Plastpanik

Det finns så mycket myter inom miljödebatten. En aktuell handlar om plast, och plastpåsar. Plast framställs som det mest förskräckliga människan hittat på. Allt från att plastbanta förskolor (helt i onödan) till att vi inte ska ha några platspåsar eller plast runt grönsaker.

Problemet är att det inte är svart eller vitt och att den egentliga miljöboven är oväntad.

Regeringen styrs som ni vet delvis av Miljöpartiet och de var snabba att direkt ge sin gamla kompis på Naturskyddsföreningen Svante Axelsson ett nytt jobb, som chef över det för honom skräddarsydda projektet, eller vad man kan kalla det, Fossilfritt Sverige. Som är ett kansli direkt underställt regeringskansliet vars enda syfte är att opinionsbilda. Mot bland annat plast. Precis som Axelssons fd arbetsgivare Naturskyddsföreningen alltså gör, men det är finare att få en regeringskansli-adress och så behöver man inte gå omaket förbi ansökningar och trams utan Miljöpartiet via Axelsson kan härigenom få alla fördelar av regeringskansliet men få nackdelar.

De vill för övrigt inte öppet redovisa hur mycket pengar de får och vad det går till för på hemsidan kan jag inte hitta någon sådan info. Men jag har mailat dem och begärt ut det.

Jag föreslår att Alliansen lägger ner det här direkt när de tar makten i september för att staten inte ska opinionsbilda. 

En av sakerna de driver är miljözoner, och det vet vi ju hur det gick (bra). En annan sak de driver är att få bort samtlig plast. Ni läste rätt. För plast tillverkas av olja så Fossilfritt Sverige 2030 innebär att varenda plastgaffel ska bort på 12 år. Nu har de precis fått med sig de stora matkedjorna på att försöka få bort vanlig plast i butik, till förmån för plast gjord på sockerrör.

Man refererar till vanlig plast som “den miljöfarliga plasten” och pratar om “fossilfri råvara”.

Problemet med den så kallade fossilfria råvaran, som är sockerrörsplast, inte alls är fossilfri. Visserligen görs den inte av olja utan av etanol men produktionen av etanol är knappast fossilfri. Det krävs kemiska fabriker för att framställa etanol ur sockerrör. Men det finns betydligt större problem med sockerrörsodling och det är följdeffekterna på just miljön den för med sig.

Till exempel regnsskogsskövling och att man genom att skapa stora nya odlingsfält frigör kväve ur jorden, en växthusgas, som gör ordningen till en klimatbov. Dessutom tar man mark från odling av livsmedel för att bönderna tjänar mer på att odla sockerrör till etanol som sedan blir bränsle men också plast, att det tränger ut viktig odling av mat. Så att matpriserna ökar. Vilket drabbar framför allt de fattiga. Sören Wibe är en av de forskare som varnat för etanolen som en miljöfrälsare och pekat på att även etanolen har sina miljökonsekvenser.

Det är alltså inte korrekt att påstå att sockerrörsplast är fossilfri helt enkelt för att det krävs både fossila bränsle att framställa den och för att frakta den till Sverige, och dessutom ökar växthusgaserna koldioxid och lustgas. Att den sedan inte är gjord av olja är en annan sak. 

I en annan artikel, för SR-programmet Klotet där han intervjuas, kallar han etanol värre än bensin.

En annan sak som finns i just matvaruhandeln är plast runt grönsaker som blivit väldigt kritiserade, just på grund av plastpaniken.

Är den dålig då?

Nä, det kan man inte säga generellt. Plast runt gurka och paprika är till exempel bra för miljön för att den ökar hållbarheten mycket och då minskar svinnet. Allt man måste kasta innan man äter det är en ren förlust för då kommer inte energin som lagts på att driva upp och transportera maten till någon nytta alls utan blir helt bortkastat.

Man måste väga risken för svinn mot förpackningens miljöpåverkan. 

Vi använder i Sverige idag 83 plastpåsar per person, dvs vi ligger redan under EU-målet på 90 per person 2019 och långt under snittet på 198 per person som läget är idag i EU i genomsnitt. Rubriken är alltså helt missvisande, vi har redan nått det första målet ens innan vi hade några krav på information om plastpåsens miljöeffekter som regeringen införde vid årsskiftet och som fick många butiker att börja ta betalt för kassarna.

I samma artikeln på SVT påstår de sedan att det tar 400 år för en plastpåse att brytas ner. Vilket inte stämmer. Det tar 10-20 år. Men få saker bryts ner helt, inte ens människor. Så kvar blir då mikroskopiska partiklar. Men det kan man knappast kalla att det tar 400 år för en plastpåse att brytas ner.

Men allt är relativt. Miljövännernas bästa vän glaset tar 1 miljon år att bryta ner. 

Men det finns fler falska nyheter i media om plast, tyvärr. I en artikel i Expressen med rubriken “Glädjande besked färre plastpåsar i Nordsjön” vill tidningen insinuera att det skulle handla om avgifterna som vissa butiker införde för tre månader sedan.

Problemet är att studien som visar att plastpåsarna minskat i Nordsjön har ett tidsintervall på 2010 – 2017. Andelen påsar har minskat från 40 % till 16 %. Skälen man bland annat anför är politiska beslut i Frankrike och Storbritannien för så länge tillbaka som 2003. Minskningen har alltså noll med Sverige att göra. Åtminstone när det kommer till sittande regerings beslut.

Sedan intervjuar Expressen……Naturskyddsföreningen.

Såklart. Som hänvisar till sitt eget samarbete där butikerna betalar dem pengar för att påsarna ska minska. Givetvis vill föreningen marknadsföra det, och läser man ordentligt hänvisas också enbart till dessa tre kedjor samt EN enskild butik.

SVT sprider också falska nyheter genom en intervju med ekologen Stig-Olof Holm som i en intervju från oktober 2017 föreslår att byta ut plastpåsen mot en tygkasse för att vara klimatsmart.

Även Metro, som malligt saluför Viralgranskaren som någon slags objektiv faktatjänst trots att den ägs av Metro själva och de väljer ju vad de vill granska helt fritt, sprider falska nyheter om plast.

Under rubriken “12 saker du enkelt kan byta ut för förbättra miljön”  från 3 januari i år skriver de “skaffa en tygkasse”. Och hänvisar till EU-snittet på 200 plastpåsar per person trots att vi i Sverige använder 83 per person. Två fel av två möjliga alltså.

För tygkassen är inte alls miljövänlig.

Det finns en mängd studier gjorda på det här. En av dem publicerade danska Miljödepartementet i februari 2018.  Den visade att den allra sämsta kassen man kan ha är en tygkasse av ekologisk bomull. Den måste man använda 20 000 gånger för att kompensera för miljöpåverkan. En vanlig tygkasse räcker 7 100 gånger. En vanlig tunn soppåse man köper på rulle räcker om man använder en gång.

Men papperskassen då? Den är väl jättebra? Om du tänkt att dumpa den ute, absolut. Då bryts den ner betydligt fortare. Några veckor bara. Men den kostar 50 % mer i klimatutsläpp än att tillverka än en plastpåse. 

Plastpåsen återanvänds nämligen ofta just som soppåse av olika slag och i Sverige blir den då antingen återvunnen eller så hamnar den i ett fjärrvärmeverk och blir värme.

Även Ny Teknik konstaterar i sin granskning att tygkassen är kass ur miljösynpunkt, tvärtemot den gängse uppfattningen.

Men eftersom kunskapen är så låg, bland annat för att traditionell media slarvar och sprider fel fakta och nyheter samt låter bli att problematisera utan erbjuder landets största lobbyister gratis PR bara, så är det många som gått på det här.

Till exempel ICA-handlaren i Täby som i november en hel vecka gav bort tygkassar till kunderna för att han tog bort plastpåsarna. Trots att alltså tyg är betydligt sämre för miljön.

Istället för att ha plastpanik måste man som konsument faktiskt källkritiskt granska påståendena som flyger runt i media. Plast är inte någon ensidig bov och något plastfritt samhälle är helt orealistiskt att vi kommer få. Frågan är om vi till exempel i Sverige kan tillverka något mer miljövänligt än etanolbyggda sockerrörsplasten som många kedjor använder.

Men vad du än gör, strunta i den ekologiska tygkassen. Välj en plastpåse och använd den sedan till sopor.

………………………………….

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

Backa bokprojektet “Pampens historia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *