En samlad attack mot det fria ordet


Den här listan kommer ursprungligen från Johan Hjelmstrand. Jag har till skillnad från de flesta inom media inga problem att credda folk nämligen.

För den sammanställningen han gjorde sätter fingret på det jag menar med att yttrandefriheten inte på många år varit under sådan attack som den är just nu.

Se själva.

  1. Regeringen vill nu förbjuda anonymiteten online och miljöpartisten Peter Eriksson har nu tagit på sig uppgiften att försöka få med sig EU.

Miljöpartiet sin vana trogen struntar i konsekvensberäkningar på förslaget, huvudsaken att det känns rätt i magen. Att folk med känsliga jobb, som polis, lärare, socialsekreterare etc tappar sin möjlighet att delta i det offentliga samtalet är alltså inget regeringen funderar särskilt på.

3.. Grundlagsändringen SOU 2016:58 som syftar till ändrade mediegrundlagar. En av de remissinstanser som sågade förslaget var Journalistförbundet.

Hur märkligt det än låter bygger hela de här slutsatserna i princip på att man vill förbjuda ett enda företag – Lexbase. Som via en databas med inloggning där man får betala för tjänsten tillhandahåller alla domar. Jag som är ensam företagare och inte har ett mångmiljonimperium bakom mig, som har resurser att handjaga varje dom från varje tingsrätt om jag vill granska säg våldtäkter, kommer inte ha möjlighet att göra den typen av granskningar.

De som är för ändringen säger att alla ändå kan begära ut domar från domstolarna. Men i praktiken är detta fel. Enskilda domar, absolut. Men större grävjobb blir en teknisk och resursmässig omöjlighet för sådana som jag. Som på en enda person försöker ge mäktiga mediehus en match om perspektiven och historierna.

Den juridiska experten och fd statssekreterare Krister Thelin skrev en pedagogisk artikel i Svensk Tidskrift om förslagen och varför de är dåliga. 

De borgerliga partier som nu yttrar stöd för förändringarna hänvisar till EU. Men våra grundlagar har vi traditionellt sett ansett står över EU-regleringar och det finns ingen anledning att sluta med det.

I förarbetena till förslagen framgår också tydligt att politikerna juridiskt vill göra skillnad på medborgare. De som av dem bedöms vara journalister ska fortsätta att kunna söka och ha domar samlade i databaser. Och de som anses inte vara journalister ska inte få denna rättighet.

Det är inte någonstans rimligt. Vi kan inte politisera det fria ordet som denna grundlagsändring faktiskt innebär i praktiken.

Alla politiker som tänker rösta ja ska svara på frågan: varför ska inte jag och en person som Anders Lindberg vara lika inför lagen? Bara för att jag bedriver min verksamhet ensam och inte har ett mäktigt mediehus som Schibstedt i ryggen. 

Menar ni att Aftonbladet är en garant för att det är seriöst men inte jag? Varför då?

2. Grundlagsändring om förbud mot journalistik som stör Sveriges utrikesrelationer, SOU 2017:70. Journalistförbundet var en av många remissinstanser och deras avstyrkande av förslagen sammanfattar varför detta är en ren begränsnings av yttrandefriheten. Som också i förlängningen drabbar sådana som jag, utanför media.

Politikerna vill göra det förbjudet att rapportera om saker som skadar Sverige-bilden, om man ska hårdra förslaget. Eftersom begreppet ”sammanslutning” lämnar så öppet för tolkning. 

Luddiga formuleringar gör det möjligt att trycka in lite vad man gillar i ett begrepp. Alltså kan rapportering om organisationer utomlands kunna tolkas som brott.

4. Vinnova-projekten om att stoppa ”fake news” inför valet men att granska de deltagande mediehusen ingår alltså inte. Jag var först att rapportera om det här redan den 10 november 2017, därefter har en välbehövlig debatt framför allt efter jul kommit men faktum kvarstår. Ett antal utvalda mediehus har fått statliga pengar att välja ut vad som är falskt och sant. Här inkluderar de även opinion, som gömmer sig inom slasktermen ”propaganda”.

5. Presstöden höjs med 20 % enligt uppgörelse i riksdagen. Samtliga partier röstade för utom SD.

6. Public service-skatt istället för licens, på 7 miljarder. Som dessutom inte är platt utan inkomstrelaterad så höginkomsttagare betalar mer för samma sak. Helt sanslöst att Moderaterna går med på det. Att höginkomsttagare ska finansiera SVT och deras geniala program som ”Sveriges fetaste hund” (går nu), ”Gifta vid första ögonkastet” och ”Tro, hopp och kärlek (präst söker fru)”.

7. Höjda straff om man hotar politiker men inte om man hotar vanliga människor

8. Google-gate där alla politiker från Strandhäll, Löfven och Johansson till Björklund, Kristersson och Norlén uttalat sig negativt. Jag skrev om det igår.

9. Datalagringen ska utökas/återinföras.

10. Statsministern och regeringen attackerar enskilda opinionsbildare om ”Sverige-bilden”.

11. Privata grupper som #jaghärär och Näthatsgranskarna får bidrag och politikernas stöd och öra för att ”motverka hat” på nätet. Men hat är inte olagligt. Det är hot som är, tillsammans med förtal, hets mot folkgrupp och uppvigling. Som är de brott som begås online i huvudsak. I själva verket riktar man in sig selektivt på det man ogillar. Gruppen #jagärhär är ute efter tolkningsföreträdet av vad som ska vara acceptabelt online. Trots att vi alltså har lagar som redan avgör detta. De har prisats och hyllats av media och krävt att själva få vara med i politiska beslutsprocesser.

När man ser det så här, sammanställt, och lägger till att mediahusen sedan 2013 drivit en intensiv kampanj mot Google och Facebook med enda syfte att förstöra det fria ordet genom att redaktörer ska ”rensa” bort fula åsikter från fina åsikter, så ser alla vad som pågår.

Det jag inte förstår är hur borgerliga partier kan medverka till det. Men frågan om yttrandefrihet blir viktigare och viktigare och underskatta inte arga väljare. 

Ska ni verkligen låta Sverigedemokraterna vara det enda motståndet? Really?

…………

Stöd mitt arbete, bli en Patreon

Eller Swish: 0762096244 

Backa bokprojektet ”Pampens historia

Copy link
Powered by Social Snap