Hamnarbetarna och Pyrrhussegern

När ett fackförbunds orimlighet har fått en Socialdemokratisk regering att tillsätta en utredning om konfliktregler vet man att alla gränser passerats. Det gjorde Ylva Johansson i juni förra året, halvvägs in i konflikten som nu har mer än ett år på nacken.

Givetvis undantog hon sympatiåtgärder, denna rest från tiden då S hade egen majoritet och som ger LO oproportionerligt mycket makt då de får strejka hur de vill så länge de kan hävda att det är sympati.

Vilket bokstavligen kan försätta bolag i konkurs rätt snart. En affär vars anställda strejkar kan till exempel på det sättet inte bara ha problem att bemanna utan får plötsligt inga varor eftersom även lastbilsföretaget som levererar just till den lilla butiken går ut symaptistrejk. Går kylen sönder kan sedan elektrikerna strejka just på den lilla orten för att förhindra att kylen lagas. Ni förstår. Ett två tre, och så får man slå igen.

Utredningen ska utreda om man borde inkludera alla fackförbund i fredsplikten när ett företag, som APM Terminals, har kollektivavtal. Trots att Hamnarbetarförbundet inte är med i LO. Utan att veta gissar jag att utredaren kommer att komma fram till just det. Vi får se sista maj i år då utredningen presenteras. Jag hoppas Alliansen när de tar makten även tar bort sympatiåtgärderna. Det är nämligen helt orimligt att andra fackförbund än det berörda får strejka i syfte att skapa en fullständigt obalanserad maktsituation, där alla företag som utsätts hamnar i underläge.

Den 21 mars trodde många att konflikten var över. Samtal hade förts mellan LO-förbundet Transport, som har kollektivavtal med APM Terminals, och Hamnarbetarförbundet.

Men inget hände. För att Hamnarbetarna i vanlig ordning inte vek en millimeter på sina krav. De kan nämligen inte förhandla. Transport erbjöd dem att vara med men då måste förbundet uppgå i Transport, såklart.

Månaden innan meddelade Arbetsdomstolen dom i en av alla stämningar Hamnarbetarna lämnat in. De har satt det i system och jag antar att för att ha råd så får de kraftiga rabatter av sina advokater.

Den 14 februari meddelade Arbetsdomstolen att Hamnarbetarna vunnit. Men jag gissar att jublet uteblev även där.

För läser man domslutet så var de oeniga och domstolen anser också att båda parter vunnit/förlorat. Bakgrunden till stämningen är att förbundet inte tyckte att Sveriges Hamnar svarade på deras krav om att förhandla om kollektivavtal tillräckligt fort.

Varför?

För att Hamnarbetarna utstuderat valde att kräva förhandling mitt i i pågående avtalsrörelse, när hamnen förhandlade med de som de facto har kollektivatvalet – Transport.

Och då gör man i princip inget annat än att jobba med avtalsrörelsen. Det var också det svar de fick när de den 18 april krävde möte den 20 april. Eftersom fackpampar aldrig varit i närheten av att driva företag tror de också att företag bara kan släppa allt de håller på med för att tillfredsställa deras behov. Men så funkar det inte i verkligheten, bortom rättighetsindustrin de själva företräder.

Ni kan själva läsa att Sveriges Hamnar är mycket tillmötesgående. 

Tyvärr är lagen inklusive förarbetena gjorda när vi i princip hade en enpartistat med sossar vid makten val efter val och MBL är ett beställningsjobb från LO så trots det orimliga att i lagen inte ta hänsyn till till exempel avtalsrörelse måste de döma efter praxis, som är inom tre veckor. Och det kunde inte hamnarna leverera för att det var……avtalsrörelse så LO tog upp all deras tid. Jagad och stämd av ett fack för att man tvingas sitta i trånga konferensrum med LO låter verkligen som en mardröm.

Hamnarbetarna, som ser stämningar som en slags intäktskälla, hade krävt 200 000 kr. De fick 20 000 kr. Som inte lär täcka mycket av de egna advokatkostnaderna (om de betalar dessa). Och de fick betala sina egna rättegångskostnader. 

En Pyrrhusseger alltså och alltid något att i allt detta elände ändå vara glad över.

Ni som vill bidra till Hamnarbetarnas evighetslånga strejk kan kolla på den här annonsen jag hittade på syndikalisternas tidnings Arbetarens hemsida.

Ni vet, de som också brukar strunta i all fredsplikt? När några av deras medlemmar strejkade på Berns 2010 sedan trakasserade de folk som var på väg till och från hotellet. Fräscht. Berns hade kollektivavtal men inte med SAC, exakt samma läge som i hamnen alltså. Daniel Wiklander, killen som försvarar våld som metod (ex AFA) och numera är tf chefredaktör för Expo, har varit chefredaktör för Arbetaren.

Tidningen utreds nu för fusk med presstödet för övrigt. 

Råttorna i hamnen syftar på de som äger hamnen antar jag – APM Terminals. Ni kan bidra till solidariteten genom att Swish för organisationer och företag debiterar varje transaktion 2 kr.

Swisha 1 kr och de går 1 kr back. Privatpersoners transaktioner är gratis.

Lycka till!

…………………

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

Backa bokprojektet “Pampens historia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *