller kan lyssna (! dvs inte läsa) på inlärningstjänst via webben.

Lärarna var uppgivna. Vår skola är enligt dem, den i Sigtuna kommun som får lägst peng per barn. Lärarna har ca 240 kr per elev per läsår att köpa in böcker för och göra utflykter/besök. Då måste matteboken och loggboken prioriteras. Skolan har även haft en enorm tillväxt (det går idag flera hundra barn mer än skolan är byggd för) vilket gör att tidigare böcker skolan köpt in inte räcker när det kommer nya större årskullar.

Tydligen fördelas skolpengen i kommunen utifrån socioekonomiska förutsättningar. Det betyder att vår skola får minst peng per elev i hela kommunen. (Det är
alltså ett modest medelklassområde men som lärarna förklarade: där båda föräldrarna yrkesarbetar, en majoritet är svenskar och det är få ensamstående föräldrar).

Förutom att det saknas grundläggande skolböcker är det svårt att få pengar till extra resurser när det behövs och vikarier kommer inte ens på fråga.

Min fråga till Sigtunas ledande politiker är:

– hur fördelas skolpengen i kommunen? Och hur ser skillnaderna ut?
– är det rimligt att elever i skolklasser i denna kommun inte ska ha möjlighet att ta hem böcker i NO, Religion, Historia, engelska?
– tycker du att det är rättvist?
– ger ni barnen på S:ta Gertrud förutsättningar att ha en skolgång som kommunen kan vara nöjd med?

………………………

Givetvis måste de skolor som tar flest nyanlända och har flest barn med problem eller bara att de kommer från sämre bakgrunder kunna få extra resurser för att man helt enkelt måste ha mer personal på de skolorna. Kanske mindre klasser, fler rastvakter, fler timmar med kuratorer etc. Det är inga konstigheter.

Men sossarna har verkligen gått för långt när deras system nu rakt igenom missgynnar medleklassbarn till grad att de inte ens kan få böcker. Vi betalar världens högsta skatter i det här landet. 

Och det är det här vi får för pengarna?

Den nettoinbetalande medelklassen vars skatteinbetalningar bär upp hela landets välfärd.

Rösta bort socialisterna från makten den 9 september.

Så vi kan återställa skolpengssystemet med tydliga riktlinjer att skolpengen inkl strukturbidrag ska följa varje elev och inte som idag kunna bli en klumpsumma en kommun ger till de skolor de föredrar, vilket öppnar för ett öppet lagstadgat gynnande av de egna kommunala skolorna dessutom och ett strukturellt missgynnande av friskolor.

……………………..

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

Backa bokprojektet “Pampens historia

 

2 kommentarer
  1. Detta är inget nytt, det var lika dant här u Upplands Väsby för 14 år sedan, då jag av en händelse var på en workshop ( samarbete mellan skola och näringsliv) där mina barns rektor även var. Vi bor i ett “villaområde”, och redan då frågade rektorn rakt ut ifall resultaten i hans skola var tvungna att sjunka ner till samma nivå som skolorna i de centrala delarna (som med modern politikersvenska skulle kallas socioekonimiskt utsatta ) innan kommunen slutade att ta från hans skolpeng och ge till dessa skolor.

    Det gick som det gick, och efter några år till var även den skolan nere på knäna med dåliga resultat, efter att mina barn slutat.

  2. Hej,
    du vet om att Sigtunas ledande politiker tillhör vårt parti?
    (Sigtuna har varit moderatlett sedan Uppdrag gransknings reportage.)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *